Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
En högtidlig sorgehögtid ägde i lördags eftermiddag rum i Alskogs kyrka, då stoftet av f. d. hemmansägaren Rudolf Larsson, Aningåkra i Alskog, fördes till den sista vilan. Först samlades man i hemmet, där en andaktsstund hölls vid båren, då skriftläsning förrättades av kyrkoherde Ragnar Johansson, Garda, varpå psalmen 297, vers 3 sjöngs. I kyrkan utfördes Händels Largo, medan kistan inbars och placerades å katafalken. Kyrkoherde Johansson förrättade så jordfästningen enligt ritualen, sedan han i sitt griftetal med utgångsorden: \”Aldrig mer vänder han tillbaka till sitt hus, och hans plats vet icke av honom mer\”, Job. 7: 10. Härvid erinrades om den hänsovnes gärning och person, och stor måste saknaden och tomheten bli för dem, som mött en fader och vän med så många goda egenskaper. Han var en god och plikttrogen person, och saknaden kännes tung. Efter jordfästningsakten sjöng kantor Paul Palmer \”Jag är främling, jag är pilgrim\” av Lorentz. Akten omslöts av psalmerna 168: 6-7 och 15: 6. Därefter fördes kistan ut till familjegriften och sänktes under klockringning. Här skedde kransnedläggning, och en rik blomsterhyllning hade ägnats den hänsovne bl. a. från släkt och vänner kransar med vita band samt från pensionsnämnden, vars ordförande den bortgångne varit i en lång följd av år. Sist lyste kyrkoherde Johansson frid över griften.
Gotlands Allehanda Måndagen den 22 September 1947 N:r 216
En av Havdhems mera kända och uppskattade män, Aug. Jacobsson, fyller sextio år den 24 september. Hr Jacobsson är född i Spenarve i Havdhem, men 1912 flyttade han som nygift till Allmungs, en vacker gård, som han köpte av Oskar Mattsson. I sin ungdom skaffade han sig en god utbildning, dels som elev vid Hemse folkhögskola och ett par år som lantbrukselev i Danmark. Som lantbrukare har han i varit en föregångsman, och trots många uppdrag vid sidan av gårdens skötsel, har han hunnit med att sköta sin gård. Han har naturligtvis haft synnerligen god hjälp då det gäller gårdens skötsel, i sin präktiga och arbetsamma maka och sina båda söner. En av sönerna är ingenjör i Smålandsstenar, och sonen Gösta med maka står för skötseln av gården. Som vidsynt jordbrukare har hr Jacobsson alltid insett nyttan och betydelsen av maskinell utrustning, och maskiner har han skaffat på nästan alla områden inom jordbruket. Att bygga och reparera har alltid legat för hr Jacobsson och som en följd härav står hans gård i Allmungs som en mönstergård med präktiga hus överallt. Det är alldeles givet att en man med sådan begåvning och sådana förutsättningar inom jordbruket skulle kunna fylla viktiga uppgifter på områden som faller utanför jordbrukets område. Redan som 30-åring invaldes han som ordförande i Havdhems kommunalnämnd — 1917-28. Sedan har han under årens lopp mottagit en lång rad förtroendeuppdrag, av vilka han fortfarande innehar de flesta. Sålunda är han ordförande i styrelsen för Gotlands Andelsmejeri och ledamot i dess arbetsutskott, ledamot av Mejeriförbundets styrelse, ledamot i styrelsen och kassör i Gotl. södra härads kreatursförgäkringsförening, ordförande och kassör i Brandstodsföreningen Hjälpsamhet, ledamot i styrelsen för Gotlands brandkårsförbund, ledamot i Egnahemsnämnden och länsnykterhetsnämnden, vice ordförande i styrelsen för länets lantmannaskola och ordförande i dess arbetsutskott, ordförande i vägsynenämnden i södra häradet samt ordförande i fastighetstaxeringsnämnden i södra distriktet, kronoombud i inkomsttaxeringsnämnden, ägo-delningsnämndeman, ledamot i styrelserna för tingshusbyggnadsskyldige i södra häradet och Handelsbankens hemsekontor, ordförande i folkpartiets valkretsförbund, i Havdhems kommunalfullmäktige och kommunalstämman, vice ordförande i kommunalnämnden och i folkskolestyrelsen, vidare ordförande i styrelserna för Havd-hems sockens sparbank och Havdhems andelstvättförening, ledamot i kristidsnämnden och ordförande i Havdhem-Eke kristidsförbund. Vidare är han ersättare för ordföranden i södra boställsnämnden samt har tidigare under åtta år tillhört landstinget och varit ordförande i GLC:s lokalavdelning i Havdhem under en följd av år tills avdelningen upplöstes. Som av ovanstående torde framgå är hr Jacobsson en mångbetrodd person, för viken man såväl inom som utom hemkommunen hyser stor aktning och sätter värde på hans goda insatser för det allmännas bästa. Också lyssnar man alltid villigt till hans väl avvägda, vinnande och kloka inlägg och förslag. Kommen från ett baptistiskt hem var det helt naturligt ett han skulle följa i sina fäders spår. 1910 förenades han med Havdhems baptistförsamling, där hans tid, kraft och begåvning kommit till användning alltsedan dess. Sedan många år är han medäldste i församlingen och dess v. ordf. och under församlingens vakansperioder har han ofta fått bära det största ansvaret för ledningen. Som söndagsskolman är han, nästan oöverträfflig. Under nära 40 år har han varit söndagsskolans föreståndare. Inom det gemensamma baptistiska arbetet på Gotland har han under många år varit ledamot i dess styrelse och ännu tjänar han som GB-missions kassör. Sedan ett flertal år tillbaka är han ledamot av samfundets missionsstyrelse i Stockholm. Överallt inom det baptistiska arbetet har han blivit uppskattad och alltid har han insett det som en ära att föra kristendomens och församlingens talan. När han nu fyller Mna 60 år kan han se tillbaka på ett synnerligen rikt och gagnande liv. Han kan även se framåt, ty han är ännu en man med obrutna krafter. Säkerligen komma många gotlänningar och hans många vänner och bekanta över vattnet ett lyckönska honom, då han går in i sitt sjunde decennium.
Gotlands Allehanda Lördagen den 20 september 1947 N:r 215
I lotsstyrelsens petita för nästa budgetår ingår 80,000 kr. till förbättring av mistsignaleringen av tre fyrplatser, däribland Fårö. Deras mistsignalering är nu föga ändamålsenlig, på grund av att, skotten endast kunna avgivas med långa tidsmellanrum, 1 skott var femte minut. Vidare är riktningen till ljudkällan till följd av ljudets kortvarighet svår att bedöma. För personalen innebär knallmistsignaleringen därjämte ett betydligt mera påfrestande arbete än mistsignalering medelst ljudinstrument för komprimerad luft eller elektrisk nautofon, som numera användes vid de flesta fyrplatser, där mistsignalering förekommer. Vad som föreslås för Fårö fyrplats är mistsignalering med komprimerad luft. (TT spec.)
Gotlands Allehanda Lördagen den 20 september 1947 N:r 215
Blir lika dyr som nu om ej staten bidrar till anläggningen. Elverkskommitté höll under fredagen ett sammanträde till vilket inbjudits de utredningsmän, som tillsatts för att undersöka frågan om kraftöverföring från fastlandet till Gotland. Även driftschefen vid A. B. Gotlands Kraftverk civiling. Fritz Dehnberg deltog i sammanträdet. Från utredningen lämnades därvid en redogörelse för frågans läge och om hittills framkomna resultat. överföringen måste ske med högspänd likström. Ehuru detta system ej är fullt utexperimenterat är det dock sannolikt att det inom några år skall vara fullt användbart för praktisk drift. Det räknas med att en sådan överföring bör utbyggas i tre etapper för 10,000, 20,000 resp. 30,000 kW. Den första etappen skulle ungefär motsvara Gotlands nuvarande kraftbehov, som är 8,000 kW och 50 miljoner kW-timmar per år. De erforderliga överföringsanläggningarna beräknas dock bli så dyrbara att den från fastlandet tillförda kraften kommer upp till i det närmaste samma pris som kraften från ångcentralen i Slite vid nuvarande kolpris.
Ingen anläggning före mitten på 1950-talet. Utsikterna att åstadkomma någon väsentlig nedsättning av taxorna genom krafttillförsel från fastlandet är därför beroende på i vilken mån statsmakterna är beredda att lämna bidrag till överföringsanläggningen. Denna kan i varje fall ej bli färdig före 1951 och sannolikt ej förrän i i mitten av 1950-talet.
Gotlands Allehanda Lördagen den 20 september 1947 N:r 215
kommer om söndag att bildas i Visby. Hyresgästerna har många gemensamma intressen, som bäst tillvaratas av en förening. Det uppstår då och då tvistigheter om hyra eller bostadsförhållanden, i vilka tvister hyresgästen oftast får ge med sig. Men med en hyresgästförening bakom sig, med tillgång till juridisk sakkunskap, kommer hyresgästerna i ett helt annat och bättre läge. Det är därför önskvärt att så många som möjligt deltar i söndagens sammanträde på Folkets hus.
Gotlands Allehanda Lördagen den 20 september 1947 N:r 215