Födelsedag.

Sextio år fyller om tisdag den 23 ds fru Lisa Bohlin, född Skönqvist, Ahr i Fleringe.

Sjuttio år fyller om onsdag änkefru Kristina Buskas, Guldrupe. Hon är född i Gammal-Svenskby och kom till Sverige 1929. Sedan dess har hon varit bosatt hos sin fosterson vid Bondarve i Guldrupe. Fru Buskas är känd som en duktig och hjälpsam husmor och trots sin ålder är hon ganska pigg och kry och deltar dagligen i en del göromål.

På tisdag fyller förre organisten i Boge församling Anshelm Mörrby, åttio år. Jubilaren, som i 30 års tid skötte organisttjänsten, innehade en gård vid Möjner, som han för ett 10-tal år sedan överlämnade i andra händer. Han vistas nu på Roma ålderdomshem, där han brukar tjänstgöra som organist vid pensionärernas samlingar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Födelsedagshyllning.

Byggmästare Carl Nordberg, Visby, blev hjärtligt hyllad på sin femtioårsdag i torsdags. Familjen uppvaktade med en fåtölj, släktingarna med en penninggåva och vännerna med bl. a. en oljemålning. Femtioåringens anställda överlämnade en blomsterkorg, varjämte blomsterhyllningar samt telegrafiska lyckönskningar ingingo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Gotländska Gårdar.

\"\"

Kviende i Othem.
Den gotländska skogsmarken och lövängarna rymmer inom sig, massor av monumentala lämningar från förhistorisk tid, och knappast kan man väl följa någon skogsås eller vandra genom någon ännu bevarad löväng, utan att man där stöter samman med för arkeologerna högst intressanta fornminnesmärken, i form av monumentala gravkummel, skönt formade skeppssättningar, gåtfulla \”bautastenar\” eller, i lövängarna, stora rektangulära fyrkanter, vars tjocka stengrundar en gång uppburit takstolarna, till våra första gotländska bondehus. Det vilar alltid ett gåtfullhetens och romantikens skimmer överdessa tysta minnen från våra fäders tid, och starkast förnimmer man nog detta när man ställes inför ett ännu outforskat monument. – En oöppnad grav, ett outforskat \”kämpgravhus\” där ännu det nedrasade jordtaket ligger orört över det jordgolv där våra förfäder trampade vid tiden för Kristi födelse: – en outgrundlig \”bautasten\” vars saga ingen känner. Men öns forntid har även lämnat efter sig tributer i annan form än bara fasta minnesmärken. Jag tänker då närmast på våra silverskatter som nästan för varje år kommer upp i dagsljuset. Skatter med romerska och andra mynt, vackra armringar, och spännen från vikingafolkets dräkter, halsringar, ringnålar och mera sådant som kommer nutidens fabriksgjorda smycken och \”Epakrams\” att förblekna till intet. För något år sedan var sålunda sign. med om att till Statens historiska museum inleverara ett mycket vackert silversmycke hittat ur en silverskatt vid Klints gård i Othem socken. Och några år tidigare hade i samma socken gjorts ett ännu vackrare sliverfynd – en silverskatt på 700 mynt nedsatt i en lerurna. – Det fyndet gjordes i åkrarna på Kviende gård – den gård åt vilken vi i dag skulle ägna våra intressen.
Hem.-äg. Hugo Bertwigs gård vid Kviende i Othem ligger vid stora landsvägen mellan Othems kyrka och Boge sockengräns och tillhör en bland de större fastigheterna i Othem socken. Hela dess totalareal omfattar 314 tunnland och alltsammans har ett synnerligen fördelaktigt läge antingen intill eller i nära grannskap av gården.
Vad den först gäller fastmarksåkern vid herr Bertwigs gård, består denna av 50 tunnland belägen i ett skifte som gränsar mot gårdsplanen. Ungefär 40 tunnland av åkern är prima jord med mylla på ler- eller sandbotten. De andra 10 tunnlanden är lättare jord som mindre står emot torka. Cirka hälften av hela åkerskiftet är täckdikat, därav större delen med rör.
Någon myrmark finnes inte vid Kviende, men i samma skifte som åkern ligger två mindre ängsskiften på vardera två tunnland. Ett av dessa ängsskiften, där trädvegetationen består av ek, björk och hassel med något inslag av fur, hävdas ännu, medan det andra skiftet användes till beten.
Skogsmarken vid Kviende mäter ungefär 260 tunnland och liggr på andra sidan landsvägen mot Långome. Alltsammans är sammanslaget i ett skifte men jordmånen är dålig och upptages mest av hällmarker med lågvuxen furuskog. Dock lämnar dessa 260 tunnland både ved och virke utöver gårdens behov, och ger dessutom, sedan den blivit inhägnad ett prima bete åt det 90-tal som numera hålles vid gården.
Av gårdens byggnader är säkerligen manbyggnaden den äldsta. Den är liksom flygelbyggnaderna uppförda i vacker gotländsk stil av kalksten under tegeltak och restaurerades på ett pietetsfullt sätt år 1930. Även ladugården är av sten, men under spåntak. Den uppfördes år 1872 men har senare restaurerats och tillbyggts. Av övriga byggnader må nämnas en magasinsbyggnad av trä under spåntak samt en större logbyggnad. Ladugården har under senare år blivit elektrifierad, försetts med mjölkmaskinsanläggning, urinbrunn o. s. v. Besättningen där utgöres i medeltal av 4 hästar, 14 nötkreatur, några svin samt ett 90-tal får.
Ägare till gården har sedan år 1944 varit hem.-äg. Hugo Bertwig som då förvärvade den av förre ägaren Gösta Eklund, nu bosatt vid Närs. I den Eklundska släktens ägo kom gården år 1867, då den inköptes av Gösta Eklunds morfarder, Nils Petter Eklund, vilken år 1875 efterträddes av sin svärson, som var Gösta Eklunds fader. Gösta Eklund tog emot gården år 1925, men sålde den på våren 1944 till den nuv. ägaren.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Jordfästning.

Stoftet efter lantbrukaren Johan Jonsson, Stenstu i Stenkyrka, har vigts till griftero. Akten inleddes med sorgemusik och psalmsång, varpå kyrkoherde E. Ceder höll en betkatelse samt förrättade jordfästningen. Efter denim sjöngs ps. 599: 6-7, varpå kistan utbars under orgelmusik och gravsattes. Vid graven utförde medlemmar av godtemplarlogen sång. I den rika blomsterskörden märkt tes en krans från godtemplarlogen. Efter kransnedläggningen lyste officianten frid över griften.

Till den sista vilan har vigts stoftet efter fiskaren Frans Sigrén Västergarn. Akten i kyrkan inleddes med psalmsång, varpå kyrkoherde Åke Hultmark, Sanda, höll griftetalet och förrättade jordfästningen. Denna avslutades med ps. 355, varpå kistan utbars och sänktes i griften, där en vacker gärd av kransar och blommor nedlades. Till sist lyste officianten frid över vilorummet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Kronan köper Laus holmar.

Domänstyrelsen anhåller om k. m:ts bemyndigande att för kronans räkning förvärva fastigheten paus Holmar 12 i Alskogs socken. Säljare är e. o. hovrättsnotarie K. F. Åberg och köpeskillingen är 10,000 kr. Holmarna ligger omkring 4 km. sydost om Ljugarn och arealen omfattar 17,4 hektar. De är i stort sett trädlösa, frånsett några smärre förkrympta gran-, tall- och oxelgrupper. Fastigheten består av Gräsholmen och Skarpholmen, där gässen finner en utmärkt skyddsplats. Sin föda intar de på den närbelägna Storholmen. Förslaget om inköp av dessa områden för kronans räkning sammanhänger med jägmästare E. Wibeeks utredning om den vitkindade gåsens skadegörelse på Gotland. I denna utredning föreslogs inköp av en del holmar för avsättning till ett fågelskyddsområde. Förhandlingar i sådant syfte har förts med ägarna av de vid Gotlands ostkust belägna öarna Rone utholme, Kaggen jämte revet Sörnestård samt Storholmen, Gräsholmen och Skarholmen. Hittills har dock endast överenskommelse kunnat träffas med ägaren av Gräsholmen och Skarpholmen. Efter kronans förvärv av dessa holmar är avsikten att förvalta dem som kronopark med de tnskränkningar, som kan föranledas av att de skall avsättas som fågelskyddsområde. (TT spec.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Läkarna.

Till sanatorieläkare vid Kronobergs läns sanatorium Lugnet har utnämnts med. lic. O. H. Lars, förut i Visby.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Lösöreauktion i Slite.

LÖRDAGEN DEN 27 SEPT. kl. 12 m. låter fru Hilda Karlsson, Mellangatan, genom auktion försälja följande lösegendom: buffé, bord och 4 stolar av ek, antikt hörnskåp, munkstol, skrivbord, soffor, sängar, tvättställ, köksbord, stolar, kork- och trasmattor, stekgryta, våffel- och gorånjärn, el. kokplatta, div. porslin, tvättbaljor, trappstege, skidor, sparkstötting, div. trädgårdsredskap, verktyg m. m.
Godkände inropare 3 mån. betalningsanstånd, andra kontant eller vid anfordran. Vanligt äganderättsförbehåll.
Boge den 20 sept. 1947.
ADOLF LÖFQUIST.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Nattens regn

var obetydligt Hoburgen och Stora Karlsö fick 2 mm. och Roma 0,1.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Ny fyr på Bungeör.

Lotsstyrelsen har i sina petita förnyat kravet på anslag för att uppföra en fyr på Bungeör. Kostnaderna beräknas till 25,000 kr.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Ny motorlotsbåt till Sandön.

Den gamla tjänstebåten i dåligt skick.
Lotsstyrelsen har för nästa budgetår begärt ett anslag på 28,000 kr. för att anskaffa en ny tjänstemotorbåt och upphalningsvagn för Gotska Sandöns fyrplats.
För resorna med bl. a. post, proviant och andra förnödenheter, som i regel hämtas i Fårösund, är fyrplatsen tilldelad en tjänstemotorbåt. Dessa långa resor över öppet hav ställer stora fordringar på sjövärdighet hos motorbåten. Platsens nuvarande båt, som är tämligen gammal (byggd år 1909), befinner sig emellertid numera i så dåligt skick, att den måste utrangeras och ersättas med en ny. Den gamla båtens skrov är nämligen \’angripet av röta och bordläggningsnitarna äro till stor del anfrätta av rost. Härigenom är det nästan omöjligt att hålla båten tät, i synnerhet vid resor under ogynnsamma väderleksförhållanden, då påfrestningarna genom grov sjö bli särskilt svåra.
På Gotska Sandön finnes ingen som helst hamn eller god ankarplats, utan öns kuster ligga öppna och oskyddade för vind och sjö. Med anledning härav är det nödvändigt att draga båtarna långt upp på stranden efter varje sjöresa.
För uppdragningen på land och sjösättning av fyrplatsens nuvarande tjänstemotorbåt användes en tämligen primitiv upphalningsvagn, som nu är försliten. Vagnen måste därför snarast ersättas med en ny dylik, vilken bör erhålla sådan konstruktion, att tjänstemotorbåten kan dragas upp på land även vid tillfällen, då lättare sjöhävning förekommer. Havet befinner sig nämligen ytterst sällan i fullkomlig vila vid Gotska Sandöns öppna kuster. Samman. lagda kostnaden för anskaffande av ny motorbåt jämte upphalningsvagn beräknas uppgå till i runt tal 28,000 kronor. (TT spec.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215