Röda Kvarn

\"\"

Red Skelton
Stor i orden.
Måndag Svensk premiär
Krigsmans erinran
Elof Ahrle
Birgit Tengroth
Gunnar Björnstrand

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Roxy

\"\"

I djungelns våld.

Min man har en annan

Måndag SVENSK PREMIÄR
Nattvaktens hustru
med Sture Lagerwall – Britta Holmberg – Åke Grönberg.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Elkraft från fastlandet till Gotland.

Blir lika dyr som nu om ej staten bidrar till anläggningen.
Elverkskommitté höll under fredagen ett sammanträde till vilket inbjudits de utredningsmän, som tillsatts för att undersöka frågan om kraftöverföring från fastlandet till Gotland. Även driftschefen vid A. B. Gotlands Kraftverk civiling. Fritz Dehnberg deltog i sammanträdet.
Från utredningen lämnades därvid en redogörelse för frågans läge och om hittills framkomna resultat. överföringen måste ske med högspänd likström. Ehuru detta system ej är fullt utexperimenterat är det dock sannolikt att det inom några år skall vara fullt användbart för praktisk drift. Det räknas med att en sådan överföring bör utbyggas i tre etapper för 10,000, 20,000 resp. 30,000 kW. Den första etappen skulle ungefär motsvara Gotlands nuvarande kraftbehov, som är 8,000 kW och 50 miljoner kW-timmar per år. De erforderliga överföringsanläggningarna beräknas dock bli så dyrbara att den från fastlandet tillförda kraften kommer upp till i det närmaste samma pris som kraften från ångcentralen i Slite vid nuvarande kolpris.

Ingen anläggning före mitten på 1950-talet.
Utsikterna att åstadkomma någon väsentlig nedsättning av taxorna genom krafttillförsel från fastlandet är därför beroende på i vilken mån statsmakterna är beredda att lämna bidrag till överföringsanläggningen. Denna kan i varje fall ej bli färdig före 1951 och sannolikt ej förrän i i mitten av 1950-talet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

En hyresgästförening

kommer om söndag att bildas i Visby. Hyresgästerna har många gemensamma intressen, som bäst tillvaratas av en förening. Det uppstår då och då tvistigheter om hyra eller bostadsförhållanden, i vilka tvister hyresgästen oftast får ge med sig. Men med en hyresgästförening bakom sig, med tillgång till juridisk sakkunskap, kommer hyresgästerna i ett helt annat och bättre läge. Det är därför önskvärt att så många som möjligt deltar i söndagens sammanträde på Folkets hus.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Födelsedag.

Sextio år fyller om tisdag den 23 ds fru Lisa Bohlin, född Skönqvist, Ahr i Fleringe.

Sjuttio år fyller om onsdag änkefru Kristina Buskas, Guldrupe. Hon är född i Gammal-Svenskby och kom till Sverige 1929. Sedan dess har hon varit bosatt hos sin fosterson vid Bondarve i Guldrupe. Fru Buskas är känd som en duktig och hjälpsam husmor och trots sin ålder är hon ganska pigg och kry och deltar dagligen i en del göromål.

På tisdag fyller förre organisten i Boge församling Anshelm Mörrby, åttio år. Jubilaren, som i 30 års tid skötte organisttjänsten, innehade en gård vid Möjner, som han för ett 10-tal år sedan överlämnade i andra händer. Han vistas nu på Roma ålderdomshem, där han brukar tjänstgöra som organist vid pensionärernas samlingar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Födelsedagshyllning.

Byggmästare Carl Nordberg, Visby, blev hjärtligt hyllad på sin femtioårsdag i torsdags. Familjen uppvaktade med en fåtölj, släktingarna med en penninggåva och vännerna med bl. a. en oljemålning. Femtioåringens anställda överlämnade en blomsterkorg, varjämte blomsterhyllningar samt telegrafiska lyckönskningar ingingo.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Gotländska Gårdar.

\"\"

Kviende i Othem.
Den gotländska skogsmarken och lövängarna rymmer inom sig, massor av monumentala lämningar från förhistorisk tid, och knappast kan man väl följa någon skogsås eller vandra genom någon ännu bevarad löväng, utan att man där stöter samman med för arkeologerna högst intressanta fornminnesmärken, i form av monumentala gravkummel, skönt formade skeppssättningar, gåtfulla \”bautastenar\” eller, i lövängarna, stora rektangulära fyrkanter, vars tjocka stengrundar en gång uppburit takstolarna, till våra första gotländska bondehus. Det vilar alltid ett gåtfullhetens och romantikens skimmer överdessa tysta minnen från våra fäders tid, och starkast förnimmer man nog detta när man ställes inför ett ännu outforskat monument. – En oöppnad grav, ett outforskat \”kämpgravhus\” där ännu det nedrasade jordtaket ligger orört över det jordgolv där våra förfäder trampade vid tiden för Kristi födelse: – en outgrundlig \”bautasten\” vars saga ingen känner. Men öns forntid har även lämnat efter sig tributer i annan form än bara fasta minnesmärken. Jag tänker då närmast på våra silverskatter som nästan för varje år kommer upp i dagsljuset. Skatter med romerska och andra mynt, vackra armringar, och spännen från vikingafolkets dräkter, halsringar, ringnålar och mera sådant som kommer nutidens fabriksgjorda smycken och \”Epakrams\” att förblekna till intet. För något år sedan var sålunda sign. med om att till Statens historiska museum inleverara ett mycket vackert silversmycke hittat ur en silverskatt vid Klints gård i Othem socken. Och några år tidigare hade i samma socken gjorts ett ännu vackrare sliverfynd – en silverskatt på 700 mynt nedsatt i en lerurna. – Det fyndet gjordes i åkrarna på Kviende gård – den gård åt vilken vi i dag skulle ägna våra intressen.
Hem.-äg. Hugo Bertwigs gård vid Kviende i Othem ligger vid stora landsvägen mellan Othems kyrka och Boge sockengräns och tillhör en bland de större fastigheterna i Othem socken. Hela dess totalareal omfattar 314 tunnland och alltsammans har ett synnerligen fördelaktigt läge antingen intill eller i nära grannskap av gården.
Vad den först gäller fastmarksåkern vid herr Bertwigs gård, består denna av 50 tunnland belägen i ett skifte som gränsar mot gårdsplanen. Ungefär 40 tunnland av åkern är prima jord med mylla på ler- eller sandbotten. De andra 10 tunnlanden är lättare jord som mindre står emot torka. Cirka hälften av hela åkerskiftet är täckdikat, därav större delen med rör.
Någon myrmark finnes inte vid Kviende, men i samma skifte som åkern ligger två mindre ängsskiften på vardera två tunnland. Ett av dessa ängsskiften, där trädvegetationen består av ek, björk och hassel med något inslag av fur, hävdas ännu, medan det andra skiftet användes till beten.
Skogsmarken vid Kviende mäter ungefär 260 tunnland och liggr på andra sidan landsvägen mot Långome. Alltsammans är sammanslaget i ett skifte men jordmånen är dålig och upptages mest av hällmarker med lågvuxen furuskog. Dock lämnar dessa 260 tunnland både ved och virke utöver gårdens behov, och ger dessutom, sedan den blivit inhägnad ett prima bete åt det 90-tal som numera hålles vid gården.
Av gårdens byggnader är säkerligen manbyggnaden den äldsta. Den är liksom flygelbyggnaderna uppförda i vacker gotländsk stil av kalksten under tegeltak och restaurerades på ett pietetsfullt sätt år 1930. Även ladugården är av sten, men under spåntak. Den uppfördes år 1872 men har senare restaurerats och tillbyggts. Av övriga byggnader må nämnas en magasinsbyggnad av trä under spåntak samt en större logbyggnad. Ladugården har under senare år blivit elektrifierad, försetts med mjölkmaskinsanläggning, urinbrunn o. s. v. Besättningen där utgöres i medeltal av 4 hästar, 14 nötkreatur, några svin samt ett 90-tal får.
Ägare till gården har sedan år 1944 varit hem.-äg. Hugo Bertwig som då förvärvade den av förre ägaren Gösta Eklund, nu bosatt vid Närs. I den Eklundska släktens ägo kom gården år 1867, då den inköptes av Gösta Eklunds morfarder, Nils Petter Eklund, vilken år 1875 efterträddes av sin svärson, som var Gösta Eklunds fader. Gösta Eklund tog emot gården år 1925, men sålde den på våren 1944 till den nuv. ägaren.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Jordfästning.

Stoftet efter lantbrukaren Johan Jonsson, Stenstu i Stenkyrka, har vigts till griftero. Akten inleddes med sorgemusik och psalmsång, varpå kyrkoherde E. Ceder höll en betkatelse samt förrättade jordfästningen. Efter denim sjöngs ps. 599: 6-7, varpå kistan utbars under orgelmusik och gravsattes. Vid graven utförde medlemmar av godtemplarlogen sång. I den rika blomsterskörden märkt tes en krans från godtemplarlogen. Efter kransnedläggningen lyste officianten frid över griften.

Till den sista vilan har vigts stoftet efter fiskaren Frans Sigrén Västergarn. Akten i kyrkan inleddes med psalmsång, varpå kyrkoherde Åke Hultmark, Sanda, höll griftetalet och förrättade jordfästningen. Denna avslutades med ps. 355, varpå kistan utbars och sänktes i griften, där en vacker gärd av kransar och blommor nedlades. Till sist lyste officianten frid över vilorummet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Kronan köper Laus holmar.

Domänstyrelsen anhåller om k. m:ts bemyndigande att för kronans räkning förvärva fastigheten paus Holmar 12 i Alskogs socken. Säljare är e. o. hovrättsnotarie K. F. Åberg och köpeskillingen är 10,000 kr. Holmarna ligger omkring 4 km. sydost om Ljugarn och arealen omfattar 17,4 hektar. De är i stort sett trädlösa, frånsett några smärre förkrympta gran-, tall- och oxelgrupper. Fastigheten består av Gräsholmen och Skarpholmen, där gässen finner en utmärkt skyddsplats. Sin föda intar de på den närbelägna Storholmen. Förslaget om inköp av dessa områden för kronans räkning sammanhänger med jägmästare E. Wibeeks utredning om den vitkindade gåsens skadegörelse på Gotland. I denna utredning föreslogs inköp av en del holmar för avsättning till ett fågelskyddsområde. Förhandlingar i sådant syfte har förts med ägarna av de vid Gotlands ostkust belägna öarna Rone utholme, Kaggen jämte revet Sörnestård samt Storholmen, Gräsholmen och Skarholmen. Hittills har dock endast överenskommelse kunnat träffas med ägaren av Gräsholmen och Skarpholmen. Efter kronans förvärv av dessa holmar är avsikten att förvalta dem som kronopark med de tnskränkningar, som kan föranledas av att de skall avsättas som fågelskyddsområde. (TT spec.)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215

Läkarna.

Till sanatorieläkare vid Kronobergs läns sanatorium Lugnet har utnämnts med. lic. O. H. Lars, förut i Visby.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 september 1947
N:r 215