Månad: oktober 2021

Norra häradsrätten.
Olyckshändelse eller dråp?
Rörande den under ofvanstående rubrik isenaste tisdagsnumret omförmälda mystiska händelsen vid Henricsdal i Barlingbo hvarigenom f. hemmansägaren Karl Andersson från Timans i Roma ådrog, sig skador, af hvilka han senare aflidit, hölls i onsdags eftermiddag å kronohäktet ett förberedande förhör med den såsom föröfvare af dådet skäligen misstänkte och häktade drängen Knut Karlsson. Såsom allmän åklag. instälde sig härvid kronofogden Vilh. Cramér. Den häktade, som bestämdt förnekar att han misshandlat Andersson, fick till en början redogöra för förloppet af den ödesdigra händelsen. Enligt hans uppgift skulle A. vid 8-tiden på aftonen lördagen 22 sistlidne februari, sedan han tillsammans med den häktade och dennes anhöriga i deras hem förtärt en del af A. medfördt bränvin samt kaffe, ha begifvit sig på hemväg. Han var tämligen onykter och hann icke längre än till husets gafvel, förr än han snubblade på ett på marken liggande hjul och föll baklänges, hvarvid han antagligen slagit bakhufvudet mot en virkeshög. Den häktades fader och yngre broder, som följt Andersson på vägen, sökte resa upp honom, men funno honom sanslös. De tillkallade därför hjälp och därefter fördes Andersson in.
Karlssons kök, där han lades på golfvet. Här fick han ligga öfver natten och först på söndagen, då han fortfarande var medvetslös, inbars han i stugan och lades i en säng. På måndagsmorgonen var A. så pass kry, att han kunde bege sig på hemvägen. Den häktades yngre broder? Artur och halfsyster Sigrid följde honom till Stafva. Hvad som därefter tilldragit sig, visste icke svar. Men enligt vid polisförhöret afhörda personers vittnesmål, skulle A. ha irrat omkring isocknen och visat sig virrig och besynnerlig. För en person, som påträffat honom i närheten af Barlingbo station och frågat, om han ämnade sig till Karlssons, hade han yttrat »Nej, bränvinet ha de tagit ifrån mig och stryk har jag fått.»
Den häktades ofvan relaterade berättelse angående förloppet af händelsen synes emellertid föga trovärdig och står delvis i strid med Hvad hans anhöriga vid polisförhöret uppgifvit om tilldragelsen.
Ett särskildt besvärande indicium på den häktades brottslighet har lämnats af en liten 6-årig pojke — en son till ofvannämda Sigrid — som säger sig ha hört, att den häktade efter återkomsten till stugan yttrat: »Jag gaf honom, så att han teg» : Pojken har emellertid sedan vägrat att lämna närmare upplysningar, emedan han hotats med stryk om han yppar något.
Slaget som antas ha vållat Anderssons död har träffat bakom vänstra örat och har åstadkommit ett djupt sår. Enligt läkareintyg kan såret icke ha uppstått genom fall mot marken, enär ytterörat, som är alldeles oska dadt, då nödvändigt måste förete märken efter fallet.
En annan omständighet, som likaledes synes tyda på att A. varit utsatt för misshandel, har kommit i dagen efter hans död. Vid medikolegal besiktning af kroppen har det nämligen visat sig, att på bålen finnes en del blånader och märken såsom efter slag.
Förhöret afslutades vid 9-tiden än aftonen, hvarpå den häktade utfördes för att kvarstanna i häktet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Mars 1913
N:r 55