Alla danfrisörelever i staden

undergick i går kväll den årliga kontrollen inför lärlingsnämnden i damfrisörfacket. Man samlades hos fru Lalla Elfving, i vars frisersalong eleverna fick avlägga sina prov, som så småningom leder till gesällbrevet. Prövningen äger rum två gånger årligen och avser som nämnts att kontrollera om och på vilket sätt eleverna inhämtat de erforderliga lärdomarna i facket.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Restaureringsprogrammet för Gotlands kyrkor.

En förteckning över de olika kyrkornas behov.

\"\"

Fleringe kyrka i finputsat skick.
Vit och vacker som en brud står nu Fleringe kyrka därute i den karga bygden som ett vittnesbörd om församlingsbornas bemödanden att göra det bästa möjliga för sin gamla helgedom. Den vackra stigluckan, som nu varit redskapsbod en lång tid har tagits i bruk på nytt och har fått sin andel av finputsningen.

Till grund för byggnadsstyrelsens anslagsyrkanden för restaureringen av de gotländska kyrkorna föreligger en preliminär undersökning. Vår korrespondent har tagit del av denna undersökning som omfattat 50 av de äldsta kyrkorna. Som allmän regel kan sägas att flertalet kyrkor kräver grundlig översyn vad beträffar takläggning och golv. Uppvärmningsmöjligheterna tycks genomgående vara dåliga och så gott som utan undantag är anmärkningar gjorda på den punkten.
Bäst i stånd har man funnit de under 1900-talet restaurerade kyrkorna, bland annat Akebäcks, Anga, Hejde, Klinte, Västerhejde och Östergarns kyrkor.
Akebäcks kyrka har en mindre vacker ytterport som bör bytas ut eller slopas. Om inga kalkmålningar kan framknackas är en rengöring önskvärd. Orgeln skall förslagsvis utbytas mot en hammondorgel eller mindre piporgel som placeras på podiet i väster. Församlingen har inte ansett några åtgärder nödvändiga.
Ala kyrka är nyrestaurerad efter branden 1938. En ny orgel önskas på podiet i väster. Denna bör inte vara för stor eller hög med hänsyn till det västra fönstret.
Anga kyrka är föremål för pågående restaurering. Ett utbyte av orgel planeras samtidigt som denna skulle, få en annan plats. Detta erbjuder dock svårigheter med hänsyn till de kalkmålningar som påträffats.
Ardre kyrka har ej restaurerats sedan 1901. Här vill man ta bort en del målningar som anses tråkiga och flytta orgeln till tornkammaren.
Atlingbo kyrkas tornspira och takbeläggningen tarvar översyn och re. paration. Likaledes är golvunderlaget bristfälligt och bör utbytas. Den klumpiga läktare som finns skall rivas, fuktfläckarna i taket tagas bort, orgelpodium byggas och bänkinredningen göras bekvämare.
Björke kyrka är utvändigt i gott Skick. Orgeln behöver dock utbytas mot en mindre som inte verkar skymmande. Det färgade glaset i långhusets fönster kan tagas bort. Predikstolen som är mycket vacker är i behov av en konservators behandling.
Boge kyrka är liksom Björke i gott skick utvändigt, men tegeltaket är bristfälligt. De fläckar som uppstått inne i kyrkan bör tagas bort, sprickor lagas, och sakristian repareras.
Bunge kyrka kräver endast smärre reparationer utvändigt. Den ganska fula läktaren kan inte slopas då den uppbär en större orgel. Fuktfläckar är synliga i taket och bänkinredningen är obekväm. Församlingen anser ingen åtgärd behövlig.
Bäls kyrka har nyligen genomgått en omfattande reparation. Orgeln skall byta plats och podiet i tornrummet omarrangeras. Kyrkan som uppvärmes med kamin är i stort behov av en värmeledning.
Dalhems kyrka är väl bibehållen men en flyttning av orgeln kan komma i fråga.
Endre kyrka tillhör också de som utvändigt inte har några skador. De rökgångar som invändigt i kyrkan avtecknar sig synnerligen fult mot den östra väggen föreslås dock omändrade. Dessutom behöver kyrkan rengöras och de färgade glasen i södra fönstren bytas ut.
Fole kyrka företer endast smärro putsskador. Genom att riva den klumpiga läktaren samt anordna ett orgelpodium i tomrummet kan valvbågar och pelare friläggas.
Follingbo kyrka kräver allmän översyn och reparation särskilt av taket. Om en grundförstärkning göres kan de primitiva stödmurarna vid tornets sydvästra mur rivas. Förslaget går även ut på ombyggnad av sakristian, nya bänkar och ny orgel.
På Ganthems kyrka är takbeläggningen dålig samt en lodrätt genomgående spricka synlig i absiden. Man föreslår rivning av en läktare och vägg mellan långhus och tornkammare. Altarringen och bänkinredningen skall enligt förslaget även ersättas.
För Guldrupe kyrka föreslås översyn av tornspira och spåntak, kolonetter i tornöppningarna och kolonnskaft i västra portalen, rivning av läktare, och vändning av prediksstolen ett kvarts varv.
För Halls kyrka omfattar förslaget återställande av äldre fönsterformer, slopande av fönster i långhusets port, ny orgel, ny läktartrappa och insättande av antikglas.
Halla kyrka kommer att bli föremål för allmän reparation och översyn. Läktaren och väggen i valvöppningen mot tomrummet skall rivas och orgelpodium anordnas. Eventuellt skall en ny altarring ersätta den gamla.
Hangvars kyrka har såväl dålig tak- som golvbeläggning. Orgeln planeras att flyttas och vidare bör inredningen omflyttas.
Taket på Hejde kyrka är bristfälligt och kräver omläggning, och färgen på tornet har flagat av. Det kan även ifrågasättas om inte det vore lämpligt att uppsätta kolonner i korportalen.
Bland de kyrkor som betecknats vara i stort behov av restaurering befinner sig Hejdeby kyrka. Takbeläggningen är dålig, en kolonett saknas, golvet bör läggas om och en omfattande omdisponering av interiören kommer att ske.
På Hejnums kyrka är det tornspiran som är i trängande behov av en ombyggnad. I övrigt är kyrkans yttre i gott skick och den största förändring som invändigt kan företagas är läktarens rivning.
Väskinde kyrka skall få en ny sakristia på tornets norra sida och golvet skall enligt planerna omläggas.
För Stenkyrka kyrka gäller allmän översyn och reparation, eventuellt en ny port i väster samt nytt golvunderlag.
Vallstena kyrka bör förses med nytt golv. Dessutom är reparation av tornspiran nödvändig.
Sjonhems kyrkas tornspira är också illa åtgången och kräver reparation. De sprickbildningar som uppstått i långhuset fordrar undersökning. Ansökan om takomläggning har blivit avstyrkt. Golvbeläggningen måste förnyas och eventuellt skall en läktare byggas om.
Rute kyrka har fuktfläckar som skall avlägsnas samt sprickor i murarna. Förslag föreligger att slopa läktare så att valvbågar och pelare mot tomrummet frilägges.
På Roma kyrka föreslås att takbeklädnaden utbytes mot plåt.
På Norrlanda kyrka behöver tornspiran överses, läktare rivas samt orgelpodium anordnas.
På Mästerby kyrka är spåntaket dåligt och måste läggas om. Dessutom bör kolonetterna i torngluggarna bytas ut mot sådana av sten. Nya portar eller ommålning av de redan befintliga föreslås även.
Martebo kyrka skall enligt planerna genomgå en reparation av tak, puts och läktare.
Vid Lärbro kyrka önskar man ta bort strävmurarna på tornet, riva läktare, bygga orgelpodium och täta ytterportarna.
För Lummelunda kyrkas del fordras en genomgripande reparation av puts och korportal.
Vid kyrkan i Kräklingbo blir det viktigaste arbetet omläggning av taket, översyn av tornspiran och putsskador.
Lokrume kyrka har mest putsska. dor och dessutom behöver porten må. las.
Hogräns kyrka är i stort behov av restaurering. Där är såväl tak- som golvomläggning nödvändig, orgeln påstås vara ful och dålig och predikstolen hänger snett.
För Tofta kyrka kommer det att bli översyn av tak och puts samt bortrtagning av målningar.
Tingstäde kyrka behöver allmän reparation.
Tegeltaket på Västergarns kyrka måste få översyn, Stenkumla kyrka ny tornspira, Hellvi kyrka allmän översyn och reparation, rengöring av väggar och golv samt inmontering av elektrisk belysning och ny orgel.
Hörsne, Othems, Östergarns, Väte, Västerhejde, Viklau och Träkumla kyrkor befinner sig i gott skick och tarvar endast smärre reparationer.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Hur blir vädret?

\"\"

Blåst och regn.
Ett kraftigt lågtryck med centrum väster om Norge rör sig in över mellersta Skandinavien. Tillhörande regnområde över Danmark och sydvästra Sverige rör sig mot nordost. Den varma sydliga starka luftströmmen över landet ersättes av en kallare nordvästlig luftström, som på morgonen nått Danmark. Den kommer att medföra regnskurar och betydande temperatursänkning i hela landet.
Utsikter: Frisk till hård kultje, först sydvästing i natt vridande till västlig eller nordvästlig och något avtagande, mulet och i dag regn tämligen allmänt, senare delvis uppklarnande men regnskurar. Kallare.
Stormvarning har utsänts för styv sydvästlig kultje till halv storm.
Temperaturen var kl. 7 i Stockholm 13 gr., Göteborg 12, Malmö 15, Växjö
11, Visby 14, Karlstad 12, Falun 11, Särna, Östersund och Storlien 9, Blåhammaren 4, Härnösand 11, Stensele och Haparanda 11, Malmberget 9, Riksgränsen 4 gr. Oslo hade 12 gr., Helsingfors
12, London 11, Wien 14, Nina 19 och Rom 17 gr.
Vind och väderlek voro i förmiddags vid Ölands södra udde SV 17, nästan mulet, Ölands norra udde SV 14, mulet, Östergarn SSV 9, regn, Gotska Sandön SV 11, mulet, Landsort SV 17, regn.
Barometer idag kl, 13 i Visby 762,5 mm.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Bröllop.

Östergarns kyrka sammanvigdes i lördags konstnären Olle Wilner, Hagalund, och fröken Inga Ahlin, dotter till snickaren Oskar Ahlin och hans maka, född Klintström, Herrvik. Vigselförrättare var kyrkoherde C. J. Björkander. Uppvaktande tärnor var fröknarna Kerstin Klintström och Frida Johansson. Efter vigseln följde ett trevligt samkväm i brudens hem.

I lördags sammanvigdes i Närs kyrka måleriarbetaren Axel Nilsson, Tiricke i När, och fröken Ingrid Jakobsson, dotter till lantbrukaren John Jakobsson och hans maka, Haltarve i När. Vigseln förrättades av kyrkoherde Tore Heldtander. Tärnor och marskalkar vår Lisa Jakobsson—Yngve Larsson, Allice Jakobsson—Allan Nilsson och Hildur Jakobsson—Arne Pettersson. Efteråt gav brudens föräldrar middag för ett 60-tal inbjudna. En mängd telegrafiska lyckönskningar anlände. På kvällen var bygdens folk samlat för att se brud, varvid de nygifta hyllades med laven, salut och fyrverkerier.

I Valls prästgård sammanvigdes i lördags lantbrukaren Holger Breiler, Källgårds i Atlingbo, och fröken Edla Appelblotn, Källgårds i Atlingbo. Vigseln förrättades av pastor Emil Karlsson. Efter vigseln var middag anordnad för den närmaste släkten.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Födelsedagar.

Sextio år fyller om torsdag fru Signe Östergren, maka till hemmansägaren Rudolf Östergren, Djupvika i Östergarn.

Femtio år fyller på torsdag fru Margit Larsson, Stora Gudings i Vallstena. Femtioåringen är född vid Botvaldavik i Gothem, där hennes föräldrar ägde en jordbruksfastighet, men flyttade i unga år tillsammans med familjen till Slumbra i Vallstena. Sedan 1925 är hon maka till hemmansägaren Gunnar Larsson och har sedan dess varit husmor vid Gudings, vilken uppgift hon skött på ett utomordentligt sätt. Kunnig i hemslöjd och husligt arbete har hon skapat trevnad omkring sig i den gamla—traditionsrika gården och på komma gång genom sitt rättframma och flärdfria väsen gjort sig omtyckt av alla.

Kranskötaren vid Bläse kalkbruk Emil Johansson, Lickedarve i Fleringe, fyller femtio år på torsdag.

Torsdagen den 25 september fyller stationsföreståndaren vid Havdhems station Harry Svensson, femtio år. Han är född i Lummelunda och kam i tjänst vid Gotlands järnväg år 1914 samt har innehaft olika befattningar vid järnvägen i bl. a. Visby och Stånga. År 1943 kom han till Havdhem som stationsföreståndare. Femtioåringen har gjort sig omtyckt som duktig och plikttrogen och har gjort sig omtyckt och uppskattad av trafikanter och andra med vilka han kommit i beröring.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Födelsedagshyllningar.

På sin sextioårsdag igår blev hemmensägaren Arvid Claudelin, Kännungs Hellvi, föremål för hjärtliga hyllningar. Dessa började redan vid 4-tiden på morgonen, då grannarna gåvo salut för sextioåringen, som sedan under dagens lopp fick mottaga värdefulla presenter, blommor och ett 20-tal telegram. Bl. a. infann sig en deputation med poststationsföreståndare Carl Franzén i spetsen och överlämnade en subskriberad gåva åtföljd av textad adress och en ståtlig blomsteruppsats. Familjen uppvaktade med en oljemålning med motiv från gården, medan dotter och måg i Visby överlämnade en större bordslampa. Bland presenterna i övrigt märktes ett par antika ljusstakar. Vid sextioårsmiddagen för ett 40-tal personer hyllades jubilaren ytterligare och tal hölls av bl. a. kyrkoherde Coldemo.

Jordbruksarbetaren Olof Johansson, Nickarve i Vänge, som igår, fyllde femtio år, blev med anledning därav föremål för hjärtliga, hyllningar. Hans principal, hr Karl Hägg och hans familj, jämte vänner överlämnade sålunda en fåtölj, medan barnen uppvaktade bl. a. med en rökuppsats och presentkort samt vänner med en summa pengar. Vid en festlighet vid Nickarve blev han ytterligare hyllad. Under dagens lopp fick han även mottaga blommor och telegrafiska lyckönskningar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Dödsfall.

Fru Agnes Kullander, Hallute i När, har avlidit, sextiotvå år gammal. Den bortgångna, som var maka till hemmansägaren och kyrkvärden Oskar Kullander, tillhörde kyrkokören allt sedan dess början samt har vidare varit verksam inom den kyrkliga syföreningen. Hon har också verkat som organist i Fosterlandsstiftelsens missionshus i När. Fru Kullander, som efterlämnar minnet av en arbetsam, duktig och rättskaffens kvinna, sörjes förutom av maken av tre barn, dottern Greta, gift med sergeant Karl-Martin Vesterlund, sonen Gustaf med hustru Greta, vilka brukar fädernegården Halluten, samt dottern Ingrid, gift med lantbrukaren Anders Edlund, Vidringe i Burs.

Förre stenhuggaren Theodor Höglund, Rute, har avlidit i en ålder av sjuttiofem år. Efter att tidigare ha varit stenhuggare sysslade han senare med olika arbeten för Ruteverkens räkning, men var nu pensionerad. Hen sörjes närmast av barn.

I en ålder av fyrtiofyra år har fru Ingegerd Gustavsson, Fole, avlidit. Den bortgångna, som var född i Hörsne men varit bosatt i Fole i många år, sörjes närmast av maken, Axel Gustavsson, anställd vid Byggnadsindustri i Källunge, två barn samt syskon.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Siv av Sysne, stadig skönhet från Bodin-varvet i Herrvik.

\"\"

Båtbyggaren Gunnar Bodin — porträtterad med sitt glada leende härovan — har hållit på med båtar över 50 år och det senaste bygget är 32-fotaren till Sysne, som har fotograferats i Herrviks hamn omedelbart efter sjösättningen. Allt Herrviks manfolk tog sig fritt en stund för att beskåda evenemanget och diskutera båtar.

Den som till äventyrs tror att det bara är på Götaverken och Kockums och Finnboda som man har sjösättningar under festliga former så tar han grundligt fel. Det har vi här på Gotland också och även om formatet på byggena inte är lika storslaget här som på fastlandet så vågar vi dock påstå att feststämningen och glädjen vid en stapelavlöpning är av lika hög klass.
Hur det går till vid en gotländsk stapelavlöpning fick vi erfara häromdagen i Herrvik, där båtbyggarna Gunnar och Axner Bodin sjösatte sin hittills största fiskekutter, en stark och stadig bit på 32 fot, som i dopet fick namnet Siv och som skall höra hemma i Sysne. Redan igår skulle Siv gå ut på sin jungfrnufärd, då man tänkte göra ett laxdriv på försök, men det blev en smula oturligt med den tilltagande kvällsblåsten, som sedan friskade alltmer och gjorde allt fiske otjänligt.

På sjösättningsdagen tog sig hela Herrvik en stunds extra ledighet, ty det är alltid något av ett evenemang när en ny Bodin-båt är på väg ner till fiskehamnen för att placeras i sitt rätta element. Och när den stora Sysne-båten skulle gå av stapeln och det därtill var en strålande vacker dag var det väl bara naturligt att man lade det vanliga jobbet å sido och ägnade sig åt sjösättningen vare sig i man nu var aktiv deltagare eller endast stod där som passiv åskådare.
För den som inte känner till den välrenommerade varvsanläggningen i Herrvik kan vi tala om att den ligger cirka 500 meter från närmaste vatten, d. v. s. Herrviks fiskehamn, och det är alltså inte bara att lossa på stöttorna och låta stapelbäddens bromsanordningar sköta om resten. Här fordras det en specialbyggd \”båtvagn\” och en traktor och med den färdighet som långvarig träning ger, så klarar man sig fint också med dessa hjälpmedel plus ett gäng armstarke karlar.
Det gick t. o. m. så fort för den bastanta Siv att hon redan befann sig i vattnet, när vi som stadsbor var dök upp på skådeplatsen. Det hade gått som en dans alltsammans och det var tydligt att Siv ville komma ut på vattenspegeln fortast möjligt för att visa hur vackert hon kunde niga. När de bodinska transportmedlen gjort sitt lade man ut tjärsmorda rullar och medan karlarna höll skutan på rät köl gled hon lekande lätt i spat. Sedan var det bara frågan om att bromsa upp henne så att hon inte skulle ränna över till andra sidan viken.
Så var det dags att ta bygget i närmare skärskådande och det fanns gott om sakförståndigt folk både ombord och på bryggan. Där fanns först och främst konstruktören själv, den nu 69-årige båtbyggaren Gunnar Bodin och sonen Axner som tagit yrket i arv och är en särdeles mångkunnig karl med de elektriska konstruktionerna som specialitet, där såg man fiskeriinstruktören Per Mattsson, som förrättade det reglementsenliga dopet av båten och önskade den lycka och välgång i fisket, där fanns givetvis också Herrviks förtroendeman Albert Östergren och för övrigt. fiskare av olika generationer. Alla var lika pigga och nytra, inte minst 78-årige segelsömmaren Herman Klingvall, som farit runt på alla världens hav och slitit mycket ont i sin tid och som nu på gamla dar svarar för ett herrviksfiskarna får ordentliga segel till sina båtar. Förre båtbyggaren Tomas Johansson hörde också till det gamla gardet som inte ger sig och han var tvungen att ta sig en promenad, när det nu fanns en sådan sevärdhet i hamnen.
Så höjde man en välgångsskål för båten och för de båda ägarna, Ture Thimgren från Trosings och Sigfrid Pettersson från Sysne, bjudcigarrerna kom fram och man kopplade av allt annat under en timme framåt för att enbart resonera om båtar och båtbyggen. Då och då slog någon emellan med ett kort och kärnfullt tal. Herman Hellgren från Sysne riktade sig särskilt till Bodinarna inte bara med tanke på det senaste bygget utan för det högklassiga arbete de alltid gjort, vilket blivit en oskattbar tillgång för fiskarbefolkningen i dessa trakter och även på många andra håll. Hr Östergren trodde att om turen med fisket skulle stå i proportion till trakteringen så kom ägarna till den nya båten att få rakt för mycket fisk.

32X12,5 fot i yttre mått.
Men apropå det så verkade det som om \”Siv\” skulle kunna ta in en ganska försvarlig fisklast, om det nu skulle slå till ordentligt någon gång. Som alla Bodins båtar har den särskilt god bärighet och det välformade stävpartiet äi också ett annat fabrikationsmärke. Båtens yttre mått är dryga 32 fot över stäv och inemot 12,5 fot i bredd. Djupgåendet är ungefär 1,4 m. Kölstocken mäter 13 alnar och då dimensionen i övrigt är 7X10 tum behövs det en inte så liten talle bara till den delen. De åtta nedersta borden på varje sida är en och en kvarts tum tjocka och de övre mäter en tum. En 25 hästars Säffle levererar drivkraften.
— Det är snart inte roligt att bygga båtar längre, förklarade hr Bodin senior, när vi lyckades få en liten pratstund med honom efter sjösättningen. Allting har blivit så dyrt och krångligt. Bara virket till en båt går nu på 1,000 kr. Svårigheterna att få järnvaror är ju välbekanta och det börjar knipa till beträffande spiken. Och den om skall beställa motor får allt vara ute i god tid.
— Jag har hållit på med båtbygge sedan jag var 18 år och utvecklingen har helt naturligt gått därhän att båtarna har måst göres större och stabilare. Fisket har ju ändrat karaktär och till de nuvarande långfärderna efter laxen måste det vara hållbara don. Idealet för en gotländsk fiskebåt ligger nog omkring 30 fot. Med större dimensioner blir den för tung och svårmanövrerad, särskilt med tanke på laxfisket.
— Som material har jag alltid använt gotlandsfur. Den står bättre emot röta än vad ekens ytträ gör och i en ekbåt kan man för det mesta vara säker på att åtminstone något av ytveden kommit med.
Fördelen med ekbåtarna är ett de är mera slitstarka vid gång i is, men då har vi i stället möjligheten att sätta på kopparplåtar. Nog har jag byggt en 3-400 båtar i min tid men hurdana de blir — se det vet man aldrig förrän man får se dem på. vattnet.

Beställningar har gjorts för åratal framåt.
Det är en småindustri av förnämligt slag som Bodin och hans son driver där ute i Herrvik och såväl byggnader som hjälpmaskiner är till allra största delen deras egna händers verk. En kraftig vindmotor ger elektrisk drivkraft till bandsågar och andra tekniska hjälpmedel, där det allra mesta som sagt är hemgjort. En ny borrmaskin synes vara det ende som köpts komplett. Smedjan ligger .i omedelbar anslutning till båtverkstaden och där har man också den anordning, som ger båtborden sitt speciella ångbad, så att de kan formas efter mallarna. Nästa båt är redan ett bra stycke på väg, det blir en 27-fotare till en av de estniska fiskarna i Katthammarsvik, och sedan är programmet fulltecknat för minst ett år framåt.
— Båten är byggd med tanke på laxfiskets hårda krav, framhåller Sivs båda ägare. Vi hade visserligen en blekingebåt på 27 fot men skall man vara ordentligt på den säkra siden i vinterfisket behövs det större saker. Den andra båten har vi kvar i alla fall, så att vi när det lämpar sig kan arbeta på olika håll. Nu blir det närmast laxfiske, först med garn och sedan med krok, strömmingsfiske också om det vill sig väl och kanske till ett annat år fiske med flundrenot. Nyanskaffningen av båten kostar sina modiga 9-10,000 kr. seden den fått all behövlig utrustning, men så har vi sedan också fått större säkerhet i arbetet och möjlighet ett ta oss fram lite varstans i Östersjön.
Apropå säkerhet så tittade vi också på hamnförhållandena i den nya båtens hemort men det får bli en annan historia
H—z.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Efterskörd till trafikdagen.

Prisutdelning och samkväm.
Trafikdagens anordningar på lördagen kunde som förut meddelats genomföras på ett lyckligt sätt, vilket i lände M. H. F :s avdelning härstädes till heder.
Efter uppvisningens slut samlades en del MHF-are och inbjudna till ett enkelt samkväm med kaffe på Gamla Borgmästargården. Här förekomfi också musik av en kvartett, ett anförande om MHF:s arbete av förbundssekreterare Runblom — man, fick bl. a. veta, att förbundet nu går i mot 15,000 medlemmar — och prisutdelning för den tillförlitlighets- och orienteringstävling, som MHF hade på försommaren. Många vackra priser delades ut, och åtskilliga av pristagarna fick själva välja sina tro-feer i prissamlingen. Att pristagarna hyllades med hjärtliga applåder säger sig självt.
MHF :s vandringspris tilldelades Evald Olsson, Alva, tävlingens segerherre med 21 prickar. Inalles delades ut 18 hederspris, skänkta av firmor och föreningar.
Senare på kvällen vidtog middag i samma lokal. Ett 50-tal medlemmar deltog och hälsades välkomna av hr A. J. Pettersson, som också framförde ett varmt tack till alla som på olika sätt bidragit till dagens evenemang. Även tävlingsledningen och de duktiga medlemsvärvarna avtackades vederbörligen, och det meddelades under kvällens lopp, att omkring 35 medlemmar anskaffats under sommaren. De duktigaste medlemsvärvarna var hrr A. J. Pettersson, Sam Kollberg, Eric Gomgir o. Gust. Carlsson, och av dem fick nu hr Gomgir mottaga MHF:s trafiklilja i guld för sin vackra insats. Bland kvällens talare märktes hr Aug. Jacobsson, Havdhem, som framförde medlemmarnas tack till styrelsen för energiskt arbete, och hr Runblom, som tackade för dagens lyckade arrangemang och för trevlig samvaro. För övrigt förekom musik och allsång under den bästa stämning.

Trafikpropaganda även på landsbygden.
I samband med trafikdagen hade landsfogden i länet anmodat landsfiskalerna att ordna med trafikupplysning även ute på landsbygden. Sålunda hade bl. a. polismännen inom Hemse landsfiskalsområde sammankallats till Hemse på lördagen, varvid under landsfiskalens och polismannens ledning trafikpropaganda var anordnad för skolbarnen och allmänheten. För skolbarnens dej hade folkskollärare Kupper och kolleger till honom välvilligt ställt sig till förfogande och skolbarnen fingo under förmiddagens lopp genomgå en del trafikprov efter vilka det hölls kritik. Det kan i sammanhanget meddelas, att samtliga skolbarn hade sina cyklar i full trim med bl. a. både ringklocka och \”kattöga\”. Senare på dagen blev det allmänhetens tur att få sig en duvning i trafikens mysterier.
Redan i fredags hölls liknande trafikpropaganda med skolbarnen i Havdhem i samband med en utflykt. Ledare voro polismännen Lennart Hoas, Havdhem, och Egon Obrelius i Burgsvik. Landsfiskal Nordbeck i Hemse har förklarat, att han ämnar fortsätta med trafikpropagandan inom övriga skoldistrikt i sitt landsfiskalsdistrikt.

Trafikdagen i Klintehamn
som i lördags var anordnad i samhället missgynnades delvis av vädrets makter men kunde ändå genomföras programenligt. Till en början höll läraren Einar Smith en trafiklektion med skolbarnen, och eleverna i klass 6 körde sedan en bana i samhället förbi eri del besvärliga passager och med en hel del listigt utplacerade fallgropar, som en del gladeligt ramlade i medan andra hade bättre tur. De övriga eleverna körde samma slinga gruppvis och instruerades av de utplacerade poliserna, hur de skulle uppträda under olika situationer, en praktisk övning, som säkerligen hade god nytta med sig. På biograflokalen visades därefter ett par instruktiva trafikfilmer och landsfiskal Justus Jakobsson redogjorde i ett anförande för de viktigaste punkterna i vägtrafikstadgan, illustrerat med belysande exempel från trafiklivet. Fyra ungdomar, Anne-Marie Eriksson, Vivi-Anne Johansson, Vilgott Lund och Sven Jakobsson, som med 4 prickar placerade sig främst i trafiktävlingen, fick hämta var sin bok som belöning. Under återstoden av dagen var det åtskilliga, som fick pröva på hur det kändes att bli fast för polisen, men det var en välvilligt inställd myndighet som ingrep med instruktion och påpekanden, allt med tanke på trafikanternas egen säkerhet i fortsättningen.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Slite

\"\"

Slite Jaktvårdsförening
hade på söndagen anordnat en lika lyckad som ovanlig fältskjutning i villebrådsskytte som förövning till den instundande jaktsäsongen. \”Jaktstigen\” gick i skogsterrängen vid Långome, där varje enskild skytt först inför major Elof Lindeborg som förhörsledare fick besvara en hel del frågor, om vars innebörd intet närmare skall avslöjas. Först därefter var skytten mogen att släppas ut i terrängen. Helt oförmodat uppenbarade sig här en duvhök färdig att sätta sina klor i den intet ont anande orrtuppen. Det gällde att snabbt klippa honom innan han försvann. Så följde den ena överraskningen på den andre, en hare kilade över stigen, en fasan lyfte helt plötsligt sedan hunden fått stånd, o. s. v. Vid det femte målet fick jägaren ladda med två skott och erhöll i övrigt handlingsfrihet. Plötsligt skymtade här nötskrika, orrhöna och katt. Hade jägaren här otur, sköt han i hastigheten den olovliga orrhönan och böt-fälldes — i form ev minuspoäng. I sista övningsmomentet hade hunden fått upp en räv, som fick fällas med två skott. Samlade antalet hagelträff blev utslagsgivande för tävlingsresultatet.
Sedan jaktstigen avverkats, samlades jägarna kring lerduveskjutningen och fick därvid tillfälle att skjuta från olika håll och ävenledes om möjligt pricka ner tvenne lerduvor utkastade samtidigt.
Inalles hade övningen samlat ett 35-tal skyttar, varav 11 från Lårbro, 3 från Boge och resten från Slite.
Efter intagen gemensam jaktfrukost i det gröna, för vilken Österholms svarade och i vilken samtliga jägare deltogo, följde prisutdelning, som förrättades av fru Solveig Pedersen.
Därefter framförde major Lindeborg i sin egenskap av jaktvårdskonsulent ett tack dels till arrangörerna för den lyckade övningen, som f. ö. gynnades ev det allra vackraste brittsommarväder, dels till de sköna skogsnymferna, som varit behjälpliga som stationsbefälhavare och markörer
— en synnerligen ovanlig företeelse, och som för majoren ägde den absoluta nyhetens behag enligt egen utsago — och sist men icke minst till hr Rolf Pedersen, som varit den drivande och ledande kraften i dagens nyttiga och nöjsamma träningstävling. Som ett synligt bevis på sin uppskattning överlämnade han till denne som hattprydnad en fjäderkombination av gräsand, storskrak och nötskrika. Hr Pedersen å sin sida returnerade ett \’tack till major Lindeborg för dennes villighet att ställa sig till förfogande med råd, anvisningar och hjälp.
Resultat:
Jaktstigen: 1) Birger Eriksson, Slite, 176 poäng, 2) H. Grefberg, Lärbro, 149, 3) S. Wesley, Slite, 144, 4) Alvar Jonsson, Lärbro, 144, 5) John Klintbom, Slite, 119, 6) E. Larsson, Lärbro, 118.
Tröstpris: Henry Johansson, Othem.
Lerdnveskjutningen: Samma resultat uppnåddes här av såväl de 3 första som de 6 sista. Efter omskjutning blev placeringen
1) K. G. Ahlberg, Lärbro, 2) Edvin Sandelius, Slite, 3) B. Bonde, Slite, 4) T. Jacobson, Slite, 5) G. Blinstrand, Slite, 6) H. Grefberg, Lärbro, 7) Nils Lyth, Slite, 8) S. Pettersson, Slite, 9) Karl Engström, Slite.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217