25 november 2021

Ur Gotlands Missionsförenings historia.

Den väckelse som gick fram över vårt land i mitten av förra århundradet berörde även Gotland. Bland redskapen må särskilt nämnas prästmännen F. R. Budin och Karl Norrby, samt lekmännen Lindelius, Hjorter och Svensson. Om de senare skriver en minnestecknare bl.a.: »De voro ofta grovt mejslade gestalter, men av ett gott material, de voro modiga män och nitiska själavinnare, dessa flydda tiders lekmannavittnen här på ön … Orden skräddes ej den tiden, men människor uppväcktes från död till liv och i synnerhet verkade Lindelius och Hjorter till välsignelse.»
Det dröjde emellertid ej länge förrän andligt klarsynta personer i vår kyrka började inse vikten av att samla och vägleda de väckta och nyomvända i evangelisk-luthersk anda. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, som börjat sin välsignelsebringande verksamhet i vårt land, fick giva uppslaget. År 1859 bildades två föreningar: Kolportörföreningen, som omfattade hela Gotland, samt Visby stads Missionsförening, som hade sin verksamhet enbart förlagd till staden. De voro ett i sak och skulle snart även bliva det till namnet. Visby — Gotlands enda stad kom alltmer att bliva centralpunkten för verksamheten. När Missionsföreningen blev uppsagd från den lokal, som den hyrt för sin verksamhet, vaknade tanken på förvärvandet av en tomt och byggandet av en egen lokal. Med anledning därav utsändes ett upprop med önskan om sammanslagning av de båda föreningarna. Uppropet är undertecknat »å missionens vägnar» av J. Siltberg och O. J. Myhrström. Av Gotlands Missionsförenings bevarade handlingar framgår ej om det blev sammanslagning omedelbart. Men en tomt och tvenne mindre hus vid Berggränd inköptes, och där byggdes det gamla missionshuset, som kunde tagas i bruk år 1862. Från detta år har alltid Gotlands Missionsförening räknat sin tillblivelsej Alla protokoll äro från och med denna tid bevarade. Namnet Gotlands Missionsförening förekommer dock först 1864 enligt protokollen. Verksamheten bedrevs, utom genom predikan och genom Ordets läsning, även genom en vardagsskola och en söndagsskola. Den förra fick ibland heta »Missionsskola» och ibland »Fattigskola». Verksamheten omfattades med stort intresse och hade ibland ända upp till hundra barn. Undervisningen sköttes av manliga lärare från pastor Ahlbergs missionsskola eller av diakonissor. Enskilda missionsvänner i Visby bidrog ekonomiskt. Offersinnet var storartat, men fastän de offrade både guldringar, klockor och snäckor hade de det svårt att ekonomiskt få det att gå ihop. Genom förbättrade folk- och småskolor gjordes emellertid vardagsskolan mindre nödvändig, varför denna gren av verksamheten indrogs.
Snart började syföreningaratt bildas i staden och på landet, lånbib liotek upprättades och böcker och skrifter i evangelisk-luthersk anda spriddes. År 1863 antog föreningen J. Söderberg som sin första kolportör och 1864 förre privatläraren vid ovannämnda skola C. J. Sundin. Om verksamheten står det i 25-årsberättelsen: »Det var en ljuvlig tid. Det var ett hjärta och en själ i den lilla syskonringen.» Sundin var länge en av föreningens mest betydande gestalter. Han grundade Gotlands Missionstidning år 1865, som han även redigerade till sin avflyttning från Gotland år 1881. Under åtskilliga år var Sundin dessutom föreningenjs v. ordf., ordf. och sekr. samt ledare för olika kommittéer för verksamhetens ordnande. Efter Sundins avflyttning övertog Gotlands Missionsförening utgivandet av Missionstidningen, som för närvarande utgår i en upplaga av 3.000 exemplar.
Senare delen av 1800-talet var en prövosam tid för föreningen, som dock förblev trogen mot Fosterlandsstiftelsens ursprungliga linje. Föreningen begärde och erhöll anslutning till EFS år 1882.
Striderna förorsakade även en hel del ekonomiska svårigheter. Predikanterna hade svårt att få ut sina små löner och borgenssumman på Missionshuset i Visby uppsades. Förslag om att försälja Missionshuset till, staden framlades, men vid årsmötet 1869 beslöts enhälligt att någon försäljning ej skulle ske. Missionsvännerna trädde ekonomiskt emellan och under stora uppoffringar bevarades Missionshuset i Missionsföreningens ägo. Besök av sådana män som professorerna V. Rudin och A. Kolmodin, pastor Hans Jakob Lundborg, dr Karl Fries, sångaren Oskar Ahnfeldt, kvrkålherde O. Thulin, pastor K. J. Montelius m.fl. verkade även uppmuntrande och förnyande. Ett stort inflytande på föreningens verksamhet utövade doktor J. Melander. En annan betydelsefull gestalt var kanslivaktmästaren A. W. Engqvist, som vid årsmötet den 13 juli 1883 valdes till ordförande. I 37 år skötte han föreningens ledning med lugn och säker hand. Den 1 januari 1898 inträdde Karl Nordfeldt i Gotlands Missionsförenings tjänst som predikant. Med Melander, Engqvist och Nordfeldt kom en ny epok i Gotlands Missionsförenings historia. År 1887 utökades tomten vid Berggränd genom inlösen och samma år enade man sig om att bygga ett nytt missionshus på samma plats. Vid kvartalsmötet den 15 oktober lovade doktor Melander, att om föreningen samlade in 5.000 kronor senast maj månad 1900, skulle han själv giva 3.000 kronor. Vid årsmötet den 22 juni 1900 hade ej mindre än 12.163 kronor insamlats och bygget kunde omedelbart sättas igång. Doktor Melander skänkte ytterligare 5.000 kronor till bygget, men själv fick han aldrig se kyrkan färdig. När Missionskyrkan av biskop von Scheele invigdes den 6 november 1904 hade Melander fått gå till ett långt skönare tempel, byggt av Herren själv. Den skuld som återstod vid kyrkans invigning gäldades rätt snart tack vare predikant Nordfeldts förmåga att »tigga» samt missionsvännernas stora offervilja. När Engqvist avgick som ordförande år 1920 sköttes ordförandeklubban av hemmansägaren L. Larsson, Grötlingbo, till år 1933, då predikant Karl Nordfeldt valdes till ordförande. Vid sin död 1937 efterträddes han av kyrkvärden Gustav Peterson, Havdhem. Från 1951 sköts uppgiften av distriktsföreståndare Emil Lindh.
Gotlands Missionsförening bildades huvudsakligast för den inre missionens bedrivande, men även hedna- och sjömansmissionen har fått stor plats i medlemmarnas hjärtan. Ur föreningens egna led har fyra gått ut som Ordets tjänare i inre missionen, sex som missionärer till hednaland och en som sjömansmissionär. Offersinnet har alltid varit storartat och står nog procentuellt högst i vårt land bland Stiftelsens folk.
År 1865-66 var kassaomslutningen 1.271: 05 riksd., medan det senaste verksamhetsårets kassaomslutning utgör 57.024: 86 kronor.
Samarbetet med kyrkan har varit det bästa och ett värdefullt stöd har givits av stiftets biskopar. Men även med de frikyrkliga är samarbetet gott.
Det är med stor tacksamhet till Gud som Gotlands Missionsförening firat sitt 90-årsjuibileum. Stor är också tacksamheten för alla Ordets tjänare och stödjande, trogna missionsvänner i alla åldrar Gud har givit och alltfort giver föreningen och för allt vad Gotlands Missionsförening fått uträtta till själars frälsning och Guds rikes framgång i hem- och hednaland samt bland havets söner och nödens barn. Inför framtida gärning i fädernas spår från hjärtat den bönen går: »Herre, förnya i dessa år Dina gärningar, låt oss förnimma dem i dessa år.» Hab. 3:2.
Emil Lindh.

Gotlänningen
Onsdagen 16 Juli 1952
Nr 161

25 november 2021

Sportspalterna

25 damer med i kvällens DM.
IF Gute står i kväll som arran gör för dam-DM i friidrott på Gutavallen. En av de ledande kraf tema för damidrotten är Britta Widerkrantz i Gute, som är glad åt att inte mindre än 25 flickor kommer att delta och med ett tämligen stort antal starter i de olika grenarna.
Britta Wiederkrantz lämnar följande tips inför kvällens DM:
100 m: Där är det sex startandee av vilka Ebba-Lisa Ottosson. Bro, är det starkaste namnet. Maj-Britt Söderstrand skulle nog om hon ställt upp utgöra ett starkt hot.
Längdhopp: Sex å sju ställer upp. Här har nog Maj-Britt Söderstrand, Visby IF, de största utsikterna att vinna, Ebba-Lisa är stark konkurrent.
Slungboll: Sex å sju deltagare, av vilka Kerstin Ahlberg, Gute, om hon nu blir med — det är lite csäkert — bör vinna. Annars har vi ju Ulla Wallin, Bro.
Höjdhopp: Av sju deltagare tycks Maj-Britt Söderstrand ha största chahsen till seger. Elsie Karlsson, Gute, har ont i benet, men hon kommer att ställa upp och har hon inte alltför stor känning av sin skada, kan det bli hårt om segern.
Kula: Sex flickor ställer upp, och det är svårtippat. Ingrid Othberg, Gute, är kanske den som man vågar hålla mest på.
Stafett 4 x 100 m: VIF har två lag med, vi vet ännu inte om vi kommer med något lag, om vi gör det har vi nog ändå ingen chans.
Till sist kan nämnas att tävlingarna börjar kl. 18.

100 har nu tagit simborgarmärket i Visby.
Ordf. i Wisby simsällskap Åke Andersson blev lite förvånad över en uppgift från »simborgarhåll» att inga prov för simborgarmärket var anordnade i söndags. Åke upplyser för Gotlänningen:
— Trots det blåsiga vädret i söndags klarade 20 proven för simborgar-märket, och i Visby har nu sammanlagt 100 tagit märket. I sammanhanget vill jag passa på att tala om, att det blir prov för märket i morgon och på fredag vid Kallbadhuset mellan kl. 17 och 19, säger ordf. till sist.

VAIK-juniorerna slog Kalmar FF.
VAIK:s juniorer gick segrande ur sin andra Kalmar-match. Motståndare var KFF och resultatet blev 2-1. För målen svarade P. A. Svenningsson och Bertil Andersson.

Torsburgs BK.
som ju blir den nya bekantingen i seriefotbollen i höst spelade i går en match mot Buttle, som heller inte haft lag tidigare, men förlorade stort med 7-2 (3-0). Bäst i segrarlaget var inte alldeles obekante Gutespelaren Sven Uhr, som spelade hi.

Premiär den 3 aug. på Vallen.
Söndagen den 3 aug. blir det åter stockholmsseriefotboll på Gutavallen. I år blir det lag från södra gruppen som kommer att spela här och första lag blir Värtans IK. Fjolårssegrarna, IFK Stockholm, har ju varit här nere och fått stryk av Gute, så att man kan hoppas att det skall bli en bra gotlandsinsats även i denna serie.
I fjol var det också premiär på Barnens dag-söndagen och då var det ju invasion till Vallen och det kan man väl räkna med i år också. Spelprogrammet har fått följande utseende:
3/8 Gute—Värtans IK 24/8 Kungsholms IF—Gute (Stadshagens IP)
31/8 Gute—Mälarhöjdens IK 7/9 Gute—Årsta SK 14/9 Enskede IK—Gute (Enskede IP)
21/9 Gute—Essinge IK 28/9 IK Tellus—Gute (Aspuddens IP)
5/10 Gute—Tellus
12/10 Essinge IK—Gute (Essinge IP)
19/10 Årsta—Gute (Aspuddens IP) 26/10 Gute—Enskede

Vårpremiär den 26 april.
På hösten spelas 13 matcher, medan vårprogrammet omfattar endast fem matcher. Då blir det start på bortaplan mot Mälarhöjden. Programmet ser ut så här:
26/4 Mälarhöjden—Gute (Mälarhöjdens IP)
3/5 Gute—Kungsholmen 10/5 Värtan—Gute (Hjorthagens IP)
17/5 Gute—Högalid
25/5 Gustavsberg—Gute (Gustavsbergs IP)

CYKEL:
10 klubbar med i Visbyloppet – Finish ej med på startlistan.
Årets Visbylopp på cykel går på söndag och allt tyder på att det kommer att bli en stark tävling. Inte mindre än tio klubbar är representerade och sammanlagt blir det 35 cyklister som kommer att vara ute på banan. Starten går vid Shell bensinstation på Söderväg kl. 9 och starterna går med en minuts mellanrum.
Banan sträcker sig över Hallvards-Zion — Stenkumla—Träkumla—Visby och mäter 24,7 km. A- och B-klassen kör fyra varv (98, 8km). C-klassen och Yngre Oldboys 3 (70 km) medan Debutantklassen kör banan ett varv. Det blir alltså tillfälle för publiken att få se A- och B-klassarna vid vändpunkten fyra gånger. Efter tävlingen blir det prisutdelning på planen utanför start- och målplatsen.
Som sagt tävlingen ser ut att bli stark och vi kan ju presentera ett lite klipp ur startlistan:
Klass A: 1) Folke Malmros, Kalmar CK (vann Visbyloppet förra året), 2) Gustav Rydmark, C. K. Olympia (sexdagarscyklist), 3) Paul Andreasson, Alingsås (vann Finish Tingstädelopp förra året), 4) Ingvar Törnström, Södertälje C. A. (tippad segrare), 5) Kurt Tuden, Jönköping CK (blev 17:e man på tiden 1.16 på femmilen i SM.
Klass B upptar endast tre cyklister, därav bröderna Rosendahl, VCK. Som favorit får man väl sättta Eifel Rosendahl.
I C-klassen är Lars-Olof Jansson, CK Falken och Olle Lindgren, VCK favoriter, men man kan även vänta överraskning från Erik Lindberg, VCK.
Yngre Oldboys är bara tre till antalet och det blir Bror Larsson som får försvara hemmafärgerna mot farliga brödraparet Einar och Rickard Andreasson, Alingsås.
Debutantklassen: Daniel Johansson, VCK (favorit) Bent Vennberg, VCK (farlig konkurrent). I Debutantklassen startar även Karl Skyvall, Södermalm CK, som enda äldre Old-Boy.
Finish lyser med sin frånvaro
Trots den stora tillslutningen till ett lopp som har alla förutsättningar att bli ett spännande och trevligt sådant har man inte hört ett ord från CK Finish, och ändå lär väl klubben i fråga ha en del starka namn att ställa upp!?
Tävlingsledare blir Rune Öster och banchef Erik Cederqvist. Samtliga funktionärer och kontrollanter samlas kl. 8 vid startplatsen. Omklädnad och hämtning av nummerlappar sker vid Gutavallen.

AIK till DM-final efter storseger mot Roma IF.
Det tycks vara alldeles omöjligt för Roma att kunna spela mot Visby AIK, eller man kan också säga, att AIK just mot Roma plockar fram det bästa spelet. Det blev nu liksom i våras en storseger för visbyklubben, ty siffrorna blev 5-0 (2-0). AIK-spelet som för dagen gick ovanligt oljat var av god klass efter gotländska klass-I-förhållanden. Roma däremot kämpade bättre, men man lyckades inte framför mål och då tappar man lätt sugen.
Trots att visbylaget hade vinden i ryggen så höll dock Roma spelet väl uppe, men det var i alla fall AIK som gjorde första målet och det kom efter knappt en halvtimmes spel. »Kajan» Almlöf drög i väg en boll i meterhöjd och den borrade sig in i nätet utan att Holmberg kunde hindra den. Tio minuter senare ökade »Krullis» Johansson ledningen, det var efter en grann rusch på högerkanten som han avslutade med markskott i bortre burgaveln. I andra halvlek, då Roma hade vindhjälp, var faktidkt AIK ännu mer överlägsna. Målskyttet inleddes i 17:e min. och det var åter »Krullis» som nätade. Han blev ensam med Holmberg efter en miss i Romaförsvaret. Minuten efter var fjärde målet ett faktum, »Kajan» tog tacksamt emot en målvaktsretur och efter en avdribbling sköt han vackert. Slutresultatet fastställde Allan Persson i 37:e min. på nick efter inlägg från »Kajan».
I Roma var det försvaret som fick bära den tyngsta bördan och de bakre leden kämpade också bra, medan halvbackslinjen inte lyckades något vidare. Kedjespelet gick alldeles för mycket på högersidan, på vänster var det mycket mer framkomligare och då kanske det hade resulterat. Frånvaron av Sven-Erik Jansson gjorde väl en hel del också. AIK-kedjan gick ovanligt bra och då särskilt högersidan, som ju också gjorde fyra mål. De båda halvbackarna, Svennefelt och »Bigen» kämpade också bra. De matade kedjan ideligen med fina bollar.
200 personer tittade på och Venell dömde.
Rune

Gotlänningen
Onsdagen 16 Juli 1952
Nr 161

25 november 2021

Dagens Turist

har turistat på Bornholm under veckoslutet. Det är Birger Ene, som väl Gotlänningens läsare känner vid detta laget, han brukar ju sitta vid spakarna i flygklubbens plan när tidningen har något att meddela »von oben». Han deltog senaste week-enden i en flygdag i Rönne på Bornholm med.Thiirings Vega Gull (SE-ALA). Eftersom detta plan är fyrsitsigt så tog han me dsig några »kumpaner» hrr »Acke» Stribrant, Alf Boqvist och Sixten Håkansson. De fyra startade på lördagsförmiddagen och flög rakt in i det hemskaste oväder som väl någon av dem skådat. Det mörknade runt omkring dem och väldiga blixtar fräste kors o. tvärs framför dem. Kärran skuttade helt naturligt en aning … Nåväl, så småningom siktade de Bornholm och efter en orienterande sväng över ön landade de välbehållna i Rönne.
— Den danska gemytet kom oss genast till mötes, berättar Ene. Danskarnarna hade ordnat det flott värre för Oss. På kvällen var vi gäster på ett stort hotell utanför Rönne, Fredensborg hette det, och här blev det allmän förbrödring flygare och flygarentusiaster emellan. Förutom vi var Gotlands flygklubbs Klemm 35 med med Lasse Gibson vid spakarna och Lasse Wallin som passagerare samt vidare ett plan från Malmö. I övrigt var det bara danskar och normän. Flygklubbens specielle trubadur »Acke» Stribrant hade gitarren med sig och gjorde succe med sina låtar och visor.
— På söndagen var den egentliga flygdagen. Vi fick bl, a. se ett danskt tvåmotorigt räddningsplan som både startade och landade på en fenomenalt kort sträcka, knappt mer än 50 meter. På eftermiddagen var det tid för oss igen att äntra »Alan». Vi satte kurs mot Skåne och kom ända upp mot Smålandsgränsen innan det åter tjocknade till. Det blev allt värre och värre och vi fick söka nödhamn i Ronneby. I går förm. var det klart och fint väder och dessutom hade vi medvind så vi var hemma på en timme med en medelhastighet av 300 km/tim. Åtskilliga erfarenheter och upplevelser rikare.
Jo, jo, det var klart att det skulle vara så där rasande trevligt. För en som annars skulle ha varit med om han inte fått förhinder var
Turistsnoken.