Dag: 30 november 2021

Publicerat

HANSA

\"\"

Induanöverfallet vid Mississippi. (Roch Island Trail).

Gotlänningen
Måndagen 11 augusti 1952
Nr 183

Publicerat

Rekordpublik på SIKF:s kamratdag trots regn

Gotländska landsbygdskvinnor göder BF.
Trots dåligt väder med ihållande duggregn samlades över 1.000 personer vid SLKF:s kamratdag i Öja i går. Deltagarrekord alltså. Ytterst få socknar lär ha varit orepresenterade, man kom längst ute från norr i bussar och bilar. När man väl var ute på Sudret så passade man också på att se sig om ordentligt och Hoburgsgubben lär inte ha haft så många besökare på mången god dag. Själva »dagen» fick en högtidlig och stämningsfull inramning. Den inleddes i Öja märkliga sockenkyrka och SLKF-ordföranden, Matilda Olofsson, hade greppet över sina lyssnare när hon avslutade dagen med en kort appell om samverkan och om fortsatta friska tag. Och runt om stod Olofs änge i prunkande högsommarprakt.
Öja kyrka räknas som tämligen rymlig i vanliga fall men i går fick inte tillnärmelsevis alla rum som sökt sig dit. Kand. Karl Erik Johansson, Grötlingbo, talade över dagens högmässotext.
Efter gudstjänsten samlades man i Olofs änge, där värdavdelningens ordf., fru Ester Munkhammar, hälsade välkommen. Det duggregnade redan då men det tycktes inte nedstämma festhumöret avsevärt.
Studiesekreterare Ruth Malcus, Uppsala, svarade för dagens föredrag. Hon visade sig inledningsvis vara väl insatt även i Gotlands historia och talade i fortsättningen om aktuella samhällsuppgifter och SLKF:s strävanden just nu. Vi kommer med ett utförligare ref.
Intressant programpunkt blev även prisutdelningen i tävlingen Kunnig husmor — god medborgare. Hemkonsulenten Helena Lindell talade först om tävlingens uppläggning, om principerna för bedömningen och, om dess resultat. Hon önskade f. ö. att tävlingen skulle ge eko av sig även i fortsättningen och ge anledning till många givande diskussioner ute i avdelningarna.
Så fick förste pristagaren, fru Andersson, Stenkyrka, liksom 26 andra kunniga husmödrar motta sina pris. Även ende manliga deltagaren, lantbr. Ivar Hansson, Bro, fick sitt pris och det blev oerhört jubel när han steg fram ur mängden för att mottaga utmärkelsen. Vid överräckandet förklarades han högtidligen för »Kunnig husmor» och fick dagens kraftigaste applåd.
Även fru Lindell själv blev hjärtligt hyllad, då fru Maja Hermansson, Havdhem, tolkade SLKF-styrelsens tacksamhet och som synligt bevis överlämnade ett presentkort.
Utomordentligt trevligt programinslag blev även Närs SLU-amatörers framförande av Vilhelm Mobergs »Marknadsafton». Spelet var faktiskt bra på samtliga händer och publiken var synbarligen med på noterna.
En avdelning ur Gotlands spelmansförbund skötte underhållningsmusiken och bidrog på ett utmärkt sätt till trevnaden.

\"\"
Matilda Olofsson

När SLKF-ordföranden, Matilda Olofsson, avslutade dagen med att tacka medverkande och publik hade duggregnet övergått till hällregn. Det hindrade henne ändå inte från att säga att fru Munkhammars förhoppningar i hälsningsanförandet om trivsam samvaro alltigenom infriats. Dagen hade blivit så lyckad man kunde begära. SLKF har många betydelsefulla uppgifter, konstaterade fru Olofsson. Nu stundar det\’ till val. Som kvinnor, husmödrar. och medborgare skall vi veta att göra vår insats genom att stödja det uttryck för samverkan och samarbete som är Landsbygdspartiet—Bondeförbunet.

Gotlänningen
Måndagen 11 augusti 1952
Nr 183

Publicerat

Nordiska typografer

med Svenska typografförbundet som värd har under ett par dagar gästat Snäckgärds-baden. Det var svenskar, danskar, norrmän och finländare med i den 16 man starka typografskaran. De reste från Visby med dagbåt i dag.

Gotlänningen
Måndagen 11 augusti 1952
Nr 183

Publicerat

Livdjursauktion

hade Andelsslakteriet anordnat ute vid livdjursstallarna vid Österby i lördags. Auktionen hade som vanligt samlat mycket folk och intresset från både köpare och säljares sida var livligt. Det noterades också goda priser. Inte minst gällde detta suggor och gyltor, vilket väl kan förklaras med stor efterfrågan på smågrisar just nu och av därav betingad prissättning.

Gotlänningen
Måndagen 11 augusti 1952
Nr 183

Publicerat

Gotlands länsförening mot tuberkulos

hade på lördagseftermiddagen årtmöte i flickkolonien vid Kinner i Lummelunda. Förhandlingarna leddes av landshövding Hovgard. I inkomster har föreningen fått medel av Solstickan, Oddfellowlogens damklubb, 1 majblomman, Visby polis och brandkårer samt Föreningen Julkorgsfemman, tillsammans med statsbidraget kr 13.938: 05. I styrelsen omvaldes landshövding Hovgard till ordförande, riksbanksdirektör Göstta Löfgren, vice ordförande och sekreterare, riksdagsman Georg Pettersson och fru Ingrid Löwenberg, till suppleanter fruarna Elin Gerentz och Eva Larsson samt sanatorieläkare Tage Lundin. Även revisorer och revisorssuppleanter omvaldes. Till barnkolonikommitte utsågs doktorinnan Hanna Fries, fruarna Elin Gerentz och Eva Larsson, sanatorieläkare Tage Lundin samt fröken Gulli Pettersson.

Gotlänningen
Måndagen 11 augusti 1952
Nr 183

Publicerat

Plånbok försvann vid krogbesök.

En person från landsbygden var i lördags kväll på restaurang i Visby, där han strålade samman med ett sällskap för att utbringa en skål. Det var hög glädje ända tills sällskapet försvann, då landsbon även märkte att hans plånbok med bl. a. 275 kronor var putz veg.
Polisen söker nu klara ut vem som lagt beslag på plånboken. Två personer har varit i förhör, som dock har släppts.

Gotlänningen
Måndagen 11 augusti 1952
Nr 183

Publicerat

Femtio år sedan den reguljära

trafiken över Nynäshamn började.
Gotlandstrafiken över Nynäshamn kan i år fira halvsekeljubileum, som Gotl. tidigare påpekat i krönikan För 50 år sedan. Med Nynäsbanans tillkomst 1902 upptogs reguljär ångbåtstrafik mellan hamnen i Nynäshamn och Visby. Vintern 1902-1903 räknas i Nynäshamn som födelseåret för stadens stadigare förbindelser med Visby, men det var inte så alldeles helt i början med ångbåtstrafiken.
I själva verket tycks det ha varit en del gnissel, och t. o. m. rättsliga åtgärder, innan trafiken blev kontinuerlig på det sätt nynäsborna och framför allt intresenterna i Stockholms—Nynäs Järnvägs AB önskade, berättar MT i en återblick med anledning av jubileet.
Med Angfartygs AB Gotland träffade järnvägsbolaget den 8 september 1902 en överenskommelse, enligt vilken rederiet skulle låta en av sina ångbåtar gå direkt till Nynäshamn under vintern 1902-1903. Järnvägsbolaget ville givetvis ha knäsatt denna överenskommelse. Men Gotlandsbolaget slog back. Motiveringen från rederiets sida var, att det endast var under sommaren som någon egentlig passageraretrafik förekom mellan huvudstaden och Visby. Så förbindelsen avbröts tillfälligt. Sommartrafiken gick emellertid fint och 1903 förband sig rederiet att uppehålla trafiken mellan Visby och Nynäs med sex turer i veckan. Det var gamla s/s Gotland som gick på traden. Sedan Nynäsbanan inträtt som aktieägare i rederiet slöts 1906 ett kontrakt om trafiken. I stort sett ligger denna överenskommelse fortfarande till grund för trafiken.
Ångfartygsaktiebolaget Gotland som grundades 1865 och sedan dess utan avbrott uppehållit reguljära förbindelser med fastlandet har fr. o. m. 1915 statistik över passagerartrafiken. Bolaget transporterade år 1915 i allt 26.463 personer, därav över Nynäshamn 16.553 eller 62 procent.
1951 var motsvarande siffror 173.248 totalt och över Nynäshamn 142.933 eller 83 procent, uppger konsul Sven Walberg.
1924 skaffade rederiet det första större fartyget, »Visby». Sedan kom »Drotten» 1928, »Gotland» 1936 och »Gute» 1947.
Nynäshamnstrafiken upprätthålles nu året runt, och under juli månad är pasagerarantalet i allmänhet ca 35.000. Vid samma tid reser omkring 9.000 över Kalmar och 4.000 över Oskarshamn.
Vi vill gärna framhålla att samarbetet mellan Gotlandsbolaget, Nynäsbanan och SJ varit mycket gott genom åren, vilket bidragit till rationella lösningar av gemensamma problem, framhåller konsul Walberg.
Godstrafiken över Nynäshamn beräknas pr år till 25.000 ton. Den direkta godstrafiken på Stockholm från Gotland anges till samma tonsiffra.

Gotlänningen
Måndagen 11 augusti 1952
Nr 183

Publicerat

Badgäster och fåglar i Väskinde i fara

bröder sköt skarpt.
Två ynglingar ställde i lördags till med något á la den skjutande kaptenen i Vamlingbo. De låg och sköt prick på förbjudna ejderkullar utanför Väskindestranden; de vållade också oro bland sommarstuggäster och ett badande sällskap på tio personer som var tvungna att hasta iväg då kulorna och rikoschetterna efter dem slog i strandstenarna alldeles intill.
K-pist-skotten kom från en markörgrav tillhörande Väskinde skyttegille vid Salthamn konstaterade en Visbybo, som har sin villa i närheten. Visbybon skyndade dit för att stoppa skjutandet, men när han skulle förhindra ytterligare skottlossning, fick han skällsord och ynglingarna svarade bara med att ingen kunde hindra dem från att skjuta på skjutbanan. Mannen försökte då ta vapnen ifrån dem, men då blev de båda ynglingarna rädda och stack iväg på en motorcykel.
När skjutandet hade upphört hade åtminstone fyra fåglar dödats och ett par skadeskjutits.
Den uppseendeväckande händelsen blev polisanmäld. Man konstaterade att vapnen inte tillhörde hemvärnet varför man misstänkte, att det var permittenter från något av truppförbanden. Då skördepermissionen tog slut för rekryterna i går kväll ordnade man med snabbvisitation på logementen överallt — och mycket riktigt kom man också på två ynglingar — bröder — som helt nyligen måst ha använt sina vapen. De föll också till föga och har väl också därmed efterräkningar att vänta för sina dumma tilltag.

Gotlänningen
Måndagen 11 augusti 1952
Nr 183