Jordfästningar

Till den sista vilan vigdes i går stoftet efter fru Justina Nilsson, Kvie i Lojsta. Efter en andaktsstund i sorgehuset fördes kistan i procession till kyrkan, där den inbars under sorgemusik och placerades på katafalken i det med blommor och ljus vackert smyckade koret. Som inledning på den högtidliga akten sjöngs ps. 577: 1-3, varpå kyrkoherde Olof Havren höll griftetal med utgång från Ps. 23: 4 och förrättade jordfästningen. Efter ps. 363: 5-6 utbars kistan och sänktes i graven. Den bortgångnas minne hedrades med en vacker blomstergärd.

Stoftet efter änkefru Anna Fredriksson, Halor i Rone, vigdes i går till gravens ro. Före avfärden till kyrkan hölls i sorgehuset en andaktsstund, vilken slöts av ps. 377. Då kistan inbars i kyrkan utförde lantbr. Elof Jacobsson på orgeln Arioso ur or. Elias av Mendelssohn. Den högtidliga akten inleddes med ps. 579: 1-2. Komminister Folke Hallen höll sedan griftetal med utgång från Joh. 13: 36 och förrättade jordfästningen. Sedan ps. 301 sjungits utbars kistan och sänktes i graven. Efter kransnedläggningen sjöngs ps. 600: 7.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

Relarivt god turistsäsong, i sommar

trots mestadels surmulna vädergudar.
Så är då årets turistsäsong snart till ända. Liksom förr om åren har den bjudit på både ont och gott. Det onda är väl främst vädret som inte varit det önskade. Det goda är — åtminstone tycker pensionatsinnehavarna det — att säsongen blivit en vecka längre i år. Tack vare att skolorna överlag började höstterminen en dryg vecka senare än vanligt i år så stannade man en vecka till. En rundringning till olika hotell och pensionat över hela ön ger detta besked och på det hela taget är man också nöjd med säsongen.
En allmän uppfattning är att turistfrekvensen till Gotland i år varit sämre än annars. Hur det nu förhåller sig med den saken är väl ännu för tidigt att yttra sig om — någon statistik har varken Ångbåtsbolaget eller SAS hunnit göra. Av allt att döma har turistströmmen dock, inte varit mindre än förr om somrarna trots att man ändå hade att räkna med Helsingforsolympiaden och svenskarnas erkända svaghet för utlandet. Samt givetvis ett ganska miserabelt väder. Vad antalet belagda platser på hotellen och pensionaten angår så nåddes i allmänhet kulmen i slutet på juli. Då fanns det inte ett ledigt rum att uppbringa. Många som planerat julisemester på Gotland ändrade sig sedan de tagit reda på väderleksförhållandena och kom i augusti i stället i tron att den månaden skulle vara bättre, liksom fallet var i fjol. Nu misstog de sig men det var inte mycket att göra åt. De som kom i augusti gjorde i varje fall att vi ändå fick en skaplig eftersäsong. Sen skulle det inte alls förvåna om vädergudarna spelar oss det sprattet att komma med sina bästa skänker i september — det har de gjort förr Men då är alla sommarhotell och pensionat tillbommade —chansen att hålla öppet utöver den vanliga tiden vågar ingen ta. Risken att september kommer med regn och rusk är för stor. Tillströmningen av gäster skulle näppeligen heller motsvara kostnaderna att hålla rörelsen igång. Det är ju en gång för alla så att semester i folks medvetande, det är att vara ledig mitt i sommaren, helst i juli.

En vecka längre.
— Jag tycker det har varit en utmärkt säsong, säger fru Appelgren på Kronholmens pensionat i Västergarn. Vi har ju mest stamkunder, familjer som, kommer hit sommar efter sommar. I år blev säsongen här en vecka längre eftersom skolorna började senare och flera familjer kunde stanna en tid till. Den absoluta kulmen hade vi vid månadsskiftet juli—augusti men som sagt ända tills vi nu stänger den 1 sept. har vi gäster här.
Fullbelagt hela juli månad har även pensionat Borgvik i Katthammarsvik haft. Här har funnits även en hel del gotlandsfamiljer vid sidan av de fastländska. Bra säsong, säger innevaren hr Håkansson.
På Holmhällar i Vamlingbo klagar man heller inte på besöksfrekvensen. Ännu finns det några gäster kvar och man tycker nästan att årets säsong varit litet bättre än t. ex. fjolårets. Pensionatet öppnade den 15 juni men liksom på andra håll blev det ingen större fart förrän efter midsommar. Till följd av det dåliga julivädret kom åtskilliga gäster i augusti i stället. Tyvärr blev ju inte heller den månaden så lyckad men nu de här senaste dagarna har i varje fall det varit ganska varmt i vattnet.

Ingen rädsla för Östersjöhändelserna
Det var en tid — efter nedskjutningen av DC 3:an och Catalinan —tal om att flera avbeställningar av pensionatgäster gjorts. En del avbeställningar gjordes också, berättar hr Larsson vid Sudersandsbadets pensionat och restaurang, men sådana får vi varje år. De berodde inte på någon rädsla för Östersjöhändelserna utan helt enkelt på ändrade resplaner etc. Pensionatets 80 rum var totalt fullspikade den 6 juli. Vid badet finns det gäster kvar trots att pensionatet slog igen i söndags. Det är sådana som bor i småstugorna och de äter nu på ett närliggande kafé som håller öppet ett tag till. inte kan man klaga på årets turistsäsong inte, slutar hr Larsson.

Aldrig klagomål
Några klagomål har man heller inte att komma med från Ljugarn och pensionat Lövängen, som haft en av sina bättre säsonger med t. o. m. ett flertal utländska gäster från hl. a. Tyskland, Danmark och Amerika. En tysk familj är f. ö. ännu kvar och reser först på lördag, två dagar före stängningen för året. Peisionatets 180 bäddar har varit upptagna hela tiden liksom de rum som måst förhyras ute i samhället. I början av säsongen måste vi t.o.m. anskaffa extra filtar, berättar fru Engström, maka till innehavaren. Det var ju så kallt då. Ja, det har det ju varit sen också, men. ingen av gästerna har klagat. Vi fick redan tidigt i våras beställningarna några avbeställningar har vi däremot inte haft. Fin säsong rapporteras också från Varvsholms pensionat.

Mindre på vandrarhemmen
Vandrarhemmen tycks inte ha haft så många turister att ta hand om i år och åtminstone i Visby är så fallet. — Vi visste att vi hade att räkna med bl. a. Olympiaden, omtalar fröken Ahlin, som förestår vandrarhemmet vid Strandgatan. Har det varit färre svenska turister så har utlänningarna i stället kommit till oss. Skolresorna har vi haft i stort sett samma antal som förr om åren — de flesta av dem kommer ju som regel i början på säsongen.
Vad turistlivet på Gotland i övrigt beträffar så har intresset för utflykter till olika platser på ön varit mycket stort, summerar turist intendent Stig Sundahl. Stadsrund-turerna har alltid gått fullsatta och Karlsöresorna har varit ytterst populära. Vi väntar ännu på ett par kongresser och för »alla eventualiteter» stänger inte turistbyrån i Burmeisterna huset förrän i halva september.
I morgon stänger Burmeisterska trädgårdens restaurang och i och och med månadens utgång slår Stadshotellets terrass igen. Den 3 sept. kommer turen till Snäckgärds-baden. ICA-restaurangerna har redan slagit igen sina portar.

Ny musik på Stadt
På Stadshotellet har det varit jämn beläggning med gäster hela sommaren, säger kamrer Engström där. Vad restaurangrörelsen angår var säsongen inte så givande i början men fram i juli hade vi flera gäster på både Terrassen och Gilles-stugan än vi kunde ta emot, Nu, efter den 15 aug. har det tunnat av igen. En nyhet kan jag förresten tala om — vi får en mycket förnämlig musik i Gillesstugan i vinter. Det är Bent Egebjers duo violin och piano — som svarar för den. Båda är f. d. medlemmar i Rudi Bolmis fina orkester. Den spelade ju här sommaren 1950, så den känner gotlänningarna till. Duon börjar den 2 sept.
Snäckgärdsbaden fick en dålig start i juni men sen tog det sig och man räknar nu med att hotellet i år haft totalt sett mer folk än de senase åren. Under juli dominerade utlänningarna, amerikanare, engelsmän, danskar, norrmän etc. 2/3 av hotellets gäster var under denna månad utlänningar, bland vilka det tyska inslaget var påfallande stort. I restaurangen har man haft fullsatt de flesta kvällar.

»Vinterturerna» börjar 1 sept.
Till Kalmar går Thjelvar sista turen från Visby den 31 aug. men gör sedan den 4 sept. en extra turs på Oskarshamn med avgång från Visby redan kl. 8 på morgonen. Ångaren återvänder på eftermiddagen från Oskarshamn. Den 1 sept. går två båtar från Nynäshamn och den 3 två från Visby men därefter blir som vintertid endast en båt i vardera riktningen pr dag månaden ut.
Frän och med månadsskiftet ändras också båtarnas avgångstider i Visby och Nynäshamn, då man återgår till »vintertiderna», alltså fr. o. m. 1 sept. går båtarna kl. 21.30 från Visby och kl. 23.45 från Nynäshamn.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

Dansk målarinna ser på Visby.

Omsusad av det blåa havet och dess friska vindar ligger den gamla staden och lyser i solen med sina tusenåriga murar och kyrkor, som reser sina brustna pelare mot himmelen.
Båtarna kommer — och går — från Stockholm och Kalmar och lastar av ständigt nya strömmar av turister i den gamla staden. Största delen är stockholmare, men det finns också amerikaner, fransmän och enstaka danskar på rundresa. Även jag har fastnat för Visby och har svårt att lämna staden. Jag har kommit med mitt staffli och min målarränsel — kan rakt inte komma härifrån — så vackert är det här och så enastående snälla är gotlänningarna mot den danska målarinnan. Jag far omkring på de smala gatorna på cykel med hela »malerklunset» och iförd den röda, spanska hatten, som får många att stanna, när jag sitter och målar. Gång på gång hör jag ett »klick», när någon turist tar ett fot, (i dag var det visst 21:a gången). Efterhand har jag kommit att känna mig som en av de fasta sevärdheterna i Visby, fastän jag ännu inte är en ruin.
Konstnärssammanslutningen i staden hade en stor fest en lördag i kvarnen Högan, och även jag var inbjuden. Det var en stor upplevelse. Hela kvarnen var invändigt dekorerad med originella och fantasifulla teckningar, och brokigt målade lampor spred ett romantiskt sken över de festligt dukade borden. Kräftorna serverades av en ung vacker flicka, medan rödvinet skänktes i våra glas. Stämningen var mycket hög och många festliga typer fanns att studera. Bland dessa gotländska målare fanns typer å la Albert Engström och Sokrates. Alla var de.mycket charmerande. Där talades och sjöngs, och violinerna spelade upp till dans.
Den gamla staden har ju också sin högtidliga, mystiska skönhet, som symboliseras så underbart av de årliga Ruinspelen — religiösa skådespel från 1200-talet, om visbymunken Petrus de Dacias liv och mirakulösa upplevelser. Sceneriet är enastående, och S:t Nicolai, den gamla ruinen, bidrar i hög grad till skådespelets fullkomlighet.
Jag var där en sommarkväll och drömde mig sakta in i den avlägsna tiden. Den gripande handlingen och de underbara färgerna, den sällsamma musiken som tonade genom rummet, månen som lyste in genom de brustna valven, allt bidrog till att förflytta oss till en förgången, en overklig tid.
Efter det fängslande skådespelet gick vi alla ut tysta i fackelskenet, och då såg vi staden amfiteatraliskt höja sig över Östersjön med alla sina fantastiska kyrkoruiner som silhuetter mot den månljusa sommarnatten. Visby — poesiens och mystikens underbara stad.
Ingeborg Wennerwald.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

Prisbeönad dock-film.

\"\"

Ovanstående bild är ett stillfoto från Philips nya reklamfilm »Lightshow», som blev prisbelönad vid den Internationella utställningen av reklamfilm på mässan i Milano. Filmen är inspelad i »Dollywood Studios» i Amsterdam Av Joop Geesink, som också var producent av: den tidigare prisbelönade färgfilmen »Kermesse Fantastigue».
Joop Geesinks produkton kan sägas ha bildat epok i reklamfilmens historia. Den revolutionerande teknik han använder sig av går helt andra vägar än vanliga inspelade och tecknade filmernas. Här är det plastiska dockor som rör sig i riktiga scenuppställningar i miniatyr. Dockornas ben, armar, händer och fötter är böjbara åt alla håll och huvudena är löstagbara. Som exemped kan nämnas att för varje bild, vid återgivningen av ett minspel, måste ett nytt huvud sättas på. Inspelningstekniken är oerhört krävande tidsödande, men effekten blir fantastisk.
»Ligtshow» är på sitt sätt en utstyrselrevy med scener från olika länder. De agerande är samtliga dockor vars huvuden består av olika typer av Philipslampor.
Bilden här ovan härstammar från den venetianska sketchen i »Lightshow». Man ser den trånsjuke Romeo när han står och sjunger nedanför Julias balkong.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

Gotlandsfartygens positioner.

Onsdagen den 27 aug.
Visbyfartyg:
Visby rederi AB, Nils Friberg: M/s Baltica lossar i Västervik. M/s Bardia på resa. Mönsterås—Sundsvall.

Slitefartyg:
Myrstensrederierna: M/f Dalhem ligger i New Orleans. M/f Othem lossar i Newport News.
Rederi Sven Mattsson: M/f Solklint lossar i Ronehamn.
Slite Cement AB: M/s Meteor lossar i Gävle.
Rederi AB Ankaret: M/f Gullö upplagd i Slite. M/f Dirken lossar i Stockholm.

Burgsviksfartyg:
Rederi Victor Hansen: M/f Vale lastar i Yxpilä.

Ronehamusfartyg:
Rederi W. Claesson: M/s Mercur lossar i Norrköping. M/s Fortuna II lossar i Mönsterås.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

GOTLAND RUNT STÅNGA

Stiftelsens vänner i Stånga hade i söndags anordnat missionsmöte, till vilket en stor skara hade samlats. Kretsens predikant Axel Eriksson välkomsthälsade samt höll en kort predikan. Sångarna sjöng med inlevelse flera sånger, både körsång och strängmusiksånger med hr Göte Johansson som dirigem, Karl-Olof Lindh predikade och efter ytterligare sång var det tid för kaffepaus. Under kafferasten gladde hornorkestern med vacker musik.
Efter solosång Göte Johansson höll predikant Elof Forsberg en allvarsmättad predikan över en kristens tillväxt. Kretsens predikant frambar ett tack till talare, musikanter och sångare, varpå den mäktiga högtiden avslöts av sångarna och församlingen stämde in i Roseniussången »O Jesus bliv när oss». Dagens ekonomiska resultat blev 172 kr i kollekter och 52: 50 i kaffemedel.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

GOTLAND RUNT GERUM

Missionsmöte. I gamla skolan i Gerum hölls sistlidna söndag missionsmöte i Fosterlandsstiftelsen regi. Pred. H. Andersson inledde efter en unison sång samt predikade med utgång från Rom. 11: 13-36. Därefter vidtog kaffedrickning. Efter en solosång av pred. Andersson samt unison sång talade så kyrkoherde Erik Amér över dagens evangelium om publikanen och fariseen. Pred. Andersson avslöt mötet. Kollekterna vid mötet inbringade omkr. 100 kronor.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

GOTLAND RUNT NÄS

Missionsmöte hölls i Näs under söndagen. Mycket folk hade samlats när mötet inleddes med högmässa i kyrkan. Kyrkoherde Åke Johansson var både officiant och predikant. Det är farligt att lita på egna förtjänster och egna dygder men det är saligt få leva som en benådad syndare utgjorde de bärande grundtankarna i predikan, som gjorde ett starkt intryck på åhörarna. En god kollekt upptogs för det evangeliska arbetet i Frankrike. I skolan väntade efter högmässan blomsterprydda och rikt dukade kaffebord och för värd, skapet svarade syföreningen. Efter rasten skedde åter samling i kyrkan varvid distr.- förest. E. Lindh predikade över 32 Psalmen och fröknarna Tyra Johansson och Gun Pettersson utförde vacker duettsång. Det givande missionsmötet avslöts med altartjänst och psalmsång. Till Gotlands missionsförening upptogs en kollekt, som uppgick till kr 62: 60 samt inflöt genom kaffeserveringen 45: 25.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

Mästerskap i fälttävlan på söndag.

På söndag avgörs årets militära jämte civila DM i fälttävlan med I 18 som arrangör. Tävlingen har tillsammans samlat 74 starter, varav en utom tävlan, med tävlande från de tre militära förbanden samt från tio föreningar.
MDM kommer I 18 med 21 man, KA 3 har 16 med och från A 7 ställer 10 deltagare upp. I det civila mästerskapet startar 12 för Visborgs OK, 10 för Visby AIK, Bro SK och Roma IF har 7 representanter, Visby IF 6 samt Vall IF och Väskinde AIS vardera en, medan 16 tävlar för KA 3 IF, 9 för I 18 IK samt 4 för A 7 IF.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197

Massmördaren Hedin förhördes

ingående om Tjörnarpsbranden.
MALMÖ 27/8 (TT). Enligt uppgift har mördaren Tore Hedins fader själv tillverkat skaftet till mordyxan. Obduktionen av den i trappan till ålderdomshemmet i Hurva påträffade pensionären Maria Nilsson har enligt SDS fortskridit så långt att docent Sjövall kunnat konstatera att hon ej avlidit av skallskador utan genom sot och rök vid branden.
Anmärkningarna att statskriminalen i Malmö ej skulle ha tillämpat det s.k. engelska systemet vid utredningen av branden \’i Tjörnarp, dvs. misstänkt alla inklusive Hedin, är enligt Sk. D. fullkomligt oberättigat. I den flera hundra sidor tjocka utredningen om kvarnmordet ingår en rapport just om förhör med Hedin. Polisen förbisåg inte det faktum att Hedin var en av de första som var på brandplatsen. Hans göranden och låtanden mordkvällen kontrollerades så långt som möjligt och en fullständig redogörelse härom inflyter i den stora rapporten. Det var inte lätt för statspolisen att i detalj kontrollera hans uppgifter. Han var ungkarl och bodde i ett förhyrt rum. Ingen kunde vitsorda de tidsuppgifter och ingen kunde heller beslå honom med osanning.
Då han tillfrågades varför han var först på brandplatsen, svarade han att han väckts av brandsirenen och som polisman ögonblickligen hoppat i kläderna och rusat till brandplatsen. Det var inte Hedin själv som lämnat polisen tips om den man som setts på vägen kl. 3 på natten och som hade ett märke i mössan. Det var i stället en lastbilschaufför och Hedin måste ha varit hjärtängslig vid detta meddelande. Vidare omtalar statspolisen att Hedin ej var närvarande vid ett enda förhör. Däremot kunde han kontrollera polisens arbete, då mordkommissionen kontrollringde om olika saker från polisstationen i Tjörnarp.
I livet finns nu bara en farbror till den olyckliga familjen Hedin och denne har hos kyrkoherden i Saxtorp begärt att Tore Hedin inte skall begravas tillsammans med föräldrarna. De skall jordfästas i Saxtorps kyrka på fredag eftermiddag.

Gotlänningen
Onsdagen 27 augusti 1952
Nr 197