Vi här i denna del av Canada har haft en sval och fin sommar hitintills, fått närapå litet för mycket regn sedan vi kom in i juli, skriver vår gamle vän Axel W. Hoffström från Wabigoon, Ont., i slutet av juli. Om det skall fortsätta, blir nog vår höskörd dåligt bärgad. Vi har sluppit den pressande värme som den södra delen av denna provins haft och som United States har fortfarande. De kommer hit från U.S. som turister för att få litet svalka. När termometern går upp på 104 gr. (40 gr. Celsius) är det för varmt för både arbete och vila. Det varmaste vi haft har varit 80 gr. Fahrenheit (27 gr. C.), och dagen följer alltid här med en sval natt.
Hoffström kommer i sitt brev som vanligt också, in på de storpolitiska förhållandena och speciellt Sovjetrysslands ställning. Med särskilt intresse har han i tidningarna läst om vad som hände de svenska flygplanen över Östersjön så nära Gutarnas ö, skriver han och fortsätter: Att sådant händer är precis inget oväntat för mig. Vi hade det i programmet för framtiden den tiden jag tjänte militär, och vi visste det var ingen fara just då, ty ryssen var ej färdig för en överrumpling av Sverige vid den tiden. Ty allt vad ryssen kunde föra över Östersjön i ett anfall var 60.000 man, och då måste han ha varenda båt han hade flytande och inom två dygn hade vi lika stor numerär mobiliserad på vilken punkt han än sökte land. Det var 1892. Sedan dese har ryssen kommit i en helt annan ställning. Han har flyget för kvick transport, så har han större armeer i beredskap, och han kommer, det har ju Anton Johansson (Finninarksprofeten) talat om för oss. Det är norrmännens isfria fjordar han eftersträvar och antagligen, tar när han blir »good and ready».
Ja, så skriver vännen Hoffström, när han sänder oss några rader för att tala om att han »fortfarande är kvar på toppen av vår glob». Till sist sänder han en hälsning till Gutaön från Canada och Hoffströms, men, tillägger han, »det blir nog få som mottar en hälsning från oss, ty vi är nu ett långt stycke in på våra 82 år».
En pigg 82-åring är han emellertid, I gotläningen Axel W. Hoffström, och hans brev förefaller då inte alls vara skrivna av en åldring, så jämn och vacker stil har han.
Vi tackar för hälsningen och sänder en lika hjärtlig hälsning från Gotland tillbaka till det vördnadsvärda gamla gotändska paret i Wabigoon.
Gotlänningen
Måndagen 1 september 1952
Nr 201
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/12/19130502-05-01.jpg\")