Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Inklarerade: 6, Kruse, skon. Skjöld; Andersson, slup. Odessa. — 11, Aug. Löffler, brigg. Harald Hildetand; A. Olsson, slup. Bröderna; Nygren, skon. Lars. — 13, Bingmark, skon. Falk; Esklund, skon, S:t Helena.
Utklarerade: 2, Lyberg, skon. Retzia. 7, Hj. Lindström, skeppet Virgo. — 8, Sandström, skon. Konfidentia; Andersson, slupen Odessa.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
eller växtligheten på- Gotland, jemte spridda drag ur öns odlingssaga och folklifvet derstädes.
Af P. A. Säve.
(Ur Tidskrift för Skogshushållning.)
(Forts. från nr 72.)
Då man betraktar Gotland såsom ett skogsland, må man visserligen se på de verldsdanadens vilkor, eller öns läge i hafvet samt hennes bergsbygnad, jordlager, vattendrag och källor, luftstreck, rådande vindar, värme, nederbörd o. s. v., under hvilka skogen här kommit till, vuxit upp samt intill vår tid fortlefyer. — Ön Gotland, jemte dess närliggande tvärbranta klippöar och låga gräsholmar, liggande vida ut i Östersjön — dock närmare det svenska moderlandet än andra land —, hvilar underst på gråberget, hvarpå landets bergsbyggnad från urtiderna bildats helt och bållet af öfvergångskalksten (utom i öns sydligaste del, hvarest sandstenen träder i dagen). Kalkstenen, denna landets allmänna stenart, hvilken ur den i allmänhet grunda eller blott omkring 100 tamnar (eller något mera) djupa Östersjön vid stränderna ofta brådt uppstiger: medelst tvära pallar, bildar flerstädes vid kusten många tvärbranta brut och fall samt otaliga tornlika underliga raukar eller stod- klippor och flerfaldiga djupt ingående bärgs-ugnarstugur eller grottor. Dessutom finnas inne på landet, som nästan öfverallt är slätt och har en medelhöjd af blott 130 Par. fot öfver hafvet, några få bergskullar, men endast af några och 50 fots egen höjd; och är Vänge-nejden uti öns midt högst. Eljest är kalkberget, utom flera vida remnor och starka lutningar deruti, som förorsakats af häfning från urtiden, nästan öfverallt slätt och vågrätt samt visar bär och hvar temligen vidsträckta nakna hälleytor och sol-hällar. Men de flerstädes i fasta kalkhällen synliga, djupa och mångdubbla repor eller fåror, som all tid äro raka och med riktning från NNO till SSV, ådagalägga att mäktiga urkrafter i de aflägsnaste tidsskeden här verkat samt att ofantliga omstörtningar härstädes timat, då, under istiden med den 8. k. rullstensfloden, framskötos hela berg af is samt i dem fastgjutna de största klippstycken och flyttblock af gråberg, komna vida från, såsom ett (i Stenkumla) af ända till 90 fots omfång och 10 fots höjd öfver marken, samt ett annat (uti Rone), som, 66 foti vidlek, är 16 fot högt, hvilka tunga skridklippor eller block af is och sten ristat dessa jemlöpande fåror i våra berghällar. Då, samt under följande tidsåldrar, när hafvet med ohejdadt våld stormade in öfver det ännu låga landet, vräktes upp på den nakna berggrun den dessa milslånga åsar af buldur stajn, aur och sand, hvilka sträckvis ligga i NO och SV, eller i nästan samma stråk som de nämda fårorna från istiden och i samma riktning som \”längdaxeln hos de flesta träsken, liksom ock hos hela Gotland samt dess kullar, holmar och dalar, Sålunda bildades också inne på ön månget vidlyftigt sand på ställen, som ännu bära det fornspråkliga ortnamnet malm (som betyder det samma), under det att det finaste stoftet deraf flerstädes hopades såsom flugsand (eller isynnerhet å \”Ulla-hau\”, hvarmed sammanhänger den fem mil norrut i hafvet belägna \”S :nd-ön\”), äfvensom vid strän derna, hvarest väl då ock af vågsvallet upplagrades den mäktiga strandburgi eller -vallen af rundsvarfvad klappersten, af kantade gråstenar, ör och sjösand, allt med mellanslag af släke eller hafstång af flere arter; och af dessa strandvallar ha stundom vikar blifvit afstängda från hafvet (såsom \”Bogevik\”), äfvensom en forntida skeppshamn vid år 1030, eller den s. k. \”SanktOlofs-hamn\” på Fårön. Sålunda ha nog ock tillkommit dessa af \”hafvet lagda råmärken\” eller med stranden jemlöpande långa åsar af småsten, liggande långs och allt högre öfver hvarandra inåt landet, såsom man, utom flerstädes, ser det på Östergarnsholm samt å stenfältet norr om \”Svarv-klint” o. s. v. Vid betraktandet af dessa urtida men ögonskenliga höjningar och vexlande sänkningar i öns yta, under de aflägsna tidehvarfven af hennes danad, då hon ännu var blott en flock af spridda holmar, hvilka ofta lågo dolda under hafsdimmorna och den brusande brinnsjoen eller bränningen, återvänder i minnet lätt den urgamla sägnen om Gotland, att det \”daghum sanc oc natum var uppj\”.
(Forts.)
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
kapten G. M. Stael von Holstein, skall i slutet af innevarande månad afgå till Gotlands östra kust, i ändamål att, der så erfordras, lemna nödställda fartyg bistånd; och blir Ronehamn att anse såsom kanonbåtens hufvudstation.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
Måndagen 18 och tisdagen 19 dennes omläggas tvenne broar å vägen emellan Kräklingbo och Anga socknar, då i stället kan begagnas vägen genom Ganthem och Dalhem socknar; onsdagen 20 dennes en större bro å vägen emellan Gyhle och Gurfiles gårdar i Ala socken, då i stället kan begagnas vägen genom Kräklingbo, Ganthem och Sjonhem socknar; tisdagen 19 och onsdagen 20 dennes en bro å allmänna vägen mellan Östergårda och Larsarfve gårdar i Stenkumla socken, då i stället vägen genom Sanda och Eskelhems socknar kan begagnas, samt måndagen 25 och tisdagen 26 uti innevarande månad en bro å allmänna vägen emellan Ejmunds i Mästerby och samma sockens kyrka, till följd hvaraf berörda vägstycke då blir ofarbart.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
har ånyo yppats på ön, denna gång bland nötkreaturen å husbonden J. N. Sellins hemmansdel vid Ötver Östris i Alfva socken, hvadan allmänheten, enl. af kungl. m:ts bef. utfärdad kungörelse, tills vidare förbjudits att dit forsla kreatur, hvarjemte Selling hemman förklarats vara att anse såsom smittadt af mjeltbrand hos kreatur, och ötrige andelar af samma hemman äfveosom Gandarfve hemman i Alfva socken, såsom misstänkte för sådan sjukdom.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
hafva hos rådhusrätten i Visby beviljats under Augusti månad: bebygda 8 tunnland frijord uti öster för staden vid Hejdebyväg belägna s. k. Lythska hagen sålda af skomakaren A. J. Jonsson till skolläraren Alfred Stenbom för 2,800 kronor; hospitalsskatteträdgårdstomten öster för staden nr 1176, 1177, 1179 och 1180 å nya stadskartan öfverläten, för en köpesamma af 1600 kronor, af skom, A. F. Häggström till handl. Th. Bergkrantz.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
i torsdags besöktes af en mängd landttolk. Tillförseln af hästar och nötkreatur, isynnerbet af de förre, var ej ringa, men köplusten varklen; dock lärer ett vackert sto hafva sålts för 550 kr. Små hästar (\”russ\”) vexlade i pris från 60—175 kr. stycket. Med ångf. Wisby. ötverfördes i torsdags qväll, dels till Öland och dels till fastlandet, 17 st. större och mindre hästar. För mjölkkor begärdes 50—90 kr., dock såldes högst få sådana. För oxar begärdes 250—375 kr. paret.
Äfven \”nöjen\” erbjödos, bestående 1 panorama, der man fick \”kike unt peskåde\” fransk-tyska kriget, lindansning, hvarest akrobater \”vrängde ut och in på sig\”, den för alla \”riktiga\” marknader oumbärliga \”lyckans stjerna\”, hvarest landets blyga ungdom fick skåda en liten svart fuling med born och derpå sin aldrakäraste, samt slutligen — Lagerlundaolyckan, framstäld i all sin gräslighet på en tafla, som hopkommit af hit och dit kastade större och mindre färgklumpar. Måtte nu blott våre hederlige landtmän ej taga allt för djupt intryck af de gräsliga syner, som på marknaden \’upprullades\”.
Några oordningar föreföllo viserligen, men af mindre betydenhet. På qvällen förmärktes en myckenhet öfverlastade personer.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
Ångaren \”Hero\” är sysselsatt med bergning af det vid Östergarnsholm strandade skeppet \”Pehr Gustaf”; ångaren \”Poseidon\” har till Kalmar inbergat en skonert \”Elida\”, som strandat på Öland.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
Nu mera aflidne kronolänsmannen i Stenkumla och Banda ting af Gotlands södra fögderi Johan Jakob Alfvegren har genom testamente förordnat, att, efter skedd boutredning och sedan kostnader derför jämte särskilda till den aflidnes tjenare anvisade summor utgått, civilstatens pensionsinrättning skulle anmodas emottaga boets återstående behållning och deraf tilldela länsmannen i nämda distrikt 4 procent årligen; men om sådan tjensteman derstädes icke funnes, skulle äfven räntan tillfalla pansioodfarkria token
Den återstående behållningen antages komma att uppgå till 5- å 6,000 kronor.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74
vid half 10 tiden natten till torsdagen i Graham Brothers kontor vid hamnen. Hur tjufven beredt sig inträde i verkstaden, har ej kunnat utrönas; derifrån inträngde han emellertid på kontoret genom att sönderslå en fönsterruta. Störd af ankommande nattvakt, som förmärkte buller och ljussken, tog han till flykten nedåt hamnen, medtagande ungefär 25 kronor i silftver. Denna är den andra inbrottsstölden, som inom kort tid föröfvats å nämda kontor.
Gotlands Allehanda
Lördagen 16 September 1876
N:r 74