18 december 2021

Vätebo dödade räv med hammare.

Att rävar är listiga djur som inte så lätt går att lura av jägaren är väl bekant, men i går lyckades i alla fall herr Folke Wahlgren, Tuna i Väte, döda en mickel med en hammare. En hund som stod bunden kände vittringen efter vilt och ville loss och när den väl blivit lössläppt var hunden inte sen att få fatt i räven som först försvarade sig men sedan flydde. Herr Wahlgren som såg räven komma rakt emot sig hade inget annat »vapen» till hands än en hammare och med den lyckades han med ett välriktat slag i huvudet få död på räven.

Gotlänningen
Lördagen 4 oktober 1952
Nr 230

18 december 2021

Rapphönstillgången på Gotland dålig Priset högre i år.

Tillgången på rapphöns är alltjämt ringa på Gotland och priset är i år något högre än i fjol. Skyttarna får 3 kr pr styck, vilket ju inte är så dåligt betalt för en så liten fågel.
Sedan rapphönsen blev lovgivna i september har vi fått in 500-600 stycken, omtalar man vid AB Edw. Löwgrens på Gotl. förfrågan. Det är ungefär samma antal som i fjol. Rapphönsen är en begärlig vara och det gör att priset på dem håller sig relativt högt. På grund av den dåliga tillgången inom landet brukar stockholmsfirmorna importera rapphöns från Holland och Tjeckoslovakien. Rapphönsen därifrån är visserligen större men om de också är av bättre kvalitet kan nog diskuteras.
Handl. Viktor Ekinan i Garda, som köper upp rapphöns, berättar att tillgången nu är så ringa att det enda riktiga vore att helt fridlysa dessa. I annat fall kan man befara att rapphönsen inom en nära framtid helt kommer att försvinna från markerna.

Gotlänningen
Lördagen 4 oktober 1952
Nr 230

18 december 202118 december 2021

Stort underskott i landstingets stat

Över 600.000 till \”oförutsedda\” 1953.
Över sju miljoner kronor — eller närmare bestämt 7.327.300 — slutar det statförslag på, som det om måndag i Visby sammanträdande landstinget har att behandla. Det är en väldig summa jämfört med förra årets 5,6 milj. kr. Går man ännu några år tillbaka i tiden, ter den sig ännu mera skrämmande. Skatteunderlaget har i år ökats med 27,5 procent, och i jämförelse därmed ter sig den föreslagna skattesänkningen med 10 öre pr skattekrona (= 1,7 procent) mycket blygsam. Men förvaltningsutskottet vill hålla sig på den säkra sidan.
Förvaltningsutskottet har föreslagit ett relativt stort belopp för oförutsedda utgifter. Löneavtal har icke träffats för nästkommande år. Därtill kommer att de oberäknat stora lönehöjningarna beräknas medföra ett underskott i årets stater av mellan 400.000 och 500.000 kronor. På grund härav och då landstinget redan förskotterat 1951 års underskott av rörliga medel, har landstinget haft svårigheter med likviditeten. Lämpligt synes därför vara att av oförutsedda utgifter nästa år delvis eller kanske helt täcka årets underskott. Omfattningen av en sådan täckning kan bedömas vid bokslutet i mars nästa år, då även verkningarna av löneavtalen torde ge sig tillkänna. En sådan anordning skulle även förbereda ett gynnsamt utgång-läge för år 1954. Man har säkerligen nästa år att räkna med en ytterligare höjning av skatteunderlaget för bestämmande av skatten för 1954. En sänkning av skatten kan då vara mera möjlig än om staten för 1954 belastas med ett stort underskott från 1952. Detta får även ses mot bakgrunden av att konjunkturerna kan ha svängt till 1954. För skattebetalarna vore då en sänkt skatt välkommen. Förvaltningsutskottet anser likväl, att en sänkning kan ske av skatten för nästa år. Med hänsyn tilL vad tidigare anförts bör sänkningen begränsas till 10 öre, varigenom utdebiteringssatsen fastställes till 5: 70. Beloppet för oförutsedda utgifter blir då kr. 613.953: 09.
På grund av höjda löner och högre omkostnader i övrigt visar utgiftsposterna genomgående en avsevärd stegring jämfört med staten för i år. Totalt har de rena driftsutgifterna stigit med ca 25 proc. Hälsooch sjukvården upptar med sina drygt 41/2 milj. kronor ca 65 proc, av utgiftsstatens totalbelopp. Till skatteregleringsfond har avsatts 260.000 kr i enlighet med en ny lag. Tidigare finns bland landstingets till drygt 2 milj. kronor uppgående reserverade medel ett belopp på 850.000 kronor i en fond till mötande av sjunkande skatteunderlag (resten har reserverats för vissa beslutade byggnadsföretag, inventarieanskaffningar o. dyl.). Förra året avsattes till oförutsedda utgifter endast 289.000 kr, vilket nu visat sig för litet, eftersom underskottet i staten beräknas bli minst 400.000 kr.
Skatteunderlaget har ökats med 259.742 skattekronor, och preliminärskatten beräknas nästa år bringa 5.783.200 kr mot 4.804.140 i år. Den föreslagna skattesänkningen med 10 öre betyder drygt 100.000 kr.
Det kan i sammanhanget nämnas, att ökningen av skatteunderlaget i vårt län hör till de minsta i landet; endast Sörmland och Malmöhus län har något mindre. Annars är ökningen i regel 30 å 40 proc., och det finns t.o.m. flera län, som kunnat notera en ökning med över 50 proc.
Beträffande de många ärendena på landstingets bord kan för dagen vidare nämnas, att byggnadstillstånd ännu ej erhållits för det 1949 beslutade kanslihuset vid Södertorg. Dröjsmålet har medfört en hittills beräknad — fördyring av byggnadskostnaderna med 33 procent, och utöver de 314.000 kr som finns reserverade för ändamålet begärs nu ett tilläggsanslag på 100.000 kr. Byggnaden skall innehålla 3.200 kbm, och priset pr kbm har beräknats till 125 kronor.
Landstinget öppnas om måndag kl. 11 i stadsfullmäktiges sessionssal i rådhuset.

Gotlänningen
Lördagen 4 oktober 1952
Nr 230

18 december 2021

Fårösund sänker skatten och utreder behovet av hyreshus.

Fårösunds storkommun får nästa år en utdebitering, som med 50 öre understiger årets. Några större byggnadsföretag är inte nu aktuella, om man undantar det redan påbörjade tillbygget av kommunalhuset, som skall stå klart nästa höst. Vidare har man i staten reservert ett belopp på 100.000 kronor för slutförande av en utbyggnad av vatten- och avloppsledningsnätet i Fårösunds samhälle.
Det nya kommunalhuset kommer att innehålla expeditionslokaler för kommunalkontoret, hälsovårds- nämnden och byggnadsnämnden, samlingssal för kommunalfullmäktige och sammanträdeslokaler för de kommunala nämnderna, varjämte även kommunbiblioteket och polisen skall få lokaler där, berättar kommunalkamrer Malte Johansson för Gotl. 160.000 kr har denna tillbyggnad av gamla kommunalhuset beräknats kosta, och nästa höst är det meningen att bygget skall vara färdigt. Vad vatten- och avloppsledningarna beträffar, bar vi bara ett litet område kvar inom samhället, och nu har vi tagit upp 100.000 kr i staten för att fullborda ledningsnätet i händelse det skulle bli arbetslöshet.
Kamrer Johansson berättar vidare, att 12.000 kr beräknats till kommunala tillskott (bostadstillägg) till folkpensionärer. Tidigare har bara pensionärerna inom Bunge socken varit berättigade att få sådana tillägg 150 kr.

Bostadsbristen i Fårösund är alltjämt svår, och kommunalnämnden har därför tagit upp tanken på kommunala bostadsbyggen. Till att börja med gäller det för alla bostadssökande att anmäla sig på komunalkontoret, så att nämnden får en uppfattning om hur stort behovet av nya hyresbostäder är i samhället.
Skatten föreslås i det nya budgetförslaget sänkt från 8: 50 till 8 kr. Skattekronornas antal har stigit med drygt 17.009, och skatteintäkterna nästa år beräknas stiga från 402.764 till 517.416 kr trots sänkt utdebitering. Beträffande de olika »huvudtitlarna» kan nämnas, att utgifterna för undervisning och kulturell verksamhet stiger från 157.467 till 285.075 kr, för socialvården från 150.754 till 194.810 kr och för hälso- och sjukvård från 12.810 till 21.088.
På allmän förvaltning har driftsutgifterna stigit från 32.948 till 42.935 kr, vartill kommer att kapitalutgifterna upptar 120.000 mot 52.700, varför de överskjutande utgifterna för förvaltningen stigit till 160.335 la mot 85.748 kr.

Gotlänningen
Lördagen 4 oktober 1952
Nr 230

18 december 2021

Gotländska tekniker på studiebesök på \”Gute\”.

Gotlands tekniska klubb hade sitt årligen återkommande höstmöte i går och deltagarna fick därvid stifta bekantskap med en hel del gotländska tekniska nyheter, bl. a. det nya godshanteringssystemet på »Gute». Konsul Walberg och trafikinspektör C. E. Ekman fungerade som ciceroner. Konsul Walberg redogjorde för det nya systemet med kontainers och truckar som avsevärt underlättar arbetet med lossning och lastning. En tredjedel av dessa kontainers finns i Visby, en tredjedel ombord på Gute och en tredjedel i Stockholm. Vad lastningen angår så tar ett arbete som tidigare krävt fyra och en halv timmar nu endast 20 min. i anspråk och som bäst har man kommit upp till en kapacitet av 66 ton i timmen. Vad utrustningen ombord på Gute angår så har den ju bommar och inte kranar, detta för däckslastens skull, »Gute» har ofta s. k., skrymmande sådan, jordbruksmaskiner etc. Deltagarna delades sedan upp i två grupper för en rundvandring på hamnområdet och därvid fick man också se den manuella delen av godshanteringen, d. v. s. »pappersexercicen» som nu centraliserats till godsmagasinet på hamnen. Den nya radaranläggningen på »Gute» fick också del av intresset.
Förutom hamnen besöktes också det nya mejeriet, som demonstrerades av riksdagsman Ahlsten och dir. Rollman, samt det i veckan invigda fryshuset, vilket visades av disp. Pettersson och föreståndaren Ronström.

Gotlänningen
Lördagen 4 oktober 1952
Nr 230

18 december 2021