Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Kyligt Utsikter: Måttlig till frisk N vind senare av växlande riktning först molnigt och enstaka regnskurar vid kusten och på Gotland. Kyligt. Farvattnen kring Gotland: God till frisk N bris. God sikt. Temperaturen var kl. 7 i Stockholm o. Göteborg 3, Malmö 0, Växjö 0, Visby 5, Karlstad och Falun 3, Östersund 0, Storlien 0. Blåhammaren —3, Haparanda 3, Riksgränsen —1 grader. Oslo hade 4 grader, Helsingfors 4, London 0, Paris 3, Berlin 6, Wien 6, Moskva 5 och Nizza 12 grader.
Den 8 okt. 1902 kunde man i Gotl. läsa underhållande »Sommarminnen från. Visby», återgivna efter Dagens Nyheter. Skribenten hade rest med ång. Hansa, »en elegant och bekvämt inredd båt med artigt och tillmötesgående befäl, gott bord och matsal ovan däck», men vädret hade varit bedrövligt. »Salongen blev ända upp i skylightet fylld av rysliga stönanden», och när »Hansa» kl. 6 på morgonen angjorde Visby i full storm, »var hon förvandlad till ett flytande sjukhus». En sjösjuk fru tog löfte av sin man att få åka hem med järnväg! »Tänk om man kunde få resa till och från Gotland med långa, stora båtar, som icke voro fullproppade med sängkläder och sjösjuka i både rökhytt och matsalong! Och täjik om man hade att tillgå dag-turer åtminstone en gång i veckan!» I hamnen fångade gamla hederliga mudderverket — nu sedan länge för\’ svunnet ur stadsbilden — resenärens uppmärksamhet. Mudderverket var inte något vanligt mudderverk, berättar han: »Det är en institution. Det är sevärt som kyrkoruinerna och nyttigare än biskop och domkyrka. Där det sträcker sin väldiga , lyftarm mot skyn, höjes, sänkes och tömmes den gigantiska skopan med en precision som bodde där en levande själ. Mudderverket är populärt i staden.» Badinrättningen i staden var däremot icke populär, och gästerna hade gott om teformförslag. Man ville bl. a. ha gemensamma nöjen såsom seglatser, danstillställningar, basarer och utfärder, »härliga utfärder i stora vurstar med matsäck och kaffe med dopp och saft och unga flickor i vita blusliv och amatörfotografering och änkleken och ett fasligt besvär att få sitta bredvid \’henne\’ på hemvägen». Sommargästinvasionen var impopulär i Visby, men militären och särskilt artillerikåren desto populärare. Gatulivet i Visby hade ett särskilt uppiggande element i de skenande hästarna; »kuskar, åkare och stadsfarande bönder hade fullt sjå med att hindra sina hästar från att skena på de krokiga, branta kullerstensbackarna». Tvätterskornas uppfattning om tiden var besynnerlig, och i stadens butiker fanns icke att uppdriva en för en fullväxt och välvuxen karl passande skjorta. Snällare och behagligare husfruar och matmödrar hade skribenten inte träffat på än i Visby. Gotlänningen uppgavs ha en benstomme på gärna bortemot sju fot, »han lever på kalkgrund med undervärme, äter mest nötkött — att döma av matställenas matsedlar — dricker kalkvatten och frodas på alla sätt i ett klimat där mullbäret trivs och valnötsträdet bär mogen frukt. Om gotlänningen är bortemot sju fot, så är gotländskan sex fot och en tvärhand, både till kropp och själ. Här finnas unga damer som skjuta änder och företaga simturer långt utanför vågbrytaren. Här finnas unga damer som med livsfara hejdat skenande hästar, och när en sextonårig ungmö från ruinernas och rosornas stad tycker att gällande förordningar lägga hinder i vägen för hennes examensfunderingar, så far hon upp till Stockholm och går själv till kungs, förlitande sig på Gud och sina klara ögon. Jag tror inte alls på historien om Unghanses dotter. Kung Valdemar hade fått en örfil om han blivit närgången. Men att han hade lusten, undrar jag icke på», tillägger skribenten, söm prisar gotländskans blodfulla läppar och stora, strålande ögon. Stranden från gamla artillerikasernen norrut utmed havet får även sin hänförda skildrin, likaså Paviljongen, stadens utevärdshus med härlig utsikt över havet och över tennisspelande kvinnlig fägring — på inte mindre än fem planer framför Paviljongen brukade det spelas tennis, försäkrar DN-kåsören. Och han njöt av åsynen både av en seglare ute vid horisonten och av den kvinnliga fägringen på tennisplanerna — när han satt där »med handen om glaset». »Vad kan man mer begära för öga och gom?»
Sune Karlsson slog engelska världsmästarna i speedway. Regn och höstrusk gjord att Stadionläktarna långt ifrån var väl-besatta när Getingarna tog emot världsmästarna Wembley Lions på fredagskvällen. De som infunnit sig fick bevittna rasande granna strider och då Sune Karlsson höll vad han lovade, d. v. s. att han slog båda världsmästarna Tommy Price och Fred Williams, blev behållningen än större. Det oerhört sam tränade engelska div. 1-laget vann stort i lagtävlingen, 55-29.
SUNE KARLSSON, stadionkvällens största behållning trots elegant åkande engelsmän.
Sune Karlsson var på ett bländande åkhumör. Han vann varje heat, d. v. s. först de fyra i stadsmatchen, därefter sqmifinalen och finalen där också Åke Lindqvist i sista kurvan trängde sig före VM-trean . Bob Oakley. Större sportslig framgång kan man inte begära. Att tänka sig hota engelsmännen i lagmatchen låg utanför det möjligas gräns, i varje fall med ett så pass ihåligt lag, där endast Sune och »Linkan» på allvar bjöd engelsmännen spetsen. Sune började i första heatet med att ta skjortan – av f. d. världsmästaren Tommy Price och på en tid 73,4, som kom att stå sig kvällen ut. Åke Lindqvist gladde gång efter annan men det ville sig inte riktigt från segern i tredje heatet till finalen, då han i sista kurvan la på en »rökare», sorg plötsligt fick Stadionmurarna att bågna. för tjuten, när han passerade Bob Oakley. Engelsmännen körde suveränt. Bill Kitchen och Price växeldrog och lekte bort de svenske när Sune inte var med. Bosse Andersson lekte Williams och Wilks med, ja, i alla heat där Sune inte var med höll engelsmännen lekstuga. I finalen stod två svenskar på startlinjen. Det var spännande värre, men saken var klar, efter det att Sune fått en blixtsnabb start och klar ledning i andra kurvan. När Sune passerat mållinjen hyllade, engelsmännen kallt men »varmt» genom att slå en hink vatten och en skopa grus över den svenske speedwayhjälten! Gotlänningen Rune Stenström var medtagen i Getingarnas laguppställning. Om han deltagit är ovisst, då inget är nämnt om honom i stockholmspressen. Individuella poäng i lagmatchen Sune Karlsson, S, 12 Tommy Price, E, 10, Eric Williams, Fred Williams, Bob Oakley, Georg Wilks, E, 8, Georg Andersson, S, 6.
Fotbollsaktuellt AIK—VÄNGE får väl betraktas som söndagens stormatch i den gotländska klass I-fotbollen. Vänge har ju gått från klarhet till klarhet och det är inte alls otroligt att Vängeelvan kommer att Spräcka nollan i förlustkolumnen för Visbylaget. I Slite blir det lokalderby, och de brukar vara svår-tippade, men det skulle förvåna mycket om Othem inte vinner en klar seger. Havdhem—Roma kan gå hur som helst, men vi tror att Rornas större rutin fäller utslaget pch att det blir två poäng med i bagaget hem. Fardhem gästar Stenkyrka och det bör väl bli seger för Suderklubben, men Fardhem har inte visat någon större säkerhet i år, så att oavgjort är kanske det säkraste tipset. EFTERSOM SERIEN vänder nu på söndag kan det vara intressant att se hur det gick vid förra mötet, som var den 7 sept. Resultaten blev då: Othem—Slite 3-1 Vänge—AIK 1-2 Roma—Havdhem 1-1 Fardhem—Stenkyrka 0-2
KARL-UNO WALLIN KOMMER inte att spela med på söndag mot Essinge IK, omtalar K, A. Thimgren, men vi kommer att sålja oss dyrt i alla fall trots denna försvagning. Vi kunde naturligtvis dragit ner P. O., men han behövs i kedjan för att hålla bollen. Vi har aldrig spelat på Essinges plan förut, det är en grusplan, men man kan ju alltid hoppas att det skall gå bra, slutar Thimgren. Laget kommer att få följande uppställning: Rune Schmidterlöw — Åke Kroon, L. O. Karlsson — K. E. Pettersson, Inge Karlsson, Lennart Runsten —Allan Pettersson, P. O. Enström, Glyn Persson, P. S. Persson, Lars Gadd. Rune.
Utdebiteringen i Lärbro storkommun föreslås för nästa år till 9 kr pr skattekrona, vilket innebär en minskning med 1 kr. Antalet skattekronor har ökat från i runt tal 32.000 till 46.000 och hela statförslaget slutar på drygt 1.991.000 kr. Statförslaget kommer att behandlas vid fullmäktigesammanträdet den 22 okt. Enligt förslaget skall gamla folkskolan byggas om till gymnastiksal för 100.000 kr och tre lärarbostäder byggas. Också ålderdomshemsbygget är upptaget i förslaget och vidare en utredning om idrottsplatsbygge i Lärbro. En post på 5.000 kr upptar ett fastighetsförvärv om 17 ha i Hellvi och troligen kommer Hellvi att få en idrottsplats på denna mark. Vidare skall möjligheterna att ordna bättre badmöjligheter inom Lärbro undersökas. 1.200 har avsatts för detta ändamål. Ett problem inom kommunen är f. n. omplacering till andra yrken av ett antal stenarbetare vid det tidigare privatägda stenbrottet på vägen till Storugns. Stenbrottet har nämligen försålts till. Sockerbolaget och driften där har inskränkts så att den 1 okt. 11 arbetare fick gå. Den 15 avskedas ytterligare 11 och längre fram kommer ett 20-tal man att få sluta sina anställningar. I ett par fall har kommunen lyckats bereda arbetarna tillfälliga anställningar som betupptagare o. länsarbetsnämnden som är inkopplad på saken håller också på att undersöka möjligheterna att bereda de avskedade arbete och redan har några fått anställning på annan ort. Detta är i och för sig naturligtvis glädjande men å andra sidan mister kommunen en hel del ungt dugligt folk — de som lämnar kommunen räknar man med kommer aldrig tillbaka. Också vid Smöjens stenbrott kommer som tidigare omtalats en del inskränkningar i driften att äga rum det blir endast dagsskiftsarbete här.
En informationskonferens hålles idag i Solbergaskolans aula under landshövding Hovgards ledning, varvid problem rörande det inre försvaret behandlats i samband med föreläsningar, spel och diskussioner.
I konferensen, som är anordnad av länsstyrelsen, militärbefälhavaren och Centralkommittén Folk och Försvar, deltar nära 300 personer, representerande myndigheter av olika slag, näringslivets organisationer och arbetsmarknadensparter. Medverkande är experter från Centralkommittén Folk och Försvar, säkerhetspolisen, civilförsvarsstyrelsen och försvarsstaben.
STOCKHOLM 9/10 (TT). Spekulationerna om de flygande tefaten såsom bemannade rymdfarkoster från andra planeter avfärdades helt av flygdirektör Henry Kjellson i ett föredrag inför Flygtekniska föreningen på torsdagskvällen. Han avvisade även tanken att de flygande tefaten är ett nytt anfallsvapen under utprovning, åtminstone tills något konkret föremål fallit ned och blivit tillgängliga för observation. De flygande tefaten existerar mellertid — de är rymdfenomen, till större delen troligen småpartiklar, som utifrån universum kommer in i vår atmosfär, helt enkelt meteorer och meteoriter. Till en del kan det vara fråga om optiska fenomen, och till en liten del är fenomen igångsatta av skämtare, till egen förnöjelse över de sensationer som kan framkallas i en godtrogen omgivning. Tusentals observationer om flygande tefat har ju gjorts, men ännu har inte den minsta lilla bit metall eller materia kunnat samlas upp. I Sverige har frågan om flygande tefat aktualiserats genom de senaste veckornas många rapporter om observerade lysande föremål. Utan tvekan, utgöres observationerna av iakttagelser av en ljusstark meteor som rusar fram på stor höjd, sade hr Kjellson.
Klintevallen står nu inför sitt fullbordande, och man räknar med att kunna inviga den på våren eller sommaren nästa år, omtalar överlärare Einar Smith. Man har emellertid redan provat d. nya anläggningen o. hade där bl. a. Klintevallens dag, som inbringade en liten nettovinst som kommer väl till pass till idrottsanläggningens underhåll.
Tanken på en idrottsplats i Klintehamn kom redan tidigt på tal. Det var en idrottsplatsförening, som bildades 1939/40, men som lades ner under krigsåren, och sedan återupptogs 1947 och då behandlade frågan om en idrottsplatsanläggning. Föreningen som sedemera kallades Föreningen Klintevallen u. p. a. har landsfiskal Justus Jakobsson som ordf. och styrelsen består av åtta personer. 1950 påbörjades byggandet på mark som uplåtits av kommunen på 40 år.
Många anslag. Den ekonomiska frågan har ord nats på så sätt att Klinte kommun har tecknat andelar för 4.000 kr, Klintebys konservfabrik har bidragit med 3.000, KIK med 5.000 vilket utgör summan av en fond som startades för många år sedan. Vidare har riksidrottsförbundet anslagit först 2.000 kr och sedan 5.000 ur fonden för idrottens främjande. Sammanlagt blir det alltså en summa på 19.000 kr. Så har man som sagt anordnat Klintevallens dag och tänker återkomma med, liknande tillställningar, som man hoppas kommer att inbringa en välkommen vinst.
Arbetsutskott har hand om arbetet. Arbetet med Klintevallen har hafts om hand av ett arbetsutskott på fyra personer ur föreningen. Arbetet har gått bra, förklarade hr Gösta Johansson, som är med i arbetsutskottet. Det var endast i början som vi hade det lite trassligt. Vi sådde nämligen fotbollsplanen rätt sent och det var dåligt med regn, men nu har det ju regnat desto mera, så det uppväger den första torkan. Vidare var det ett stort dike som gick tvärs över idrottsplatsen, och det var ju lite arbetsamt att fylla igen det. Fotbollsplanen mäter ungefär 60 X100 m., och kommer nog att bli jämn och fin vad det lider. Något omklädningsrum finns ännu inte på platsen, men man skall flytta över omklädningsrummet från den gamla idrottsplatsen, då det inte används numer. Löparbanorna är gjorda av Kvarntorpsstybb, medan hopp- och kastbanorna är av kolstybb.
Anslag till tennisbanan? Det är gott hopp om att tennisbanan i Klintehamn också skall bli förbättrad. Riksidrottsförbundet har nämligen föreslagit kmt. att bevilja ett anslag på 2.000 kr till tennisbanan och 1.500 till ett staket.
En gammal sjöbjörn kan man väl kalla kapten Gunnar K. O. Båtelsson, fastän han ännu inte är mer än 62 år. Han har i alla fall seglat på världens alla hav och har säkerligen besökt alla de länder som det är värt att besöka. Kapten Båtelsson är född i Hablingbo och har sitt sommarställe i det natursköna Bottarve i Fröjel.
Havets lockelse gjorde sig gällande 1919, då kapten Båtelsson tog värvning vid flottans station i Stockholm. Efter fyra års utbildning, som han själv anser sig haft stor nytta av, skulle han sluta vid flottan, men då kom första världskriget, så det var bara att fortsätta sjölivet — det blev vid en torpedbåtsavdelning på västkusten.
Handelsbåt bärgade första minan. Uppgiften till sjöss blev under den första tiden att plocka upp minor längs kusten, och kapten Båtelsson minns särskilt den första minan som plockades upp. Det var inget fartyg ur flottan utan det var ett vanligt handelsfartyg, »S:t Paul», som tog upp den första ute i Kattegatt. Minan hängdes helt enkelt upp i däverterna och transporterades sedan till Stockholmsskär, där man skulle försöka att desarmera den. Tändsatsen plockades ut utan missöde, men medan man skulle ta itu med bomullskrutet var någon framme och fingrade på tändsatsen så att hela tändkolven flög i luften. 7-8 man fick sätta livet till vid explosionen. Därefter kom det order från högre ort att minor i fortsättningen inte fick desarmeras utan skulle sänkas i havet.
Påhälsning av ryska jagare. Ett annat minne som etsat sig fast var när kapten Båtelsson var med på en torpedbåt som tillsamamns med en annan svarade för eskort av tyska malmbåtar. En dag när de eskorterade ett dussin malmbåtar genom Bottenhavet kom plötsligt en rysk jagardivision upp jämsides med torpedbåtarna. De respekterade emellertid tremilsgränsen och var mycket vänliga, men det var ändå obehagligt latt köra sida vid sida med fienden, särskilt när man bara hade en 30 cm torpedtub och en 37 cm kanon att försvara sig med, sade kapten Båtelsson skrattande.
Många fartygsdäck har sedan trampats av kapten Båtelsson, som efter att ha mönstrat på »Astag i Göteborg som det första segelfartyget och varit på det i ett och ett halvt år, sedan mönstrade av i Amerika. Den närmaste tiden blev det mest amerikanska fartyg. På den tiden hade man en utkik längst fram på fartyget, och det hände ofta att fartyg kolliderade i dimman och försvann spårlöst två och två. På »City of Columbus» tyckte den tyskfödde skepparen en natt att han såg periskop över allt — men det var bara han som såg det!
Studier vid Sveabolaget. Efter ytterligare sjöresor och sedan kapten Båtelsson studerat 1919-1920 kom han till Sveabolaget och fortsatte studierna där. Därefter var han vid Alkers rederi och handels-AB och var bl. a. befälhavare på »Borghild», som efter konkurs blev upplagd i Ronehamn. Till Banankompaniet kom kapten Båtelsson 1926, och där har han varit befälhavare på de flesta fartygen. Den första båten som han var befälhavare på var »Sandhamn», som just var nybyggd då. Att inte alla resorna blev inkomstbringande bevisar väl att han en gång gick på långtrad Göteborg—New York—Panama—San Francisco utan att ha last ombord.
»Förskeppet var borta på 30 sek.» En ruskig episod som kanske inte är så skojigt att tala om var när kapten Båtelsson var befälhavare på »Christer Salen» som förlorade förskeppet utanför japanska kusten i fjol. Kapten Båtelsson berättar att han olyckskvällen kom upp på däck — det var i skymningen. Vågorna gick höga, men fartyget gick ändå förvånansvärt bra. Plötsligt kom det emellertid en jättesjö, och 30 sekunder senare var förskeppet borta. Kapten Båtelsson berömmer särskilt amerikanarna som räddade passagerarna. — De gjorde ett bra arbete i den grova sjön! Kapten Båtelsson måste senare lämna sjön. Han fick paratyfus och reumatisk feber i Singapore och drog sig sedan tillbaka till landbacken.
Fiskelyckan är dålig. På sitt sommarställe i Fröjel ägnar kapten Båtelsson sig åt ibland fiske, men det nappar inte något vidare, säger han. Familjen Båtelsson skall emellertid i dagarna flytta till sin villa i Storängen utanför Stockholm% »Nog för att det är vackert här nere, men broder Stalin bor ju så nära!» Conn.
LÖRDAGEN DEN 18 OKTOBER kl. 1 em. låter IVAN PETTERSSON, VÄSTERVÄTE, genom offentlig auktion försälja: Kreatur: 5 st. hästar: 1 varmblodssto 7 år, 1 ard. sto 7 år dräktigt, ett sto 3 år .dräktig avelsdiplom, 1 sto 2 år och 1 valack 1 år. 5 st. kor och 3 st. kvigor högdräktiga eller nykalvade. Årsresultat 4912 X4,13=203 smf. 1 st. 16 mån. prem.- berättigad tjur. En sugga och en gylta bägge dräktiga. Redskap m. m.: En 22 hkr. Munktells traktor, Excellent harv 20 tänder, en översilo 2X5 m., arbetsvagn, 3 st. plåtfat, c:a 50 kvm. beg. korr. plåt, 1 tums bräder och björkplank i olika dim., tvet- och grenved, ett mindre parti björkved, beg. dörrar och fönster m. m. Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till den 1 oktober 1953 eller vid anfordran. ELOF HANSSON. — Tel. Romakloster 57.
Vår kära moster Änkefru Emma Konradsson f. Ockander lämnade oss i dag i sitt 80:e levnadsår, djupt sörjd och saknad av oss, svägerska, trotjänare, släkt och vänner. By i Hablingbo den 9 okt. 1952. Ingrid och Edvin Mattsson Maja och Anders Hermansson Gerda Nylund Gunnar Pettersson
Så tag nu mina händer och led du mig. att saligt hem jag länder, o, Gud, till dig. Ditt barn i nåd ledsaga, min väg är svår. Jag vill ett steg ej taga, där du ej går.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/11/sportspalterna.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/12/19521011-07-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/12/19521010-01-01.jpg\")
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/12/19521010-03-01.jpg\")