Stenkumlapastoratet får biskopsbesök.

Biskopen kommer att förrätta visitation i Vall, Hogrän och Atlingbo den 7-9 november samt i Stenkumla, Västerhejde och Träkumla den 4-7 december.
Fred. d. 7 nov. besökes Valls skola, varefter följer barngudstjänst i Valls kyrka. På eftermiddagen besökes Atlingbo skola och efter barngudstjänst i Atlingbo kyrka besiktigas kyrkan med inventarier och kyrkogård. Kyrkorådets ledamöter anmodas närvara; därefter blir det sammanträde med kyrkorådet. På kvällen hålles aftongudstjänst i Atlingbo kyrka med predikan av biskopen. Efter gudstjänsten hålles församlingssamkväm i skolan.
Lörd. d. 8 nov. inleds med besiktning av Valls kyrka med inventarier och kyrkogård, varefter sammanträde med kyrkorådet äger rum På eftermiddagen besökes Hogräns skola. Efter barngudstjänst besiktigas Hogräns kyrka och kyrkogård i samband med sammanträde med kyrkorådet. Efter aftongudstjänst med predikan av biskopen hålles församlingssamkväm i skolan.
Sönd. d. 9 nov. anordnas sammanlyst högmässa i Valls kyrka. Biskopen samtalar med de två sista årens konfirmander ooh förrättar därefter visitationsstämma avseende förhållandena i Vall, Hogrän och Atlingbo. Efter visitationsstämman hålles församlingssamkväm i prästgården.
För Stenkumla, Västerhejde och Träkumla församlingar kommer senare särskild visitationskungörelse att utfärdas.

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Värdig travfinal på Skrubbs.

Salvia-sensation gav 27,33.
Travfinalen i går på Skrubbs blev som sig bör den händelserikaste tävlingen i hela höstmeetinget. Efter de tidigare tävlingarna som ju varierade så litet vad hästmaterialet angår trodde man att några sensationer skulle det inte bli i år. Men se där bedrog man sig. Olof Jacobssons Narciss tog oväntat hem den nordsvenska löpningen och Sigurd Bendelins Salvia, som nästan alltid haft något hyss sig för på banan samlade sig och ställde till med en braksensation då hon vann stora snabbloppet som hon ledde från början till slut.

Dessa travares segrar gjorde att man äntligen fick se odds-siffrorna fara i höjden. Narciss gav 10,74 och Salvia hela 27,33. Vad snabbloppet beträffar så stod faktiskt hela publiken — fåtaligare än eljest på grund av det trots soliga ändå kyliga vädret — och trodde inte sina ögon. Att Salvia skulle ha ledningen i början var man väl inställd på eftersom hon hade minsta tillägget. Det gjordes också försök att nå henne, Calle Holmström som i går körde Hapsal passerade under hand Täby och Turf men sen var det stopp. 011e Lendinger med Charlie Dick jagade fram närmast Salvia men inte heller det ekipaget förmådde komma förbi Salvia som mot slutet av loppet till yttermera visso drog ifrån och gick över mållinjen som suverän segrare.

En liten sensation
var det också att May Lady skulle gå in som vinnare i fjärde loppet — oddsen blev här 5,29.
Trots det intensiva regnandet tidigare i veckan var banan i ganska bra form och några hästar orkade t.o.m. med att förbättra rekorden. Tävlingarna var utan motsägelse en värdig final på travåret 1952.

För publikens intresse
under året tackade efter tävlingarna travsällskapets ordf. dir. Otto Hanson, Rosendal, och som en liten slutvinjett överlämnades tre priser, två till hr Olle Norman för dels vinstrikaste Gotlandsfödda häst (Charlie Girl) dels segerrikaste körsven, bosatt på Gotland. Det tredje priset fick tränaren och körsvennen Calle Holmström för det goda arbete han nedlagt till travsportens på Gotlands fromma.

Om min häst hade vunnit
(ev. utdelning per satsad tia)

Lopp I. Rampe 26, Stall Lund (Gervin och Ramonica) 38, Germen (vinnare) 22 och Love 59.
Lopp II. Mr Chestnut 624, Ninita 109, Stall Gute (Peggy Dear) (totovinnare) 32 (2), Moncora 599, Titti B 13 (5), Amason 161 och Charlie Girl (vinnare) gick utom toton.
Lopp III. Lurifax 277, Alli 228, Bo 126, Dolly 277, Rapsson 15 (4), Blacken (vinnare) 44, Viggo 320 och Rufsi 67.
Lopp IV. Miss Christopher 228, Deiron 72, May Lady (vinnare) 52 (2), Nocturno 30 (4), Stall Roma (Passad och Zuleima) 20 (3) och Peter Field 185.
Lopp V. Novak 28 (1), Stall Källgren (Pollan och Pyret) (vinnare) 38 (1), Botana 949, Netta 28 (1), Bettan 79 och Rulle 65 (1).
Lopp VI. Ramora 16 (8), Stall Söderström (Rarnna och Latona) 168, Narciss (vinnare) 107, Gange Jung 73 (1) och Zefyr 28 (4).
Lopp VII. Svarten 76, Klippman 341, Dugge 145, Laila 71, Gullman (vinnare) 34 (1), Broman 37 (2), Raggen 71 (1) och Frej 54 (1).
Lopp VIII. Salvia (vinnare) 273, Charlie Dick 115 (1); Pierrot 52 (3), Stall Bernh. Nilsson (Speedy Spens och Carolina) 108 (2), Polo Spens 34 (5), Hapsal 26 (5), Tåby 67 (1) och Turf 264.

LOPP I: Odds 2,26. Pl. 15/7, 63/31. 1) Germen 2,06,6; 2) Gervin 2,11,9; 3) Rampe 2,17,5; 4) Ramonica 2,10,8; 5) Love 2.05,7.
LOPP II: Odds 3,20. Pl. 11/5, 10/5, 11/5. 1) Charlie Girl 1.41,5; 2) Peggy Dear 1,48,3; 3) Titti B 1,50,8; 4) Amason 1,53,0; 5) Mr Chestnut 2,06,1.
LOPP III: Odds 4,48. Pl. 16/6, 18/9, 12/6. 1) Blacken 2,44,3; 2) Dolly 2,46,9; 3) Rappson 2,44,9; 4) Rufsi 2,41,0; 5) Lurifax 2,49,5.
LOPP IV: Odds 5,29. Pl. 15/7, 18/9, 15/7. 1) May Lady 1.36,1; 2) Deiron 1.36,2; 3) Passad 1,35,3; 4) Nocturno 1,34,4; 5) Peter Field 1,34,4.
LOPP V: Odds 3,85. Pl. 18/9, 16/8, 42/21. 1) Pyret 2.30,8; 2) Netta 2,33,7; 3) Dollan 2,42,1; 4) Novak 2,44,3; 5) Rulle 2,29,1; 6) Botana 2,48,9.
LOPPVI: Odds 10.74. Pl. 32/16, 26/13 1) Narciss 1,54,1; 2) Gange Jung 1,50,8; 3) Ramna 2,07,6; 4) Zefyr 1,51,3; 5) Latona 1,58,6.
LOPP VII: Odds 3,42. PI. 14/7, 19/9, 15/7. 1) Gullman 2,22,4; 2) Dugge 2,45,5; 3) Broman 2,21,8; 4) Svarten 2,28,1; 5) Frej 2,08,2.
LOPP VIII: Odds 27,33. 1) Salvia 1,31,3; 2) Charlie Dick 1.30,7; 3) Pierrot 1.30,7; 4) Carolina 1.30,8; 5) Polo Spens 1.30,7; 6) Hapsal 1.30,8.

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Missionsföreningens höstkvartalsmöte.

G.M. har under den gångna Veckohelgen-hållit hösikvartalsmöte i Missionskyrkan, Visby. Den regniga väderleken och därmed försenade skörden bidrog säkerligen till att anslutningen vid inledningsgudstjänsten på lördagseftermiddagen ej var så stor. Föreningens ordf. Emil Lindh, inlede med en predikan över 1 Joh. 2:7-17 och pred. Axel Eriksson talade med text från Joh. 6:37-40. En god insamling för verksamheten gjordes.
Med pred. Gösta Josefsson vid protokolet vidtog sedan förhandlingarna. En missions- och ungdomskurs skall hållas i Hej de den 27 jan.-1 febr. Som talare har kallats pastor Valter Persenius med sekr. Sigurd Källberg cch Alb. Engelmark som suppl. samt dessutom en missionär. Halvårsmötet skall hållas den 24-25 jan. under medverkan? av en av talarna vid kursen. Till kvartalsmötet den 11-12 april skall pastor Gustav Nylander kallas. Biträdande pred. Ragnar Håkansson från Boden skall kallas att sedan fortsätta vikariatet tills vidare. Pred. Axel Eriksson, som svarat för Stånga kretsen över 5 år, har antagit kallelse från Jämtlands läns Luth. Ungdoms- o. Missionsförening att tjäna so mpm ured. inom Brunflokretsen, uppsade sin plats som Missionsföreningars predikant fr. o. m. 1 mars 1953. En insamling till en ny orgel är påbörjad, men ytterligare medel behövs. Förhandlingarna avslutades med bön av stud. Artur Eriksson.
På kvällen hade DUF inbjudit till fest. Pred. Gösta Josefsson välkomsttalade och fyra ungdomar gav frimodiga vittnesbörd. Kören medverkade under tullförvaltare Karl Berggrens ledning och Göte Johansson och Tyra Johansson sjöng solo. Lärarinnan Aina Johanssons framförande av Nils Bolanders dikter »Följ mig» samt »Därtill äro vi fpdda» lämnade säkert ingen oberörd. Stud. Artur Erikssons predikan över Ps. 32 blev en mäktig slutappell på en oförglömlig afton.
Söndagens morgonbön leddes av Linnea Pettersson. Som avslutning följde ett gemensamt bönemöte. En stor glädje är, att barnens antal ökat och att flera unga krafter trätt in i den betydelsefulla lärareuppgiften. I Domkyrkan höll pastor Holmbäck. därefter skriftermål och pastor S.-E. Wihlborg predikade över ämnet. Det yppersta budet. Högmässan avslutades ined nattvardsgång. Som officianter tjänstgjorde ovan nämnda präster med pastor Holmbäck som liturg.
Avslutningsmötet i Missionskyrkan hade samlat mycket folk. Inledningspredikan hölls av pred. Henning Pettersson, som talade i anslutning till dagens evangelietext. Pred. Axel Andersson talade med text från Rom, 10:13 följ. Den kollekt som upptags inbringade 160 kr. Sammanlagt inkom under mötet över 250 kr till olika missionsändamål. En grupp sångare samt solosång av Göte Johansson bidrog till att höja stämningen. Pred. Gösta Josefsson sände till sist som en hälsning från högtidsdagarna orden från Markus 10: 27, För Gud är ingenting omöjligt.

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Vallpojken blev hedersdoktor.

Vallpojken och prinsessan är ju ett gammalt och älskat sagomotiv. Men för vår tids unga borde motivet vallpojken och doktorshatten locka mera?…
Det är inte så särskilt märkvärdigt att en och annan autodiakt från folkets breda lager promoveras till hedersdoktor, visst inte! Men det är ipte alla dagar en vallpojke i ordets ursprungliga betydelse blir det. Dels därför att det faktiskt inte finns så många vallpojkar nu för tiden, dels emedan vägen från vallskogen till universitetets aula är ganska lång. Tyvärr allt för lång.
Och så övergår vi till sannsagan: Uppe i Kultsjön i Vilhelmina socken, ett »fjällhål» av första rang, en avsidesbygd av bästa kvalite, föddes i nådens år 1880 en parvel, som döptes till Levi Manasse Johansson. Han var inte så särskilt välkommen till världen, ty han hade egentligen bara mor, fadern aktade sig för de vidare konsekvenserna och for till Amerika, medan modern flyttade till Frostvikens ödsligaste hörn för att tjäna sitt bröd. Den lille Levi växte upp hos sin morfar, och vid åtta års ålder började Ian valla kor i markerna. Det var ingen den gången som kunde tro, att just denna sysselsättning blev liktydig med universitetsstudier! Levi såg, hörde och lade på minnet, och eftersom hans vallpojketid inträffade under självhushållets pastorala idyll, kvarlevde allt det gamla i denna avsides bygd. Gamla seder, bruk, talesätt, övertro oeh mycket annat fick den unge parveln liksom till skänks, och när han så växte upp, kom ut i världen, samlade kunskaper och fick intressen, blev det hans livsuppgift att studera vidare i sin barndoms universitet. Det tog hela fyrtio år av strävsamhet, möda och försakelser innan han fick sin akademiska lager, men i maj månad 1949 fick han den likväl. Då stod den lilla vallarpojken från Frostviken på Uppsala universitets trappa med doktorshatten på de grånade lockarna och mottog studentkårens hyllning…
Så blev det alltså en sannsaga: vallpojken blev hedersdoktor!
Men man promoveras inte till filosofie hedersdoktor av en nyck eller en givmild försyn. Lärde män, som korar de lyckliga, de vet vad de gör.
För Levi Johanssons vidkommande blev det inte heller någon dans på rosor att komma så långt och så högt i denna världen. Ett klart och redigt huvud hade han fått av försynen, och lyckligtvis fanns det en vaken präst i församlingen, som upptäckte Levis förståndsgåvor och ställde om att vallarpojken fick ett kommunalt lån på 300 kr, varpå han sändes till småskollärarinneseminariet i närmaste stad, för övrigt inrymt högst provisoriskt i Östersunds godtemplarhus. Nu var det förstås ett litet förbehåll knutet till denna hjälpverksamhet: den blivande småskolläraren förband sig högtidligen, att under minst tre terminer utöva undervisning i den mest gudsförgätna avkroken i den stora fjällmarkssocknen.
Tillsammans med idel flickor började Levi plugget. På den tiden skulle eleverna själva bära in ved och ombesörja uppvärmningen i klassrummen, och hela den samfällda kvinnliga majoriteten appellerade till den enda ynglingens kavaljeriska sinnelag! Men han stretade emot och talade bevekande om könens likställighet. Det hela slutade med en kompromiss: flickorna skulle lämna sin manliga kollega var sin flamöring i veckan för att han ombesörjde eldningen i kakelugnarna. Femöringen blev en icke föraktlig biförtjänst under kursen, tillhopa kr 83: 30.
Levi Manasse kom ut i världen som småskollärare, tjänstgjorde sina tre terminer i avkroken, sparade och slet och fick låna en liten slant för att fortsätta sin mödas väg. Han utexaminerades till slut som folkskollärare vid Härnösands seminarium, och sedan blev det bättre platser — men ack, så små avlöningar!
Men avlöningarna var ju inte huvudsaken. Levi var en praktisk tran, som utbildad slöjdlärare var det ingen konst att tillverka allt han behövde i möbelväg ,och knep det så fanns det andra praktiska utvägar att tjäna pengar på, bl. a. genom att tillverka och saluföra slipapparater för skolbruk. Och för alla pengarna bedrev Levi ett forskningsarbete, som blev mer och mer krävande, mer och mer intressant och allt mindre och mindre ekonomiskt lönande.
Men vad hjälpte det — han hade satt sig ett mål före, och han ämnade icke ge tappt förän han nått det. Det var icke en akademisk lagerkrans och doktorshatt, det var något i grunden mycket värdefullare: han ville vetenskapligt kartlägga levnadsvillkoren och livsformerna i hembygden i gamla dagar. Han ville genom självständigt forskningsarbete lämna sitt bidrag till kulturhistorien.
— Jag är visserligen en oregelbunden mångsiding, säger Levi Johansson, men det kan inte förnekas, att jag var den mest skrivkunnige däruppe i vildmarken. Det var kanske därför som jag kom i kontakt med doktor Bernhar Salin vid Nordiska museet redan 1905. Av honom fick jag mina första impulser och de första rent praktiskt-vetenskapliga råden. Jag började med att studera min hembygds folkmål. Det resulterade i 18.000 ordlappar öm det s. k. Limålet. Sedan kom arbetsuppgifterna av sig själv. En summarisk förteckning kanske ger en aning om de 40 årens arbetsflit: 10 vol. handskrifter om Medelpad, 12 volymer kulturhistoriska anteckningar på sammanlagt 3.300 akter från 18 socknar i Ångermanland, oerhörda travar fulltecknade folioark i Nordiska museets folklivsarkiv och Landsmålsarkivet, undersökningar om lapparna i Jämtland och emigrationstraditionerna i Vilhelmina, oräkneliga uppsatser i årsböcker, lärda verk, tidskrifter och dagspress. Samt slutligen – hösten 1947 — som krona på verket den tjocka och i alla avseenden tungt vägande boken Bebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken.
— Nej, till den vita mössan nådde jag aldrig, och därför kunde jag inte disputera i vanlig ordning. Men en avhandling blev det slutligen, och det var min ungdoms mål, Min mannaålders strävan och min ålderdoms brinnande förhoppning att hinna genomföra.
Nu sitter den lärde folkskolläraren och filosofie hedersdoktorn Levi Johansson i sin trevna stuga i Ålsta, Fränsta, och sorterar sina sista ordlappar, resultaten av sommarens vandringar och forskningar i hembygden. Det blir hans sista rent vetenskapliga arbete. Han orkar inte mera, ty åren tar ut sin rätt även om man är en brinnande ande. När man frågar honom, vad som varit hans livs stora intresse, kommer svaret ögonblickligen: arbetet! Arbetet är livets salt och sötma. Om somrarna har jag idkat »fältarbete», om vintrarna har jag utöver min lärartjänst idkat studier, studier och åter studier (»det är märkligt så mycket man inte vet! !»), bearbetat mitt material och dessutom snickrat möbler, smitt ljuskronor till kyrkor, roat mig med silversmide osv. En annan ledstjärna har jag haft: lev inte över dina tillgångar, Levi Manasse! Sätt dig inte i skuld för onödiga saker. Och glöm inte att göra rätt och skäligt för dig var helst du färdas fram!
Så talar en hedersdoktor vid Uppsala universitet, en f. d. småskollärare från en av de mest avlägsna bygderna i hela vårt stora land. Han vet säkert vad han säger, och när han vänder sig till de unga i landet, så vänder han sig till sina v ä n n e r. Hedersdoktorn får inte alldeles skymma bort vardagens lille skolmästare! ! !

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Protest i Allklubbars

borttrollning genom nytt kontrollsystem.
Hasse Lawergren bäst – Nynäshamn tog oldboyssegrar.
Ovisst om tröjan in i det sista – glad VOK-Pelle vann.

När man sätter sig ner för att skriva referat om gårdagens stora orienteringstävling i södra Sverige — nationella Allklubbars i Fleringeskogarna med start och mål vid Trullträsk invid Kappelshamnsviken — blir man fundersam om man skall ge betyget knallsucce eller fiasko. Rider man på orienteringens lagar och paragrafer blir det succe, men dömer man mänskligt måste det bli »Grönköping». Varför? Jo, därför att banläggaren Nils Falkebring i arrangerande Visby IF, hade tänkt för kort vid kontrollangivelserna. Några sträckor gavs inte, endast terrängföremålet på kartan inringat och med benämningen myr e. d. Vid ett par kontroller fick man flera kontroller inringade i stöten, och då dessa inte var numrerade, och då det inte heller sades till om att man var tvungen att rita av kontrollkartorna i skogen för att kunna fullfölja, var det svarta natten dör dem, som inte ringat in och kom till kontroll; där nämligen inte några följande kontroller fanns inprickade. Ett stort antal oriterare föll på systemet.

Den störste . .
Det var tack vare att värnpliktstiden avkortades som John Erik Pettersson, VOK-Pelle, började tävlingsorientera. Det låter kanske litet underligt, allrahelst om man betänker att Pelle är sergeant vid I 18, men det har sin förklaring. För 34 år sedan såg John Erik dagens ljus i Östergötland, men kom ganska snart till Gotland där hån började sin idrottsmannabana med att spela fotboll i VIF:s juniorlag. Så småningom återfanns han dock i I 18:s representationslag, men när värnpliktstiden avkortades och I 18 inte kunde hålla lag på våren längre slöt han med fotbollen och det blev orientering i fortsättningen för hela slanten och det har han inte ångrat. Det är utan tvekan den roligaste sport som. finns säger han själv. Den här säsongen har det också gått särdeles bra, med placeringarna 2 (Romalunken), 4 (Vårträffen), 1 (Bysen), 8 (KM) och 12:e i gårdagens tävling blev han alltså »årets orienterare» på Gotland och den andra tröjvinnaren i \”VOK (Anders Dahlin har tröjan tidigare). Att Pelle var glad efter triumfen var inte att ta miste på, klubbkamraterna hade hissat honom och en gratulationspuss av ett par av flickorna hade han också fått, så att nog var det uppåt i VOK-gänget alltid.
— Banan var lätt, menade John Erik på när vi fick en pratstund med honom, det var absolut den bästa bana som jag sprungit i år. Det började annars inte så lysande för mig i dag, först kom jag i väg 5-6 minuter för sent till starten och utan kontrollangivelse, men sedan gick det bra, bara några småmissar, men spik överallt. Jag vågade naturligtvis inte ta några större risker, jag visste ju att jag hade chansen till tröjan. Något DM-tecken? Ja, i fälttävlan i fjol, men det är också det enda, slutade den glade tröjvinnaren.
Det var en stor dag för VOK, naturligtvis först och främst för att Pelle vann tröjan, men det hade gått bra annars också. Man hade fått in folk på 7:e, 10:e och 12:e platserna i stora klassen; en andraplacering i B-klassen och en fjärde i damernas A-klass, och det är väl fråga cm det inte var den största dagen för VOK sedan starten 1945.
Rune.

Den största fällan blev tredje och fjärde kontrollerna för seniorerna (en glänta och en myr, kontrollerna låg 350 m från varandra). De som inte ritat av kartan och kom till tredje kontrollen, trodde att de stod vid den punkt som i själva verket var fjärde kontrollen — den låg ju så nära, och det var lätt att ta miste. Vad blev följden? Jo, kompassen mot »fjärde» 2,5 km längre bort, men där var turligt nog stopp för många, så att de kunde springa tillbaka igen och på så sätt »bara» förlora en halvmil. En som sprang sig »grön» av ilska på det sättet, var den farligaste aspiranten på Gotlänningens mästartröja, Folke Nyberg, Bro SK, som upptäckte sitt misstag först vid bäckupprinnelsen, den sjunde kontrollen. Folke gav sig dock inte, trots att han såg att det var hopplöst att få en anständig tid. Genom tur och retur till fjärde blev det drygt 9.000 m!
Slutlige segraren Hasse Lawergren, Roma IF, tillhörde dem som kostade på sig extraminuter vid kontrollerna och gjorde inga större misstag. Han spikade alla kontrollerna med undantag från lite »surr» vid fjärde. Han fick en välförtjänt seger, och som lön för mödan en mjuk fåtölj.
Strong insats gjorde även Bengt Hammerin, VIF, som vi vet är bra, men det var väl ändå en liten överraskning och han blev slagen med inte mer än 32 sek.
Det är givet att det fanns en del som gick spik på allt, för det var med undantag av »angivelserna». en utmärkt och på alla sätt juste bana. Fastlänningarna tyckte det trots allt var rolit att springa på markerna här, det var risigt på sina håll och mycket vatten, och det gillade de visst, ja, det härliga höstvädret, som gjorde na- turen vacker med rött, gult och grönt, gjorde väl sitt till.
En som var mäkta glad var förstås John-Erik »VOK-Pelle» Pettersson, som trodde att tröjan var förlorad redan vid starten. Av förmodligen den anledningen, att starttiden för samtliga blev förskjuten en hel timme på grund av att OK Ravinens flygplankinte kom i tid, blev det missförstånd mellan arrangörerna och de tävlande. VOK-Pelle kom till start och trodde att han hade god tid på sig, då hade han »startat» för 3 å 4 min. sedan. Det var nervöst i skogen sedan. Givetvis hade han småbommat här och var, men i stort sett måste han ha hållit ångan uppe. En tolfte-placering fick han och räknar man bort fastlänningarna före honom i prislistan koni han nia, och det är denna placering som räknas för mästartröjan, som han därmed hemförde på 24 poäng, närmast följd, av Anders Dahlin på 27 poäng. Folke Magnusson, VOK, låg även han bra till för tröjan, och i en tävling som denna kunde ju vad som helst hända, varför spänningen var olidlig.
Sture Klasén, VOK, gjorde inga misstag i B-klassen, han tyckte det enbart var angenämt att springa, men som bankontrollant tyckte han att det var lite dumt att inte meddela vid starten, att man var tvungen att rita in allt för att klara sig. Det hade förresten räckt med att numrera kontrollerna, då hade inga misstag behövt göras, sa Sture. Sture stod länge och väl som försteman i prislistan, men Stig Jakobsson, Vail IF, som är av god A-klass-kaliber, vann och det med drygt två minuter.
Ett flertal fastlandsklubbar var represenerade, och den som klarade sig bäst vad segrar beträffar, var Nynäshamns IF som vann både yngre och äldre oldboysklassen genom f. d. gotlänningarna Willy Larsson resp. Rickard Broman. Arnold Weineby kom på femtonde plats bland äldre. Han var lite skeptisk mot det hela, tyckte att det var synd med kontrollsystemet, då banan annars var rolig att springa på.

Den förste …

Maj-Britt Bendelin, Bro SK, heter, inte helt oväntat, den flicka som blev den förste vinnaren av Gotlänningens pris till årets bästa orienteringsflicka. Hennes serie blev 2, 1, 1, 1 och den kommer nog att bli svårslagen. Maj-Britt började orientera 1945, hon var 15 år då, och i början så var det väl inte så framgångsrikt, men så småningom kom dock resultaten. I fjol på -hela våren blev det inga tävlingar, men sedan har hon tagit så gott som rubb och stubb. I mästerskapsäg har hon tagit två individuella DM och ett KM tidigare.
— Banan var inte såg svår, och inte I var den tung heller, tyckte Maj-Britt. Det är hemskt roligt att jag vann priset, vad blir det för någonting förresten?, det var mer än jag hade väntat, var Maj-Britts kommentar efter väl förrättat värv och önskade att priset för damerna också skulle bli en tröja, »så att man kan ha det ut på tävlingarna» och i det senare instämde även många andra flickor.
RUNE.

Olle Hammarström,
Bro SK, en stöddig grabb som gått från klarhet till klarhet, fick en fullträff i säsongens elfte timme bland yngre juniorerna. Han slog andreman och elitorienteraren Sven Spjuth, Roma IF, med 25 sek. och trean Ingvar Lindström, Etelhems IF, med 43 sek. Hårt om segern med andra ord.

\”Lärbrosorkarna\”
skötte sig riktigt bra i .pojkklassen, bäst blev Bengt Kellgren, som kom tvåa och sedan följde raden av klubbkompisar. Den som delvis kan ta åt sig av deras framgångar är väl Stig Kellgren i Lärbro, och det skall han ha en extra honnör föra Det är roligt med smågrabbar och flickor i orientering, ty roligare eftersnack kan man få leta efter. Det lyser i .deras ögon, nig,, de står och väntar på prisen, de räknas minsann noga efter vad de kommer att få, och så »snackas» det om att »den och den kontrollen »spek» jag och där bommade jag» o. s. v.
Det tog lång tid innan de äldre »hajarna» kommit över det inträffade med kontrollerna. Många skämtade med att de gav upp efter ett varv, hur många varv sprang du? o. s. v.\’ Man samlades i smågäng och resonerade, och till slut var det färdigt, det sdm man väntat på. PROTESTEN!
Sex klubbar protesterade mot ofullständig banläggning. Troligen kommer Bro SIs; inte att få sin protesttia tilbaka, då det förmodligen inte gå att\’ protestera mot något. Det enda man fick ut var väl, att man fick demonstrera sitt missnöje.
När tävlingarna var över tog ordf. i Visby IF, Sam. Jupither till orda och förrättade prisutdelning från ett bord som när- mare liknade en souverniraffär, så mycket priser hade man samlat ihop. Man glömde för en stund bekymren från banan, alla applåderade, skrattade och var glada.
ELLDE.

RESULTAT:
Seniorer A: 1) Hans Lawergren, Roma IF 2.00.31; 2) Bengt Hammerin, Visby IF 2.01.03; 3) Sven Lövgren, Bro I SK 2.01.05; 4) Ture Lövbom, OK Ravinen 2.02.00 5) Gunnar Kensby, Sunne OK 2.08.27;6) Birger Damstedt, MP 2.10.05; 7) Anders Dahlin, Visborgs OK 2.11.29; 8) Ingvar Hansson, Slite IF 2.11.42; 9) Mats Ahlberg, Visby AIK 2.14.25; 10) Gunnar Almqvist, VOK 2.15.52.

Seniorer B: 1) Stig Jakobsson, Vall IIF 1.21.20; 2) Sture Klasén, Visborgs OK 1.23.27; 3) Bertil Larsson, Roma, IF 1.28.17; 4) Bengt Theorin, Slite IF 1.34.37; 5) Karl Pettersson, Klinteh. IF 1.34.43; 6) Sven Jakobsson, Eksta IF 1.38.02; 7) Eric Nilsson, Visby IF 1.39.57; 8) Rune Svensson, Slite IF 1.41.32; 9) S. E. Björkegren, Bro SK 1.42.20; 10) Egon Lindström, Roma IF 1.51.04.

Yngre oldboys: 1) Villy Larsson, Nynäshamns IF 1.19.37; 2) Bertil Möllerström, Roma IF 1.24.00; 3) Alvar Olin, Visby AIK 1.27.02; 4) Sven Strandberg, Visby AIK 1.27.55; 5) Sture Larsson, KA 3:s IF 1.29.10; 6) Villy Malmkvist, Bro SK 1.30.31.

Äldre oldboys: 1) Rickard Broman, Nynäshamns IF 1.28.25; 2) S. Kraft, Havdhems IF 1.31.32; 3) Nils Cederholm, OK Ravinen 1.32.25; 4) Georg Jolby, Visby AIK 1.33,03; 5) Bernhard Pettersson, Bro SK 1.35.06; 6) Henning Ohlsson, Roma IF 1.41.06.

Damer A: 1) M-B Bendelin, Bro SK 1.26.49; 2) Ingegerd Lövgren, Bro SK 1.31.00; 3) Edit Blad, Roma IF 1.31.55; 4) Dagny Karlsson, VOK 1.35.22; 5) Margit Olsson, Visby IF 1.37.21; 6) Beata Hermansson, Havdhems IF 1.38.59.

Damer B: 1) Elisabeth Jakobsson, Roma IF 51.55; 2) I. G. Lindblad, OK Ravinen 54.19; 3) Ulla Jakobsson, Roma IF 55.28; 4) Inger Hoffman, Bro SK 57.37; 5) Britt Hammarström, Bro SK 1.02.35; 6) Siv Lövbom, OK Ravinen 1.04.28.

Äldre jun.: 1) Sven Larsson, Dalh. IF 1.28.43; 2) L. Levander, I 18 IK 1.29.36; 3) A. Stolt, IFK Lidingö 1.31.50; 4) Jackie Pettersson, OK Ravinen 1.36.57; 5) P. O. Widstrand, Roma IF 1.39.38; 6) Leif Ahlström, Vall IF 1.49.35.

Yngre juniorer: 1) Olle Hammarström, Bro SK 1.09.00; 2) Sven Spjut, Roma IF 1.09.25 3) Ingvar Lindström, Etelhems IF 1.09.43; 4) Mats Hermansson, Havdhems IF 1.17.00; 5) L. I. Pettevsson, Bro SK 1.18.27; 6) N. E. Pettersson, Visborgs OK 1.19.10.

Flickor 1) Rangvi Pettersson, Dalhems IF 1.13.10; 2) Ulla Johansson, Visby IF 1.55.00.

Pojkar: 1) Ingemar Olsson, Vall IF 48,39; 2) Bengt Kellgren, Lärbro IF 50.35.

Lagtävlingar:
Seniorer A: 1) Visborgs OK (Anders Dahlin, Gunnar Almqvist, J-E Pettersson) 6.47.26; 2) Bro SK 6.49.10.
Yngre oldboys: 1) Visby AIK (Alvar Olin, Sven Strandberg, Sune Ruther) 4.39.17; 2) Bro SK 4,46.52.
Damer A: 1) Bro SK (M-B Bendelin, Ingeg. Lövgren, Irma Rydström) 4.36.49; 2) Visby AIK 5.48.24.
Äldre juniorer: 1) Vall IF (Leif Ahiström, Hilding Norrby, Ove Wallier) 6.01.30.

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Praktskott av Lasse Gadd gav poäng.

Stort stopperspel av Inge Karlsson.
NÄR LASSE GADD PRICKADE IN kvitteringsmålet 23 min. in på andra halvlek i matchen mot Essinge IK blev detta en vitamininjektion som var upphovet till ett Gutespel av allra yppersta märke. Slutresultatet blev 1-1 efter en match som får betecknas som mycket händelserik och dramatisk. Båda lagen gick i slutminuterna in för segern och många givna målchanser sköts bort i rena nervositeten.
INGE KARLSSON remplacerade förhindrade Karl-Uno Wallin på centerhalven och det gjorde han bra, så bra t. o. m. att lagledare Lage i GA tror att Karl-Uno i fortsättningen får dra sig tillbaka till backplatsen.
— Vi är faktiskt inne på den bogen att Inge i fortsättningen skall spela som stopper, säger K. A. Thimgren när vi kontaktar honom i dag. Inge var verkligen alla tiders, det är väl fråga om han inte var bäste man i laget. Det som gladde mest var kedjans fina spel i andra halvlek, det var just i den perioden som målet föll. Väderleksförhållandena var annars inte så gynnsamma precis, ibland sken solen och ibland var det duggregn, så att det blev ganska vått på grusplanen. Få resan upp var dessutom några av grabbarna sjösjuka, men de repade sig kvickt och i matchen var de inte dåliga, slöt tränaren.
ESSINGES MÅL kom i 23:e min. och det var en nick av ettrige centern Rune Esbrink som med nöd och näppe orkade över mållinjen, en Guteförsvarare hade så när huniit att sparka ut bollen. Gutemålet blev dock rejälare. Upprinnelsen var en frispark från Lennart Runsten som landade på P. O. Enströms rygg, bakom stod Lasse Gadd och han klippte till när P. O. hoppade undan och resultatet blev en praktsyl.

Värtan—Årsta 2-1
Essinge—Gute 1-1
Tellus—Enskede 1-0
Gustavsberg—Mälarhöjden 3-1
Högalid—Kungsholms IF 2-2

Värtan 11 6 2 3 22-16 14
Högalid 11 5 2 4 26-24 12
Mälarhöjden 11 5 2 4 22-20 12
Årsta 11 4 3 4 29-21 11
Essinge 11 4 3 4 25-23 11
Tellus 11 4 4 3 4 24-22 11
Gute 11 4 2 5 23-23 10
Kungsh. IF 11 3 4 4 20-26 10
Gustavsberg 11 4 2 4 18-26 10
Enskede 11 2 3 5 15-19 7

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

God säsongstart för Gotlandstöisar.

Föreningen Gotlandstöisar i Stockholm samlades i måndags till terminens första sammankomst på Margaretaskolan. Då fröken Maggie Lindwall var förhindrad närvara fungerade fru Astrid Rönnholm som ordförande.
Nära femtiotalet medlemmar hade mött upp för att träffas och för att få höra det lockande föredrag som betitlats: Några fängslande minnesmärken i hembygden.
Föredragshållaren, licentiaten Nils Tiberg, som för kvällen tillsamans med sin gotländska maka rest ner från Uppsala, fångade helt sitt auditorium med den värme för den gotländska hembygden som präglade föredraget vare sig han talade om de korallrev som bildade den ursprungliga fasta grund som Gotland uppbyggts på, om orkidejaktens tjusning, om gamla bomärken som oförändrade levt kvar genom tiderna, om fynd från kyrkornas konstskatter, eller om det som för föredragshållaren ägde speciellt intresse, språkegenheterna. Om allt det som åt den som ger sig tid att söka, stanna ochbegrunda kan skänka så mycket glädje och tililfredsställelse.
Mången töis hade säkert, när hon gav sig hem i höstrusket på Norrmalmstorg, kvar på näthinnan bilden av den ensamma gömda skogslilja som fru Tiberg hittat under en nedhängande gran och så en lott för det nystartatle gotländska konstnärsgillet i fickån.

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Skytte.

\"\"

Sven Johansson klubbmästare.
Föreningen Visby nationalbeväring sköt i går om sitt klubbmästerskap i fältskjutning, pistol, som tillika gällde Ivar Johanssons vandringspris. Banan bestod av fem stationer med växlande fasta och rörliga mål.
Segrare och klubbmästare 1952 blev Sven Johansson, som noterade 25, träffar av de 30 möjliga. 2) H. Ronström 24 tr., 3) Y. Andersson 21 tr., därefter följde 3-4 man med 20 tr.
Efter tävlingen bjöd sedvanligt tandläkare F. Eriksson på kaffe med dopp och kopp.

Visby skyttegille
tävlade i går om Skyttegravspokalen om dr Erikssons vandringspris i snabbskjutning. Tävlingen om skyttegravspokalen, omfattande en precisionsserie å 300 m samt 10 skott mot försvinnande huvudmål å 100 m vanns överraskande av Harald Ejdne med 44 på tavelserien och 9 tr på figuren, vilket gav 89 poäng. 2) K. G. Runander 82 och 3) N. Hammerin 82, 4) A. Herlitz 79 p. Dr Eriksson vandringspris försvarades framgångsrikt av Göta Ivarsson som på de 30 sekunderna han med 10 skott, varav 9 träff. Resultat: 1) G. Ivarsson 9/29, 2) K. G. Runander 7/25, 3) G. Aström 6/21.
Nästa tävling blir fältskjutning på Hällama den 2 nov., varvid samtidigt tävlas om Centimeterspokalen. Det är att hoppas att anslutnigen då blir större än vid gillets senaste tävlingar.

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Sportspalterna.

\"\"

Havdhem straffsegrade mot Roma.
AIK leder med fempoängsmarginal.

AIK förstärkte ytterligare sin serieledning genom att slå Vänge trots att man var ganska reservbetonade. Försprånget till tvåan är nu hela fem poäng och det lär bli svårt fär de andra att komma ifatt. Havdhem, som är på stadigt uppåtgående, tog överraskande båda poängen mot Roma och Fardhem tog ordentlig revansch på Stenkyrka och storsegrade med 5-1. Det lyckades inte för Slite i går heller, utan Othems bättre skytur avgjorde.

AIK övertygade inte trots 2-0 mot Vinge.
AIK TOG TVÅ PINNAR. genom 2 —0-seger över Vänge. Resultatet motsvarade emellertid knappast spelfördelningen och kvaliteten på spelet var tämligen dålig. AIK hade några av sina ordinarie mannar i Norrköping för handboll, vilket också klart inverkade på spelet. Försvaret gjorde en kämpastark match, medan kedjan hade en svart dag. I första halvleken hade dock AIK-forwards en lovande period, med vackert lagspel, men allt efter vad tiden led blev det mer och mer »sparka och spring».
FÖR VÄNGE klaffade inte mycket och det var ett rent under att det inte blev fler AIK-mål då Vängeförsvaret spelade mycket virrigt och ineffektivt. Även kedjan hade sin sämre dag, med undantag för vänstervingen som stundvis började med lovande anfall, som emellertid rann ut i sanden. Bästa betyget får Evert Andersson och R. Lawergren.
FÖRSTA AIK-MALET kom i 18:e min., då Sune Johansson fick fullträff på lädret på en hörna och Vänge-keepern stod fullkomligt maktlös när bollen raslade in i vänstra hörnet av buren. Några minuter in på andra halvlek ökade Nisse Jacobsson AIK:s ledning till 2-0 medelst ett vackert skott efter solorush grorom Vängeförsvaret.

Osportsligt
I AIK-elvan var försvaret till sin fördel och klart bäst i laget och på plan var vb Kalmar Johansson bäst B. Lindlöf fördelade bollarna och understödde anfallen utmärkt.
Avsevärt neddraget betyg får hy. B. Andersson, som istället för att koncentrera sig på fotbollslädret helt ägnade sig åt munlädret för att högljutt ge sitt missnöje över bristen på passningar, utan att själv försöka åstadkomma något positivt av värde. Att därtill störta sig på en motspelare för att denne av misstag gjorde ett inkast som skulle gått åt andra hållet får betecknas som synnerligen osportsligt uppträdande och dålig reklam idrotten. Ett domareingripande hade varit på plats.
Domare: Viktor Wenell.
JEFF.

Fardhemrevansch.
Fardhem tog ordentlig revansch för 2-0-nederlaget tidigare i höst genom att på Stenkyrkas plan vinna med 5-1. Stenkyrka höll bara en halvlek, medan det i andra var ett markant Fardhemsövertag, så att siffrorna får anses ge en god bild av matchen. Inte förrän fem min. före halvtidssignalen kom det första målet och det var Holger Hellgren som först sköt och målvakten boxade i ribban men Holger var framme och nickade ,in returen, vilket också blev halvtidsresultatet. Fardhemsmålen i andra halvlek gjordes av Sture Lindgren, Herbert Jakobsson och Sven Höglund (2). Stenkyrkas reduceringsmål gjordes av (naturligtvis) Sven Anderson. Slitstarke Ivan Green framträdde mest hos gästerna och i hemmalaget får målvakten Ivan Wallin det högsta betyget, trots de många, målen.

Seger på straff
När matchklockan visade 15 min. på andra halvlek var Havdhems Sune Larsson på väg igenom mot Roma-målet, men han fälldes ojuste och domaren Herman Lorenz var inte sen åtti drilla. Karl-Erik Karlsson gjorde inget misstag vid exekutionen utan gjorde 1-0 och det resultatet stod sig tiden ut också. Det var en fartfylld och stundtals välspelad match som i fråga om spel var jämn och ett oavgjort resultat hade väl varit rättvist. K. E. Karlsson var f. ö. den mest framträdande i hemmalaget, han visar upp en framåtanda både på plan och så fort det närmar sig målstolparna smäller det ganska fort. Två andra som också förtjänar ett omnämnande är målvakten Ingvar Olsson och I. Ronström.

Köpingsderbyt
mellan Slite och Othem blev inte den spännande och ovissa kamp som är vanligt när de båda lagen möts. Visserligen var det jämt, 1-1, i pausen, men i andra avgjorde Othems bättre skyttar och slutresultatet blev 4-2 till Othem. Första målet, som blev Slites, gjordes av K. O. Fransson, men Nisse Engström kvitterade snart. I andra gjorde Sture Jakobsson tvåan, men Engström och Sture Jakobsson ordnade dock var sitt mål till.

Skytteligan
Sture Jakobsson, Othem 11 mål
Sven Andersson, Stenkyrka 10 »
Rolf Lawergren, Vänge 10 »
Åke Jansson, Vänge 9 »
Sune Almlöf, AIK 8 »
Nisse Engström, Othem 8 »
Malte Lyander, Roma 8 »

Serietabellen
Klass I:
Slite—Othem 2-4
AIK—Vänge 2-0
Havdhem—Roma 1-0
Stenkyrka—Fardhem 1-5

AIK 8 7 1 0 22-7 15
Vänge 8 5 0 3 26-18 10
Othem 8 4 1 3 25-11 9
Roma 8 3 3 2 21-14 9
Havdhem 8 4 1 3 15-13 9
Fardhem 8 3 2 3 16-23 8
Stenkyrka 8 2 0 6 14-38 4
Slite 8 0 0 815-30 0

Norra seriens.
Gute B—Tingstäde 8-0
IFK—Fårösund 3-0
Bro—VIF 1-3
Lärbro—Hellvi 2-4

Gute B 8 6 2 0 49— 6 14
Fårösund 8 6 1 1 28-10 13
Hellvi 8 5 2 1 29-1112
VIF 8 4 1 3 24-18 9
Lärbro 8 3 0 5 21-31 6
IFK 8 2 0 6 11-21 4
Bro 8 2 0 6 15-37 4
Tingstäde 8 1 0 7 6-49 2

Centralserien:
Dalhem—Hörsne 2-0
Klintehamn—Garda 5-1
Lye—Ljugarn 1-1
Torsburg—Stånga 2-7

Klintehamn 8 6 0 2 38-11 12
Lye 8 5 2 1 35-15 12
Ljugarn 8 5 2 1 33-19 12
Dalhem 8 5 1 2 31-17 11
Stånga 8 4 1 3 41-33 9
Garda 8 3 0 5 24-27 6
Hörsne 8 1 0 7 9-23 2
Torsburg 8 0 0 8 3-69 0

Södra serien:
När—Hablingbo 2-14
Burgsvik—Burs 2-4
Alva—Rone 0-3
Vamlingbo—Grötlingbo 3-2

Hablingbo 8 6 0 2 42-19 12
Hemse 7 5 1 1 28-12 11
Grötlingbo 7 5 0 2 26-13 10
Rone 7 4 0 3 21-12 8
Burs 7 4 0 3 23-18 8
Vamlingbo 7 4 0 3 15-17 8
Burgsvik 7 2 1 4 23-21 5
Alva 7 1 0 6 7-32 2
När 7 0 0 7 4-45 0

Juniorserien:
Slite—Othem 0-2
AIK—Dalhem 2-0
Vall—Roma 3-0
VIF—Gute 1-0

VIF 8 7 0 1 24— 7 14
Gute 8 6 1 1 41— 5 13
Othem 8 6 0 2 23-12 12
AIK 8 4 1 3 21-10 9
Roma 8 2 1 5 13-20 5
Dalhem 7 2 1 413-21 5
Vall 8 2 0 6 9-45 4
Slite 7 0 0 7 2-26 0

Reservlagsserien:
Slite—Othem 2-2
AIK—Vänge 2-4
Havdhem—Roma 1-3
Stenkyrka—Fardhem 3-5

Södra reservlagsserien:
Vamlingbo—Grötlingbo 2-1

Klubbmeddelanden
ROMA IF

har kvartalsmöte torsdagen den 16 okt. kl. 20 i Folkets hus B-sal. Viktiga frågor, bl. a. ishockeyn.

Visby AIK förlorade
mot Lill-Mulles lag i handboll.

Visby AIK:s senior- och damlag i handboll har gästat Norrköping far matcher mot F 13 resp. Norrköpings- kamraterna. Det gick dåligt för Visby-I klubben vad sifferresultaten beträffar. A-laget förlorade\’ med 16-6 (5-2) medan damerna förlorade med 5-1.
I F 13 återfanns bl. a. omskrivna fotbollspelaren Lill-Mulle Holmqvist som återigen visade att han även är en god handbollsspelare. Han var bäst i hemmalaget och gjorde fyra mål. Lennart »Krullis» Johansson och Lennart Svennefelt fick gott betyg, ävenså Sune Almlöf, som var den bäste i B-kedjan. Visbylagets mål gjordes av: Svenne-felt 2, Klang, Svenningsson, L. Johansson och Almlöf 1 mål vardera.
I damlaget var ch. Birgit Tell, backen Ulla Smitterberg och målvakten Birgit Muthas de mera framstående. Inga Sandin gjorde tröstmålet.

Utökat program på motorfronten.
Förutom de traditionella speedway- och orienteringstävlingarna kommer Gotlands motorförening nästa år att anordna en motorcrosstävling, dvs. hastighetskörning i terräng med motorcykel, söndagen den 1 juni.
Detta meddelades vid föreningens klubbafton på Gutekällaren i lördags där även tiderna för de övriga tävlingarna offentliggjordes. Speedwaytävlingarna går den 1 maj och 6 sept. Enmanstävlingen går den 22 februari, tävlingen om Fylgiapokalen den 17 maj och slutligen Björkandertävlingen den 31 oktober. Dessutom har styrelsen planer på att ordna ytterligare tävlingar för bilar och motorcyklar, såsom en propagandatävling \’tar motorcyklar och ev. även en s. k. -öppen tävling för bilar och motorcyklar.
Vid klubbaftonen förrättades också prisutdelning för Fylgiatävlingen den 25 maj, där de bästa som bekant var följande: Huvudklassen bilar: 1) Knut Mattsson — Bernt Carlsson 9 prickar, 2) Gunnar Olsson — Holger Johansson 24, 3) Per-Erik Persson — Allan Eskelund 27, 4-5) Folke Matsson — Åke Jolby och Rune Stengård — Jan Silven 28, 6) Martin Nygren — Sonja Nyberg 29, 7) L. E. Siltberg — Nils Falkebring 34, 8) Gösta Hägg — Per Pettersson 43. Motorcyklar: 1) Ingvar Byström 2 pr.

Gotlänningen
Måndagen 13 oktober 1952
Nr 237

Broomläggningar.

Å uedannämde dagar uti innevarande månad komma härefter angifna broar å allmän väg att omläggas: Tisdagen 21 dennes dels en bro å vägen mellan Hemse och Linde svcknar, då i stället vägen mellan Fardhem och Linde kan begagnas, dels 2:ne broar å vägen mellan Odvalls i Linde och Lojsta församlings kyrka, dels ock 4 broar å vägen mellan Lefvide korsgata och Gerums församlings kyrka äfvensom s. k. Skönarfve bro i Lefvede; Onsdagen 22 och Torsdagen 23 fyra broar ä s. k. Hejde bogata eller vägen mellan södra landsvägen och Hejde, då i stället kan begagnas vägen från Kullgårdsbacke i Hejde till Loggarfve i Hejde; Fredagen 24 dels en bro å vägen mellan skolbuset i Atlingbo och Kungsvägen samt dels en bro å vägen mellan sagda skolhus och Väte församlings kyrka samt lördagen 25 3:ne broar å s. k. Prestvigen mellan Klinte och Fröjel samt 2:ne å vestra lavdsvägen mellan Vestergarn och Klinte, då istället kan begagvas vägen genom Sanda, fråv Bönders till Klintehamn och vestra landsvägen om nämda hamn.

Gotlänningen
Lördagen 18 November 1876
N:r 92