har i afton sammanträde i biskopsgården, där lasarettsläkaren dr Olof Odén inleder ämnet: Sociala problem och kontakter i en landsortskirurgs arbete.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
Ytterligare väganslag till länet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår att Gotlands län tilldelas ytterligare 100.000 kr av anslaget till ombyggnad av bygde- och ödebygdsvägar och 50.000 kr av anslaget till vägbeläggningar.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
Gotlands infanteriregemente.
Officersaspirant Runsten, Gotlands infanteriregemente, har beordrats som nytillträdande elev vid försvarets läroverks studentlinje 1952.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
Gotlands kustartillerikår.
Som biträdande lärare vid KA närförsvars-skola har beordrats sergeant Bengtsson för tiden t.o.m. 6 dec. Som elever vid skolan har beordrats löjtnant Svensson, flaggj. Berglund samt sergeanterna Bridén, E. A. Sjöstrand, Widen, Essemyr och Malmros.
Kapten Gustrin och fk. Nyholm har beordrats som elever vid KAS t.o.m. 3 dec.
Löjtnanterna Haverling, Wrangel och Rosén har beordrats som elever vid KSHS tiden 13 okt.-26 april.
Flaggj. T. Carlsson har beordrats till kurs i förvaltarutbildning tiden 13 okt.-22 dec.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
Kvinnornas samarbetskommitté
för Gotlands försvar hade i söndags sin första sammankomst på Fårö, som mottog med strålande sol och intresserade åhörare. Fru Anna Broström hälsade välkommen, varefter landshövdingskan Hovgard höll ett anförande om vikten av att kvinnorna frivilligt engagerade sig i försvaret. Så visades film och sen var det kaffedrickning.
Nästa sammankomst blir som tidigare nämnts på Condis i Klintehamn i kväll kl. 19.30, den 16 oktober blir det möten kl. 14 i IOGT-lokalen i Lärbro (för Lärbro och Hellvi socknar) och kl. 19.30 på Fritidshemmet i Fårösund (för Bunge socken med Fårösunds samhälle). Nästa vecka blir det sammankomst tisdagen den 21 oktober kl. 14 i Prästgården, Kräklingbo (för Kräklingbo, Anga och Ala socknar) och kl. 19.30 samma dag i Bygdegården, Östergarn (för Östergarn och Gammelgarn) . Torsdagen den 23 oktober blir det sammankomst kl. 14 i Bygdegården i Lokrume (för Bro, Fole och Lokrume socknar) och kl. 19.30 i Gazeliigården, Tingstäde (för Stenkyrka, Tingstäde och Martebo socknar).
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
Röda korsets fruktinsamling
till Norrlanda som ägde rum i går gav klent resultat, endast 600 kg. Föregående år har man kunnat sända åtskilligt mer, 8 ton det första året och 4 i fjol.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
Utbyggnaden av fiskehamnen i Hallshuk.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som yttrat sig över Hallshuks hamnförenings ansökan om statsbidrag för utbyggnad av fiskehamnen i Hallshuk, påpekar att om fiskehamnsutredningens förslag till utbyggnad av fiskehamnar på Gotland inte frångås, återstår arbeten för närmare 700.000, kr innan fiskehamnen i Hallshuk kan komma ifråga. Lantbruksnämnden i länet har ifrågasatt om erforderliga medel kan förskotteras från för annat ändamål tillgängliga medel i avvaktan på att ordinarie fiskehamnsmedel blir disponibla. För det fall att medel ställts till styrelsens förfogande kan styrelsen åta sig utbyggnad av hamnen med anlitande av de organ, styrelsen har till sitt förfogande för utförande av sådana anläggningar.
Förslag till hamn i Hallshuk har upprättats av civilingenjör Sven L. Segerfors, Kalmar, år 1950. Kostnaden har vid styrelsens granskning omräknats och beräknas med dagens priser uppgå till 400.000 kr. Preliminärt förslag till hamn med samma läge men med annan utformning har upprättats inom styrelsen. Detta förslag har kostnadsberäknats till 380.000 kr. Styrelsen har för avsikt att på basis av förslagen närmare utreda hur den ifrågasatta hamnen bör utformas i detalj.
Hamnen utfördes under åren 1927 —28 och består av två låga vågbrytare av betong samt ett antal mindre bryggor av trä i mycket dåligt skick. Vattendjupet i hamnen är cirka 1,3 m. Skyddet för hamnen är f.n. alldeles otillräckligt. Vid nordliga stormar måste fiskarna dra upp sina båtar på land, då vågbrytarna är för låga så att sjön slår över dem. Dessutom är hamnbassängen för liten, varför den även av denna anledning blir mycket orolig. Från nordöst vandrar s.k. strandmal utmed kusten. Strandmalen kastas vid storm över vågbrytaren eller in genom hamninloppet och grundar upp hamnbassängen. Styrelsens nu föreliggande förslag innebär att hamnen byggs ut, så att en yttre och en inre hamnbassäng erhålles. Vattendjupet i hamnen och hamninloppet blir 2,4 resp. 2,7 m. I inre hamnbassängen utförs kajer med en längd av 170 m. Inloppet till inre hamnen har utformats så att en stormport kan sättas in om så visar sig behövligt.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
Tvådagarskurs i råttbekämpning.
I morgon och på torsdag anordnar Gotlands läns hälsovårdsförbund på lantmannaskolan i Lövsta, en kurs i råttbekämpningsfrågor för hälsovårdstillsyningsmän. Kursen inleds i morgon förmiddag med ett anförande om bostadshygien av förste provinsialläkare Åke Nordlander, och isedan talar länsveterinär Bror Andersson om livsmedelsbutikens hygien. På eftermiddagen talar konsulent Thomas Fhölenhag om renhållning och civilirtgenjör Hadar Wadsten om vatten och avlopp.
På torsdagen inleds programmet med en demonstration av livsmedelslokaler, och senare på dagen blir det föredrag av sekr. Curt Häggmark, Stockholm, om hälsovårdsförfattningar och hälsovårdsnämndernas arbetssätt och befogenheter. Yrkesinspektör Gösta Sylwan, Stockholm, talar om den kommunala tillsynen av arbetarskyddslagens efterlevnad.
Ett 40-tal personer är anmälda representerande alla hälsovårdsnämnder på Gotland.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
GLC-filialen i Slite har fått
nya förnämliga kontorslokaler.
Gotländska lantmännens centralförenings filial i Slite har fr.o.m. den 1 okt. i år fått den tidigare tämligen provis iriska kontorslokalen ersatt med ljusa och trevliga lokaler i en nybyggnad i anslutning till magasinen vid järnvägen.
Centralföreningens rörelse i Slite har under senare år snabbt utvecklats. Inte minst betydde förvärvandet av de Degermanska fastigheterna nere vid hamnen för något år sedan en avsevärd utökning av lagringsmöjligheterna och tryggandet av framtida utveckling. Som kontor har dock hittills endast disponerats ett mindre rum i den ursprungliga magasinsbyggnaden vid järnvägen och detta har länge varit alldeles otillräckligt. Kommer därtill att ma- gasinspersonalen inte hade några ordentliga utrymmen vid matraster och för omklädnad beslöt föreningen redan 1949 att bygga dylika lokaler och 1951 erhölls byggnadstillstånd.
Den nya byggnaden
är ett enplanshus av havdhemtegel och ungefär 7X11 meter stort. Genom ingången på norrsidan kommer man först in i ett ljust och trevligt kontorsrum avdelat av en ekdisk. Vid sidan om kontoret har lagerföeståndaren ett eget kontor varifrån en dörr leder in till ett mindre arkiv. Från en ytterdörr på husets västra sida kommer man in i ett rymligt lunchrum för de åtta arbetare som föreningen nu sysselsätter. Här finns både elspis och diskmöjligheter. Omklädnadsrum samt helt kakelklätt duschrum med varmt och kallt vatten hör också till lokaliteterna och i källaren pannrum. Vad det gamla kontoret beträffar så kommer där att inrymmas en liten försäljningslokal för jordbrukskemikalier och handredskap.
Föreståndare
för slitefilialen är sedan 1938 Hilding Falk och det är givet att han är mycket belåten med de förbättrade arbetsförhållandena både för sig själv och sina underlydande. På tal om höstens besvärliga skördeväder meddelar hr Falk att situationen klarats trots det ihållande höstrusket men att det säkerligen blivit rena katastrofen utan de mekaniska torkanordningar som filialen förfogar över. Under årets exeptionella förhållanden har anläggningarna helt naturligt visat sig vara för små och mycket spannmål har sänt till Visby för lagring. Som provisorisk lagringslokal har i höst även de gamla Degermanska handelsstallarna utnyttjats.
På fråga
hur det kommer att bli då järnvägen läggs ner svarar hr Falk att redan nu transporteras ju så gott som all säd med traktor eller bil men då gödningsbåtarna kommer har järnvägen ännu stor betydelse. Om jordbrukarna bara mer allmänt hämtade sin gödningskvantitet med bil då båtarna lossa ginge det hela fint i lås och genom minskade omlastningar och andra kostnader kan han därigenom spara sådär en 15 kr per ton.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238
Ammunitionslådor flöt i land utanför Motala.
MOTALA 14/10 (TT). Två ilandflutna lådor med ammunition har polisen i Motala fått ta hand om de senaste dagarna.
Först hittades en låda vid Vara-mon och på tisdagen anträffades ytterligare en vid Leorunda ca 1 mil nordväst om Motala. Lådorna härrör från ett större parti ammunitionseffekter från krigsmaterielverkets förråd i Karlsborg, vilka den 7 oktober sänktes i Vättern.
Det är en gåta hur lådorna har flutit upp och kommit på drift. Polisen och experter från Karlsborg undersöker saken och FO i Norrköping har även underrättats om fynden.
Gotlänningen
Tisdagen 14 oktober 1952
Nr 238