Dag: 31 december 2021

Publicerat

Havdhem sensationssegrade i Othem.

Jordskred för att rubba Visby AIK.
Havdhem ställde till med en prima överraskning i den gotländska klass I-fotbollen genom att besegra Othem med 1-0. Visst hade man en del tur, goda lag har tur, men Othemskedjan var ovanligt svag och lyckades inte få iväg många riktiga skott mot mål. AIK vann åter en storseger, man besegrade Stenkyrka med 7-2 på Gutavallen, och det skall väl till ett mindre jordskred för att rubba Visbylaget från toppen nu. Roma gav som väntat ingen poäng ifrån sig i mötet mot Slite och Vänge vann knappt borta mot Fardhem. Det dåliga vädret var upphovet till att många matcher inställdes i reservlagsserierna.

AIK vann stort.
AIK hade inget större besvär med att ta båda pinnarna i matchen mot Stenkyrka på Gutavallen i går. Resultatet blev 7-2 sedan AIK haft ledningen med 3-1 i halvtid. Planen var långt ifrån idealisk efter det ihållande regnet, vilket naturligtvis även inverkade på spelet, som inte var av någon högre klass.

AIK HADE KLART ÖVERTAG matchen igenom och presterade över lag ett spel som inte skäms för sig. Kedjan tycks ha fått ett nytt uppsving, men ännu är det litet grötigt i slutskedet av anfallen. Matchen började i hårt tempo, vilket emellertid mattades av betydligt i andra halvleken. Stenkyrka presterade endast några ströanfall av farligare art och lagspelet var de si och så med.

AIK-ANFALLENS styrka låg i innertrion P. A. Svenningsson — Allan Persson — »Kajan» Almlöf, med Allan Persson som strateg och klart bäste anfallsspelare. Vad försvaret beträffar så var vb »Kalmar» Johansson och målvakten Sune Juteskog de bästa.

STENKYRKA hade sina bästa spelare i högervingen Lars Karlsson — Sven Andersson samt vh Per-Rune Högberg och mv Ivar Wallih.

AIK BÖRJADE LOVANDE genom att ta ledningen med 1-0 genom Bertil Andersson, som nätade elegant efter vackert förspel av Svenningsson och Allan Persson. 2-0 kom i 11:e min., då Allan Persson lugnt och behärskat lättade lädret över huvudet på den utrusande Stenkyrkakeepern. I 30:e min. reducerade Stenkyrkas vy N. A. Karlsson till 2-1 efter en grov försvarstabbe från AIK:s sida. I halvlekens slutminut ökade Svenningsson hemmalagets ledning till 3-1 på en vacker passning från »Kajan».

ANDRA HALVLEKEN hade endast blivit 14 min. gammal innan målskörden,började. »Kajan» Almlöf nickade vackert i högra krysset efter ett inlägg från Svenningsson. Fem min. senare var samme spelare upphovsman till 5-1 och i 25:e min. ökade Bertil Andersson AIK-ledningen till 6-1. Ytterligare ett AIK-mål hanns med innan slutsignalen och det var Svenningsson som nätade i ena krysset efter en precis passning från Allan Persson. Det blev emellertid Stenkyrka som fick sista ordet i och med hy Sven Andersson som från nära håll fastställde resultatet till 7-2 i slutminuten.
Återstår bara att säga att T. Dahlström dömde inför en lätträknad publik, som trots det kalla höstvädret vågat sig ut på Gutavallen.
Jeff.

Bernt Gardell
blev dagens man i Havdhem som överraskande slog Othem med matchens enda mål. Om resultatet är kanske inte så mycket att säga, båda lagen hade ett flertal chanser till mål, men det lyckades inte. I andra halvlek hade dock Othem övertag, men kedjan som tycks vara alldeles ur slag kunde inte förvalta bollarna man fick från de utmärkt spelande ytterhaIvorna, Åke Pettersson och I. Rudberg. Nu fick Othemsforwards inte så många tillfällen att glänsa, då Havdhems försvar spelade resolut och säkert.
— Spelet var egentligen inte något vidare, säger Havdhems lagledare Seth Hultqvist, vädret var ju otrevligt med regnskurar och sur plan. Skall man räkna efter skott på mål, så var vår seger absolut rättvis, men efter spelfördelningen så skulle nog Othem ha fått segern. I andra halvlek gick Henna upp på centerposten för att ge sitt lag ett avgörande. En bidragande orsak till att Othemsspelet inte är så svårt att komma underfund med är, att man spelar för ensidigt på Nisse Engström och Magnus Ström. Nu var det lite svårt att komma igenom vårt försvar, då vi drog ner inrarna när vi tog ledningen, slöt den glade lagbasen, som räknade med betydligt svårare match nästa söndag då Fardhem besöker Hansavallen.
Domare var K. E. Pettersson.

Romaforwards
var på ett utmärkt målhumör i matchen mot Slite och vann med 3-1. Segrarnas mål korn samtliga i första halvlek och skyttar var Evert Ahlkvist, Axel Rodlerth och Gösta Andersson. Roma hade sedan i andra halvlek ytterligare lire mål inne, men de underkändes för offside. I andra halvlek gjorde Slite sitt tröstmål och det svarade Henry Lundahl för, samme man hade chansen till ett andra mål, då Slite tilldömdes straff. Nu placerades bollen inte bättre än att målvakten kunde klara.
— Man kan inte säga att Slite var alldeles »kass», säger Knut Karlsson i Roma, men underlägsna i spel var de i hög, grad. Vår innertrio, Börje Svensson, Malte Lyander, Gösta Andersson, gick också ovanligt bra, särskilt den förstnämnde hade flera goda framspelningar och det var också på hans stickare som målen blev till. Han har inte så prima kondition ännu (han debuterade i söndags), men det kommer väl. I Slite får man framhålla Henry Lundahl och K. O. Fransson som de bästa och i Roma var, som sagt, innertrion den bästa lagdelen. Till slut kan sägas att Wenell inte är den domare han varit, han blåste sönder matchen onödigt mycket, tyckte Knut.
Trots det dåliga vädret hade det samlats inte mindre än ett 100-tal personer.

Jämnt spel.
Vänge och Fardhem spelade jämnt och det var först i slutet på andra halvlek som Vänge kunde avgöra till sin fördel. Första målet kom efter 25 min. och det var Åke Jansson som lyckades överlista Fardhemskeepern. Fem minuter senare ökade Rolf Lawergren ledningen till 2-0 genom att klämma in en retur från överliggaren. Före halvtidspausen lyckades i alla fall Fardhem spräcka nollan och det var Holger Hallgren som svarade för det. I andra halvlek kvitterade Ivan Green, han sköt ett markskott som målvakten halvklarade först, men fumlade sedan in bollen. Rolf Lawergren gav Vänge segern på ett smart skott invid högra stolpen efter det han kommit fram på högerkanten.
— Fardhems hi Sture Lindgren var nog den bäste spelaren på planen, säger Vän-ges lagledare Per-Erik Larsson, och hos oss var Åke Jansson och Rolf Lawergren bäst i kedjan och försvaret var bra allesamman med Lasse Jakobsson som den mest framträdande. Vädret var ju dåligt här med, så att publiken uppgick bara till 150-60 personer. På söndag har vi Othem och mot dem har vi alltid haft svårt, så att det gäller att inte ha för stora förhoppningar, slutade Per-Erik.

Skytteligan
Rolf Lawergren, Vänge 12 mål
Sture Jakobsson, Othem 11 »
Sven Andersson, Stenkyrka 11 »
Sune Almlöf, AIK 10 »
Åke Jansson, Vänge 10 »
Nisse Engström, Othem 8 »
Malte Lyander, Roma 8 »
Bernt Gardell, Havdhem 8 »

Serietabellen
Klass I:
Othem—Havdhem 0-1
VAIK—Stenkyrka 7-2
Roma—Slite 3-1
Fardhem—Vänge 2-3
VAIK 9 8 1 0 29— 9 17
Vänge 9 6 0 3 29-20 12
Roma 9 4 3 2 24-15 11
Havdhem 9 5 1 3 16-13 11
Othem 9 4 1 4 25-12 9
Fardhem 9 3 2 4 18-26 8
Stenkyrka 9 2 0 7 16-45 4
Slite 9 0 0 9 16-33 0

Norra serien:
Tingstäde—Bro 2-9
Fårösund—Gute B 5-4
Hellvi—IFK 1-1
VIF—Lärbro inställd
Fårösund 9 7 1 1 33-14 15
Gute B 9 6 2 1 53-11 14
Hellvi 9 5 3 1 30-12 13
VIF 8 4 1 3 24-18 9
Lärbro 8 3 0 5 21-31 6
Bro 9 3 0 6 24-39 6
IFK 9 2 1 6 12-22 5
Tingstäde 9 1 0 8 8-58 2

Centralserien:
Garda—Dalhem 0-4
Hörsne—Klintehamn 2-8
Stånga—Lye 1-3
Ljugarn—Torsburg 7-0
Klintehamn 9 7 0 2 46-13 14
Lye 9 6 2 1 38-16 14
Ljugarn 9 6 2 1 40-19 14
Dalhem 9 6 1 2 35-17 13
Stånga 9 4 1 4 42-36 9
Garda 9 3 1 8 24-31 6
Hörsne 9 1 0 8 11-31 2
Torsburg 9 0 0 9 3-76 0

Södra serien:
Hemse—Alva 6-1
Rone—Burgsvik 2-2
Grötlingbo—Burs 7-0
När—Vamlingbo 1-5
Hemse 8 6 1 1 34-13 13
Hablingbo 8 6 0 2 42-19 12
Grötlingbo 8 6 0 2 33-13 12
Vamlingbo 8 5 0 3 20-18 10
Rone 8 4 1 3 23-14 9
Burs 8 4 0 4 23-25 8
Burgsvik 8 2 2 4 25-23 6
Alva 8 1 0 7 8-38 2
När 8 0 0 8 5-50 0

Juniorserien:
Othem—Gute 2-3

Reservlagsserien:
Othem—Havdhem 3-1
Fardhem—Vänge 4-3
AIK—Stenkyrka w. o. till AIK

Centrala reservlagsserien:
Garda—Dalhem 1-1
Stånga—Lye 9-5

Gotlänningen
Måndagen den 20 oktober 1952
Nr 243

Publicerat

För 50 år sedan.

»Länge har det klagats över att Visby stad och med den hela Gotland saknat något som i den moderna kulturen är av sådan betydelse som en lokal, där dramatiska verk kunna göras levande …»
Citatet är från Gotlänningen för den 15 oktober 1902. Bristen hade då avhjälpas, ty Arbetareföreningens om- och tillbyggnad stod så gott som klar, i början av november skulle det nya Thaliatemplet slå upp sina portar, och sedan hoppades man att Visbyborna snart skulle få göra närmare bekantskap med Shakespeare, Hauptmann och Sardou.
Själva salen hade förlängts med en nio meter lång tillbyggnad, och denna tillbyggnad inrymde en nio meter lång och åtta meter bred teaterscen. Salen rymde 250 sittplatser, och under scenen hade placerats ett acetylengasverk, som skulle mata ett 40-tal lampor. Klubbrum — »Röda rummet» — kapprum, biljettkontor och kök hörde också till, och alltihop hade kostat knappa 10.000 Då tidningen tittade in i Thaliatemplet, återstod egentligen bara ridå, kulisser och övrig teaterattiralj, som väntades från Stockholm, »och sedan äro dessa bräder färdiga att föreställa världen».

Skonerten Ida, kapten Fredriksson, hemmahörande i Slite och på väg från Norrköping till Köpenhamn med plank, råkade en oktobernatt springa läck, det fartyget befann sig på höjden av norra Gotland. Det gick inte att hålla fartyget läns med pumparna, vattnet steg hastigt i rummet och fartyget blev omöjligt att styra. Så bröt en orkanlik storm lös, ett försök att nå nödhamn i Visby misslyckades, utanför Fridhem kastades styrmannen av storsegelbommen överbord och drunknade, och till sist törnade haveristen på en av mudderbankarna utanför Sicklings udde i Klintehamn. Fartyget blev vrak, men besättningen, kapten och fyra man, bärgades av lotsarna med fara för eget liv.
Om styrmannen — han var 23 år och hette Eriksson — berättades det, att han omkom alldeles utanför hemmet (han bodde nämligen vid Fridhem, och att tidigare hans fader och en broder drunknat på ungefär samma ställe vid skilda tillfällen.

»Envar sin egen besättning» hade tydligen skeparen A. Olsson i Visby, ägare av galeasen Laurine Marie, till paroll. Utan att ens ha en kockpojke till hjälp bedrev han fraktfart på Östersjön med sin lilla skuta, och under den nyssnämnda stormen, då han var på väg från Oskarshamn till Visby med tegellast, länsade han undan mot Klintehamn, på vars redd fartyget red ut ovädret för att sedan när det hela var över fortsätta resan till Visby. Den lika duktige som djärve skepparen var i 60-årsåldern.

Ett tredje gotländskt fartyg, som var ute i den orkanartade oktoberstormen, sjönk på resan från Trelleborg till hemorten Burgsvik. Det var jakten Josefina. Besättningen bärgades och infördes till Kronstadt.

Gotlänningen
Måndagen den 20 oktober 1952
Nr 243

Publicerat

Gotland ställer hårt mot hårt i övertrampsfrågan i varpa.

Övertrampsfrågan kom som väntat att dominera vid Gotlands varpaförbunds årsmöte på Norrgatt i går, och man beslöt att ställa hårt mot hårt. bet ganska sensationella beslutet att på Gotland skulle tillämpas de gamla bestämmelserna, oavsett beslutet vid Svenska varpaförbundets årsmöte blir, med risk att utestängas från DM och SM, visar stämningen bland de gotländska kastarna, för vilka bestämmelsen i fjol om 80 cm bakom pinnen står som ett rött skynke.
Det blev en hel del ommöbleringar i förbundsstyrelsen och fyra nya sty relceledamöter invaldes. Bland besluten i övrigt kan nämnas instiftande av individuellt DM för oldboys, en särskild klass för icke kvalificerade i kul-DM och en utredning om poängberäkning vid kvalificering i gruppkastning och om en serie i varpa.
Årsmötet leddes av förbundsordföran. styckjunkare Erik Lundgren med Ivar Nysell vid protokollet. Ett 30-talombud hade infunnit sig. Det inleddes med en parentation över den bortgångne – styrelseledamotep Axel Nilsson i Garda, en av de främsta gotländska idrottsmännen av den gamla stammen. Av de föredragna berättelserna framgick att medlemsantalet den 1 sept. var 51 föreningar med 963 medlemmar, en ökning med en förening och 73 medlemmar under året. En instruktionskurs i Visby hade samlat 33, representanter och från Varpans dag redovisas 536 prov. Från pojkvarpan redovisas gott resultat., I övrigt redovisas både med-och motgångarna. Bland de senare nämndes det minskade deltagandet i DM och bakslagen vid årets SM.
Till valberedning vid mötet att fungera även vid nästa årsmöte valdes Erik Svärd, Harald Thunqvist, Visby, och Knut Johansson, Bara, med Edvin Malmkvist, Visby, och S. Kolmodin, Hörsne, som suppleanter. Erik Lundgren avsade sig ordförandeskapet, men valberedningen tog honom inte på allvar och han blev också omvald. Till styrelseledamöter för två år omvaldes Helmer Granqvist, Hellvi, och nyvaldes Arne Johnsson, Fröjel, Ivar Nysell och Carl Bjersander, Visby, med Helmer Olsson, Hellvi, Vald. Båteisson, Eksta, Gustaf Dahlström och Sven G. Engström, Visby, som personliga suppleanter. Efter Axel Nilsson, Garda, nyvaldes för ett år Arne ,Pettersson, Garda, med K. G. Anderson, Visby, som personlig suppleant. Vid konstituering efteråt utsågs Ivar Nysell till sekr. och Albert Nilsson till kassör. Till revisorer omvaldes Jac. Dahlström med Widar Grönberg som suppleant. Till ombud vid Svenska varpaförbundets årsmöte utsågs Edvin Malmkvist, Visby, Einar Lindahl, Gothem, Erik Lundgren, Visby, och Justus Jakobson, Klintehamn, med H. Thunqvist och Harry Netzel som suppleanter. I valberedningen skall Erik Lundgren ingå.
Beträffande Varpans dag hade det visat sig svårt att få den anslutning man hoppats och man beslöt nu rekommendera föreningarna att utse särskilda kontaktmän och att ordna provtagningen lite mera allmänt.
Så kom man då till övertrampsfrågan. Ordföranden redogjorde för den motion som VU insänt till SVF efter omröstningen bland de gotländska kastarna och som kort och gott går ut på att kastaren vid färdigställande till kast skall stå bakom målstickan och att varpan skall ha kastats innan målstickan helt passerats. Villy Pettersson och Edvin Malmkvist redogjorde för hur försöket med »80 cm» utfallit vid årets SM och den förre poängterade starkt motviljan även bland Stockholmskastarna mot den nya bestämmelsen. Den diskussion som följde blev ganska livlig men samtidigt lidelsefri då ju kastarna var mycket eniga o mat-den nya bestämmelsen måste bort. Årsmötet tillstyrkte enhälligt VU:s motion. Skulle den avslås skulle man komma tillbaka med den nästa år och innan dess skulle man begära en omröstning bland de aktiva kastarna inom samtliga distrikt. Man beslöt även att innebörden i den gotländska motionen skulle tillämpas nästa år, oavsett vad beslutet i Stockholm blir, med risk att utestängas från DM och SM.
Vidare beslöts att individuellt mästerskap i både cm och kula skulle hållas för oldboys och att pojkvarpan skulle fortsätta nästa år under samma former som i år. I samband med den sistnämnda frågan lämnade folkskollärare John Örve en redogörelse för hur pojkvarpan lagts upp i år och han fick ett tack av ordföranden för sitt goda arbete för denna sak. En särskild klass skulle ordnas vid kul-DM för de lag som av olika anledningar inte kunnat vara med på kvalificeringen vid cm-DM. Styrelsen fick i uppdrag att utse arrangörer för nästa års DM. Om inga andra anmäler sig tar Hemse cm-DM och Gothem kul-DM. Två förslag till förtjänsttecken förelåg och styrelsen fick i uppdrag att arbeta vidare på det som i centrum upptar en varpkastare. Årsmötet ställde sig positivt till en skrivelse från idrottsförbundet om att varpkastare skulle ställa sig till förfogande som övervakare för villkorligt dömda.
Delade meningar rådde om ett förslag till poängberäkning vid kvalificering i gruppkastning och det bleve en rätt livlig diskussion innan förslaget remitterades till styrelsen för utredning till nästa årsmöte. Einar Lindahl efterlyste korpvarpa i Visby, som borde vara något för IV att ta upp igen. Intresset för en sådan visade sig vara stort. Det gäller bara att få någon som kan åta sig att sköta denna stora apparat. Till slut fick styrelsen i uppdrag att utreda frågan om en serie i varpa, efter förslag av Erik Svärd. Sedan Edvin Malmkvist tackat styrelsen och ord föranden för arbetet under det gångna året avslöts sammanträdet, som då pågått i fem timmar med avbrott för kaffedrickning.

Gotlänningen
Måndagen den 20 oktober 1952
Nr 243

Publicerat

Toppresultat på armégevär

\"\"

av Osborne Nyström.
Osborne Nyström sköt vid Stockholms DM på armégevär på söndagen 541 poäng, det näst högsta resultat som nåtts i landet, och endast två poäng under Kurt Johanssons svenska rekord från 1951. Som jämförelse kan nämnas att segerresultatet vid årets VM var 530 poäng.
Söndagens tävlingar gick i kallt och ogynnsamt väder på Järva skjutbana. Nyströms resultat i de olika ställningarna var: liggande 185, knästående 184, stående 172.
Tvåa blev Uno Berg med 523, trea Edvin Engström med 513 och fyra Walter Fröstell med 508.
Berg och Fröstell deltog i svenska VM-laget, medan Nyström var förhindrad.

Gotlänningen
Måndagen den 20 oktober 1952
Nr 243

Publicerat

Veckans vers.

\"\"

Knölen har en sällsam makt.
Det är inte roligt att vara liten och snäll, här i världen.

Knölarna besitter jorden.
Råa styrkan triumferar.
Alltför många accepterar
skränet, våldet, hatet, morden.

Se på dessa söta gossar,
som varandras näsor krossar.
De är män av vanlig sort.
Tom är deras apfolk-sport.
Tom är även huvudknoppen,
som de har dit äta med.
Men på uäg mot ärotoppen
bryts rätt många ben ur led.

Råhet lönar sig ej alltid,
och vi hoppas våldet går
mot en riktig knall- och falltid.
Vi vill slicka våra sår.
Fjodor

Gotlänningen
Måndagen den 20 oktober 1952
Nr 243

Publicerat

Läkare på kurs.

Till deltagare i en ärmbetsläkarkurs i Stockholm 28 oktober-13 december har medicinalstyrelsen utsett provinsialläkarna K. Bergstrand, Älmhult, och S. Arwidi, Roma.

Gotlänningen
Lördagen den 18 Oktober 1952
Nr 242

Publicerat

Stadsplanen.

Järnvägsstyrelsen har i huvudsak intet att erinra mot förslaget till ändring av stadsplan för kv. Fiskmåsen samt för del av Kung Magnus väg i Visby.

Gotlänningen
Lördagen den 18 Oktober 1952
Nr 242

Publicerat

I styrelse

för Holmvägens vägsamfällighet i Hablingbo socken har utsetts Erling Nordin, Halbenarve, ordförande, Harry Thomsson, Bertels, och Sven Thomsson, Nisse, alla i Hablingbo.

Gotlänningen
Lördagen den 18 Oktober 1952
Nr 242