Årets sista fri idrott på söndag.

Fårösunds-Spelen, som annars brukar gå i början på säsongen, blir i år säsongens sista friidrottsarrangemang och det hålles på söndag. En stor del av den gotländska \”eliten är anmäld o. vidare. blir det ett par fastlandsidrottsmän från F 21 med i startfältet.
Följande föreningar hade i går anmält tävlande: Visby FIK, Roma IF, Tingstäde TK, Slite IF, Klintehamns IK, Hemse BK, F 21 samt arrangerande Fårösunds GoIK.
I ungdomsklassen blir det 16 starter, 100 m., längd och höjd har fyra var samt 1.000 meter och spjut två var.

Gotlänningen
Torsdagen 4 september 1952
Nr 204

För 50 år sedan.

Den 1 sept. 1902 fick Gotlands järnväg sitt nionde lok. Det hade tillverkats hos Nydqvist & Holm i Trollhättan och döptes till Ernst Leijer – alla loken hade namn på den tiden, precis som båtarna – efter den man, som kraftigast bidrag till den första järnvägens byggande på Gotland.

Några dagar senare meddelades, att »telefoner komma enligt k. mas medgivande att uppsättas i landskansliets och landskontorets lokaler».
Det var emellertid si och så med telefonen på den tiden. När Gotl. skulle plocka reda på resultatet av riksdagsmannavalen från de 93 socknarna, var 3/4 av telefonledningarna som vanligt obrukbara, den återstående fjärdedelen var delvis användbar, dock inte mellan kl. 1 och 2 em., ty då hölls växlarna stängda!

På sitt höstsammanträde d. å. beslöt hushållningssällskapet på förslag av lantbruksingenjör C. J. Wellenius att 1904 anordna ett lantbruksmöte jämte industriutställning på östra byrummet (nuv. Gutavallen) samt i den intilliggande folkskolan. Kostnaderna beräknades till 15.000 kr, vilka skulle bestridas med 2.000 från sällskapet, 4.006 från landstinget, 1.000 från Visby stad, 3.000 i tomthyror och 5.000 i inträdesbiljetter.

Onsdagen den 10 sept. 1902 kolliderade äng. Thjelvar på resa Stockholm-Visby med kollastade briggen Heinrich Moll från Häverö. Kollisionen inträffade en timma efter det Dalarö passerats och orsakades av att briggen plötsligt girade åt babord och skar »Thjelvars» kurs. Det blev en våldsam stöt, och de 20 passagerarna, som just börjat supera i matsalen, kastades om varandra, medan glas och porslin krossades. Ingen blev skadad, men stor villervalla uppstod ombord. En del av passagerarna krävde att bli landsatta, och man gjorde sig klar att sätta livbåtarna i sjön. Man lugnade \’sig emellertid, då det befanns att ångaren var fullkomligt tät, och båda fartygen kunde snart fortsätta sina resor.

Briggens förskepp hade träffat ångaren strax för om fockvanten och gjort ett större hål i skarndäcket, lyft själva fördäcket 2-3 cm, åstadkommit en buckla midskepps på babordssidan och ramponerat hytterna närmast försalongen. Briggen hade blivit av med bogsprötet och fått hela förskeppet in tryckt.

Tillståndsbevis lämnades boktryckaren Axel Danielson att i Visby utge en periodisk skrift, benämnd »Tutti Frutti, Småhistorier vid aftonlampan».

I en Stockholmskrönika berättas om att Stockholms utskänkningsbolag utfärdat en ukas som förständigade huvudstadens alla restauranger att »fr. o. m. den 1 okt. skall supen skiljas från smörgåsbordet och båda serveras och betalas särskilt, det senare efter en taxa av 15 öre per styck».
Dittills hade alltså den som velat njuta av smörgåsbordet på en spritrestaurang fått betala för brännvin, vare sig han druckit eller inte.
Enligt NDA skulle det allmänna smörgåsbordet ersättas av sex assietter, till samma pris, som det allmänna smörgåsbordet, inklusive helan och halvan, förut kostat, eller 40 öre. Nu skulle emellertid suparna betalas extra nued 15 öre pr st. Extra smörgåsbord skulle serveras för 75 öre utan sprit.

Den 15 sept. slog turistbyrån igen för året. Man beräknade, då att omkring 10.000 turister besökt Gotland under sommaren.

Gotlänningen
Torsdagen 4 september 1952
Nr 204

Hansa: »Kvinna i mörker»

\"\"

En högklassig engelsk film, fylld av dramatik, nervkittlande spänning och en och annan nypa sober engelsk humor, är vad »Kvinna i mörker» (Women without name) är, men så är det ju också en John Stafford-produkt, och då vet den kräsne åskådaren, att, det är ett fint engelskt märke.
Temat är inte helt obekant; kvinnan rymmer i från sin make och sitt hem, blir vid en bombraid chockskadad och drabbas av amnesi, och vad man sedan får följa är hennes kamp med att minnas det förflutna, som ofta ter sig grymt och fruktansvärt. Här är värt att påpeka, att engelsk film firar triumfer, helvetesdrömmarna är så skickligt och ruggigt gjorda, att det »ränner myror» i åskådarens nacke.
Kvinnans (Phyllis Calvert) kamp med att minnas vid sidan om det förskräckliga förhållandet som råder mellan henne och hennes man, spelas upp till en dramatisk, men på samma gång lycklig lösning.
Edward Enderdown gör den manlige huvudrollspersonen,, som trots sin kalla och hårda yta, är en man med förstånd och hjärta.
En hård film – knappast något för svaga nerver – som också tack vare ett ovanligt gott foto och en kuslig, rättstämd och »plågsam» musik blir en verkig toppfilm.
En småtrevlig o. upplysande svensk kortfim om linet och dess beredning förr och nu, inleder.
Sonny.

Gotlänningen
Torsdagen 4 september 1952
Nr 204

Höstsäsongen på Roxy.

Den gångna säsongen har ju bjudit på många goda filmer och tydligen kan vi bereda oss på många trevliga biokvällar i höst också. Vi har bett att få tjuvtitta litet i programmet för nästa säsong på Roxybiografen och finner att färgfilmerna dominerar bland de amerikanska och att vid sidan av de gamla välkända namnet har det dykt upp en hel del nya, som slagit igenom hos publiken.
Bland dem som fått sin första duvning i Universals berömda filmskola märkes framför allt Jeff Chandler och Shelley Winters, som i år kommit upp i toppen och följer andra Universalplantor som Yvonne de Carlo, Märta Toren och Ann Blyth i spåren. Som kommande namn nämnes nu Piper Laurie och Anthony Curtis, som särskilt slår an hos den ungdomliga publiken.
Errol Flynn spelar huvudrollen i en sjörövarhistoria från Madagaskar med Maureen O\’Hara som piratdrottning, och Gregory Peck är en annan äventyrshjälte, som spelar mot Ann Blyth i The World in his arms. Tyrone Power som hasardspelare i Mississippi Gambler och Alan Ladd i en äventyrshistoria, som kallas Ökenlegionen, är ett par andra populära namn. Samtliga dessa filmer är i Technicolor, liksom även en äventyrsfilm från Västindien med Jeff Chandler, Yankee Buccaneer, och en västernfilm med Shelley Winters och Joseph Cotten, l Untamed Frontier. Ali Babas son är en äventyrsfilm med Tony Curtis och Piper Laurie.
I modern miljö utspelas Irene Dunnes nya komedi hos Universal, Pengar växer på trän, och kriminalhistorien Magic Lady med Loretta Young och Jeff Chandler. Den senare har också huvudrollen i Red Ball Express, en stark film, från invasionen i Frankrike.
Vidare kan vi nämna att Viveca Lindfors spelar mot Richard Conte i The Raiders, en film från guldruschen i Kalifornien. I den glada stilen fortsätter den talande mulåsnan Francis, som kommer i ännu ett par filmer med Donald O\’Connor, och det välkända paret Abbot och Costello härjar i sin nästa film som guldgrävare i Alaska.

Paramount-säsongen
Premiär tidigt i höst får Frank Capras musik-komedi Här kommer brudgummen! med Bing Crosby och Franchot Tone som de två brudgummarna vilka tävlar om Jane Wymans ynnest med diverse förvecklingar och komplikationer av det spexbetonade slaget som följd. Schlager: In The Cool, Cool, Cool Of The Evening, som fick årets »-Oscar» för bästa originalmelodi.
Bings trätobroder Bob Hope kommer att ingjuta förnyad livslust i biopubliken i Blekansiktets son, en »fortsättning» på hans stora succe »Blekansiktet» härom året. Hans snitsiga vildavästerndarling är liksom i föregångaren den blodfulla Jane Russell.
Medan vi är inne på filmer; den lätta genren måste också nämnas den roliga och originella Aj, som katten! med Ray Milland och Jan Sterling.
Så kommer Amerikas komikerpar nr 1, vimsduon Dean Martin-Jerry Lewis spexande och trixande i På variete, i Ruskiga rekryter och i I vildaste västern, där Corinne Calvet och Diana Lynn hjälper till.
Yrvädret Betty Hutton har huvudrollen i Somebody Loves Me, en strålande schlagerparad med över 30-talet Gershwin-, Berlin-, Livingston-Evans»örhängen».
Anything Can Happen avslutar raden av lätta filmer. Den har i huvudrollerna Kim Hunter – »Oscar» i år för bästa kvinnliga biroll – och Jose Ferrer, »Oscars»-vinnare förra året för sin Cyrano-tolkning.
William Wylers första film efter »De bästa åren» står bland de första på Paramounts utsläppslista nästa säsong. Den heter Polisstation 21. Kirk Douglas är centralfiguren. Eleanor Parker och William Bendix har stora ruller.
En annan Wyler-film är Carrie efter Theodore Dreisers bestseller »Sister Carrie», Laurence Olivier och Jennifer Jones gör huvurollerna.
I My Son, John, somm behandlar ett brännbart, världsaktuellt ämne, återvänder Helen Hayes efter 16 år till filmen. Den förra året bortgångne Robert Walker spelar titelrollen och Van Heflin och Dean Jagger har övriga större roller.
Regissören-producenten George Stevens, som fick årets »Oscars»-utmärkelse för bästa regi – av »En plats i solen» – har gjort Något att leva för. Huvudrollen spelas av Joan Fontaine.

\"\"

William Dieterle har regisserat This Is Dynamite, med William Holden, Edmond O\’Brien och Alexis Smith i de ledande rollerna.
The Atomic City handlar om spionage i Los Alamos, den amerikanska atomforskningens centrum. I huvudrollerna Gene Barry, Lydia Clarke och Lee Aker.
Äventyrsgenren blir företrädd genom filmer som The Savage, laddad indianfilm med Charlton Heston, Susan Morrow, Peter Hanson – Flammande fjädrar med Sterling Hayden, Barbara Rush och- Forrest Tucker – Silver City, Yvonne de Carlo, Edmond O\’Brien, Barry Fitzgerald samt Västerns rallare, där Edmond O\’Brien, Sterling Hayden och Dean Jagger har hjälterollerna. Samtliga »wild wests» och i färg.

Svensk Talfilm
presenterar den tredje filmen i den populära Asa-Nisseserien, det är det jättepopulära paret Asa-Nisse, John Elfström, och Klabbarparen, Artur Rolen, som dragit ut på nya äventyr.
Rollistan omfattar förutom de glada kumpanerna Anna-Lisa Baude, CarlGunnar Wingård, Willy Peters, Gustaf Lövås, Arne Kälerud och Evert Granholm. För den ungdomliga charmen svarar Margareth Weivers, från Malmö j stadsteater, och Kicki Bratt, ett nytt filmfynd som här gör sin första stora filmroll.
Sånginslaget i filmen presenteras av Bertil Boo och den inte alldeles okända »Snoddas», vilken med denna film gör sin egentliga filmdebut.
Så är det bara att börja massera upp skrattmusklerna och vara beredd på årets stora skrattfest och med skalden utropa: »Hösten är räddad».

Gotlänningen
Torsdagen 4 september 1952
Nr 204

En trevlig utfärd

Torsdagen eden 28 aug. samlades medlemmar av Vamlingbo och Sundre kyrkliga syföreningar samt en del andra intresserade för att företa en bussresa på Gotlands landsbygd. Det blåste ganska friskt, men i övrigt var vädret vackert. Med glada förväntningar och hopp om en trevlig dag ställdes så färden till Hemse och genom Stånga och Lye till Garda, där uppehåll gjordes för att bese kyrkan. Denna var ganska liten, men vacker och hade en välvårdad kyrkogård. Vi skrev våra namn i gästboken, som låg i sakristian, och for så vidare mot Alskog. Där ställde vi stegen mot stiftsgården, och där välkomnades vi nu av fru Endrell från Akebäck, som på somrarna tjänstgör som husmor här. Under hennes ledning fick vi gå husesyn från källare till vind och allt tycktes lika hemtrevligt.
Sällskapsrummet med öppen spis, där två vackra soffor var skänkta av biskop Hultgren och den färgglada rosengångsmattan, som skänkts av en dam i Alskog. Stora salen med plats för många personer, och det rymliga välinredda köket, som också hyrdes ut till skolkök. Övervåningen var helt inredd till vackra, ljusa logement. En del rum var ännu omöblerade och väntade bara på frivilliga gåvor. Ett rum var helt inrett på bekostnad av intresserade Slitebor. Så tog vi en titt på kyrkan, varpå vi ställde kosan mot Ljugarn. Där drack vi kaffe på Espegards café, och fortsatte sedan med Kräklingbo som nästa mål. Här välkomnades vi av kyrkoherde Sjögren, som också visade oss kyrkan och på sitt trevliga sätt berättade om bilder och målningar. Särskilt imponerades vi av de vackra textilierna. Här fanns inte mindre än fyra mässkrudar och lika många antipendier och predikstolskläden i vitt, rött, grönt och violett, de färger som representera kyrkoårets högtider. Dessa textilier intresserade oss mycket, emedan vi just ,pu har planer på att skaffa en mässkrud i Vamlingbo. Så bjöds vi att också ta en titt på prästgården, som var ljus och trevlig. Kyrkoherde Sjögren lovade att också visa oss Anga kyrka och därför ställdes nu färden dit. Den var liten men rik på väggmålningar. Vi fick nu höra legenden om den heliga Margareta, som trots sin kärlek till en hednisk man inte kunde tvingas att överge sin kristna tro och till sist fick lida martyrdöden genom halshuggning.
Så var det dags att ta farväl av kyrkoherde Sjögren, och fortsätta färden. Nu gjordes ett kort uppehåll i Gothems nyrestaurerade kyrka, den största och kanske vackraste vi hittills sett under färden. När vår ledare, pastor Åberg, tog upp ps. »Fädernas kyrka i Sveriges land», så stämde vi alla in och kände med sångens ord att den var »kärast bland samfund på jorden».
Färden gick vidare till Slite, där middag väntade på Österholms matservering. Under munter allsång fortsatte vi sedan till Källunge kyrka, där vi tog en titt på det stora, breda koret, som utgjorde hela kyrkorummet. Dalhems vackra kyrka besågs sedan, varpå färden gick genom fagra nejder till Klinteberget, där en kort stund ägnades åt utsikten i den allt mer skymmande kvällen. Nästa hållplats var Hablingbo, där vi samlades till en kort aftonbön i kyrkan. Som inledning sjöngs en psalm, och kyrkoherde Björkqvist talade över orden i ps. »Gammal är kyrkan, Herrens hus», och erinrade om hur kyrkan följer oss genom livet från dopet till vår sista hädanfärd och manade oss att ha i åtanke, att våra förfäder, som en gång med stor flit och mycken möda byggt dessa tempel, säkert menat, att dess bänkar inte skulle stå tomma. Den stilla andaktsstunden avslöts med ps. Härlig är jorden.
Vi blev nu hjärtligt mottagna i fam. Knut Mattsons hem, där alla bjöds på kaffe. Efter en stunds trevlig samvaro, tog vi farväl av vårt värdfolk och äntrade bussen för resans sista etapp, och glada och nöjda anlände vi till hembygden. Men minnet av en trevlig dag på Gotlands landsbygd och bland dess vackra kyrkor skall länge leva hos oss.
Inga Larsson

Gotlänningen
Torsdagen 4 september 1952
Nr 204

Gotlands första automatiserade

telefondistrikt, klart 28 sept.
Söndagen den 28 september får Gotland sitt första automatiserade telefondistrikt. Det består av den s. k. Barlingbo-gruppen, som omfattar telefonväxlarna i Barlingbo, Hörsne, Gotl. Hässelby, Norrlanda och Gotl. Ekeby.
Premiären hade egentligen beräknats äga rum den 10 september, men på grund av en del förseningar i materielleveranserna har den måst framflyttas till den 28, omtalar t. f. telegrafkommissarie Lars Gustavsson vid ett samtal med Gotlänningen. Efter automatiseringen kommer abonnenterna vid dessa fem växlar inom Barlingbo-gruppen att inbördes kunna få kontakt med varandra genom att slå på fingerskiva. Om man vill nå abonnent utanför gruppen får man slå nollan, varefter telefonist vid stationen i Visby kopplar samtalet. Inom gruppen blir Barlingbo s. k. knutstation.
Arbetet med automatiseringen skall sedan fortsätta med Källungegruppen, som kommer att omfatta växelstationerna i Källunge, Fole, Bäl, Hejnum och Gothem samt Vallstena, som redan är automatiserad. Man torde kunna räkna med att arbetet skall bli klart någon gång under nästa sommar.

Gotlänningen
Onsdagen 3 september 1952
Nr 203

Officersaspirant förolyckad under nödlandningsövning.

KRISTIANSTAD 2/9 (TT). Officersaspiranten Hans Åke Henrik Eriksson från krigsflyg skolan på Ljungbyhed förolyckades på tisdagseftermiddagen vid ett flyghaveri med ett skolflygplan SK 25. Fältflygaren, furir Kjell Valfrid Ahiberg, som tjänstgjorde som lärare i planet, skadades svårt.
Olyckan inträffade en halv mil nordost om Rinkaby under övning i nödlandning. Vid undanmanöver för ett hinder på lägsta höjd kom planet in i en luftgrop och aspirant Eriksson försökte med en brant stigning. Planet förlorade emellertid farten, vek sig och slog ned på en åker. Eriksson, som var född 1931 på Öland, dödades omedelbart.

Gotlänningen
Onsdagen 3 september 1952
Nr 203

Flottmanövern i nästa vecka berör Gotland.

STOCKHOLM (TT). Den närmare utformningen av höstens krigsmaktsövningar har nu fastställts. Övningen indelas i två skeden varav det första utspelas 11-15 september.
I detta skede deltar, utom vissa staber, marin- och flygstridskrafter.
Övningarna berör norra Östersjöns västra del och kust samt Gotland. Skedet kommer bl. a. att innefatta olika slag av verksamhet till sjöss och i luften och övervakning samt minering och minsvepning. Tyngdpunkten har lagts på att samöva staber och förband ur olika försvarsgrenar. Övningsmomenten är främst av taktisk-teknisk natur. Övningsledningen är under det första skedet förlagd till Stockholm.
Efter ett uppehåll på något mer än en vecka fortsättet övningen därefter i Bottenhavet och Gästrikland med andra skedet 23-29 september. Detta skede utspelas inom ramen för en större stabstjänstövning och ledningen är härvid förlagd till Gävle.
Övningen kommer ej att medföra inskränkningar för den civila sjöfarten inom de berörda områdena.

Gotlänningen
Onsdagen 3 september 1952
Nr 203

A 7-värnpliktig vägrade

tjänstgöra har nu åtalats.
STOCKHOLM (TT). En snickare i Sundbyberg, som inkallats till värnplikt vid Gotlands artillerikår, vägrade efter några dagar att tjänstgöra. Han hade inte några religiösa samvetsbetänkligheter, men han var emot allt tvång. Han menade att det militära var »fanstyg» och »rena snurren» och ville inte vara med om förberedelse för krig. När han fick order att stå i enskild ställning, svarade han: »Det ger jag också fan i». Till slut måste man skicka hem mannen, som inte heller ville utföra annan, mindre militärt betonad tjänst för kronans räkning. Han har nu åtalats av stadsfiskalen i Sundbyberg.

Gotlänningen
Onsdagen 3 september 1952
Nr 203