Månad: december 2021

Publicerat

Lånade pengar, fick ur i säkerhet.

Den 6 aug. var det tre panka flickor i Visby som fick låna fem kronor av en man och som säkerhet fick han ett damarmbandsur. Dagen efter skulle de träffas och klara upp saken, men mannen som lånat ut femman kom inte till platsen som man avtalat. Saken blev polisanmäld, men mannen som flickorna utpekar nekar; »har aldrig sett flickorna».
Klockan är ett fyrkantigt damarmbandsur i gulddouble av okänt märke, armbandet är av brunt tyg och på baksidan av klockan finns initialerna I. A. Polisen är tacksam för upplysningar, så att flickorna kan återfå sitt ur.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Dagend Turist

\"\"

kom släpande med ett par jättekappsäckar när han steg över landgången från »Drotten» i morse. Ewert Hansson heter han och som civil sysselsättning är han huvudbibliotekarie i Roma storkommun. 1\\14- gon direkt semester hade det inte blivit för Ewert under de fem veckor han varit på fastlandet, utan först besökte han en kurs för fältpoliser på Rommehed i Dalarna. Han är nämligen militärpolis när han ligger i »lumpen» och det skadar inte att bygga på sitt kunnande, tyckte Ewert och så stack han iväg.
Det är en rätt så behaglig form av militärtjänst, visserligen började vi klockan sju på morgonen, men jobbet slöt redan halv tre, och det är inte precis så roligt att behöva Aga upp »mitt i natten» på semestern. Två sådana här kurser gör att man slipper en repetitionsövning och det bästa av allt är ändå att allting är fritt och ändå har man sex kronor om dagen i lön.
Trots allt det trevliga i Dalarna, så var »semesterns» huvudmål en kurs för bibliotekarier från hela landet i Uppsala stadsbibliotek. Den pågick fjorton dagar och där fick man lära sig allt vad en huvudbibliotekarie har att sköta och bör kunna och det är inte lite minsann. Vi hade många ypperliga lärare, bl. a. stadsbibliotekarie Harnesk och en lärare från skolöverstyrelsen. Men det var inte enbart plugg i lärdomsstaden, vi var ute på en resa i Upplands bygder också. Det var besök på de\’ flesta kulturhistoriska platserna och på Ultuna var vi också, men radiospelets Ulla träffade vi inte, hon kom ett par dagar efter.
Ja, det hela har varit intressant och lärorikt, och nu gäller det bara att omsätta sina nya kunskaper i praktiken också, slöt Ewert och hastade ut till Roma, där det finns arbete upp över öronen.
Turistsnoken.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Uppslutningen av publik

till den politiska diskussionen i Läroverkets i aula i Visby på lördag kväll verkar att bli mycket god, då biljettrekvisitionerna redan varit stora. Ännu finns givetvis många biljetter kvar, men bör de som ämnar sig till diskussionen beställa biljetter i god tid. De olika partiernas distriktsexp. tillhandahåller dem för ett pris av 50 öre. Ev. överblivna biljetter säljas vid ingången. Diskussionen börjar. kl. 19.30.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Nytt utifrån.

Arealbidrag vid upplöjning.
Till dem som plöjer upp mark och odlar vissa angivna grödor utbetalar engelska regeringen nu fem eng. pund :per tunnland. Ansökan om sådant odlingsbidrag skall inlämnas till myndigheterna före den 31 augusti 1952.

Skördetröskning på frammarsch i USA.
Enligt en nyligen genomförd inventering räknar man med att 90 proc. av den amerikanska spannmålsarealen under år 1952 skördas med skördetröska. På mindre än sex år har antalet skördetröskor på gårdarna mer än fördubblats. Ar 1950 skördades 47 miljoner hektar vete, havre, korn och linfrö genom denna metod. Kr 1945 var det endast 63 proc. av den totala skörden som skördetröskades.

Antibiotikaeffekten i ny belysning.
Flera engelska forskare har gjort gällande, att den goda effekten av tillsats av antibiotika (aureomycin, penicillin, terramycin etc.) till djurfoder skulle samman- l hänga med att djuren äro utsatta för en\’ otillåten hög infektionsrisk. Ett stöd för denna synpunkt är de resultat man nyligen erhållit i England, där man i nybyggda da hönshus ej fått någon tillväxteffekt genom nom tillsats av antibiotika, medan hos motsvarande kontrollgrupp i gamla hus effekten blivit kraftig och påtaglig.
Vidare rapporteras nyligen från USA att man genomfört försök med sterilt uppfödda kycklingar, varvid det visade sig, att dessa inte påskyndade sin utveckling genom sådan tillsats. Synbarligen hade den aseptiska omgivningen redan givit dem den fulla tillväxtförmågan, som dessa mirakelmediciner skänker åt fjäderfä under vanliga förhållanden genom att förse dem med en kemisk skyddsbarriär mot skadliga eller kvalitetsnedsättande bakteriers verksamhet.

Fosfatgödsling genom bladen effektivare än markspridning.
Med användande av spåratomer har man gjort den överraskande upptäckten att fruktträden tar upp väsentligt mer fosfat genom besprutning av trädet – än genom traditionell gödsling. 20-30 proc. av det fosfat, som faller på bladen i en lösning absorberas nämligen av växterna och återfinnes sedan i alla dess delar, från rotspetsarna till skottspetsarna. Det är dock en tendens till att den mineralnäring, som tas upp på detta sätt, mera ackumuleras i rotsystemet än i skottspetsarna eller annorledes uttryckt, det dröjer längre innan dessa näringsalster når skottspetsarna.
Jämförande försök med traditionell gödsling visade att under första året upptogs från ingenting till fem procent av den utlagda fosfatgödseln. Första året. tränger den som regel inte ned mer än på sin höjd fem centimeter. Först då den hunnit ned till tjugo centimeter kan radioaktiv fosfor påvisas i äpplebladens vävnad. Mängden upptagen fosfor var direkt proportionell mot hastigheten för nedträngandet i jorden. Varför fosfat på vissa fläckar och kring vissa träd vandrade nedåt snabbare är inte fullt klarlagt, men torde sammanhänga bl.a. med förekomsten av daggmaskar och larver, som påskyndar hedtransporten till rotsystemet. Dessa undersökningar ger också en ny belysning åt gödslingen och dess effektivitet.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Väder att vänta

Oförändrat
Utsikter: Svag till måttlig NV vind, i morgon tilltagande V. Växlande molnighet och i allmänhet uppehållsväder. Oförändrad temperatur.
Farvattnen kring Gotland: God till frisk bris mellan N och NV, i morgon V eller SV och tilltagande. Mestadels god sikt.
Farvattnen kring Gotland: Temperaturen var kl. 7 i Stockholm 11 grader, Göteborg 10, Malmö 14,. Växjö 9, Visby 16, Karlstad 11, Falun 12, Östersund 9, Haparanda 8 och Riksgränsen ,4 grader.
Oslo och Helsingfors hade 13 grader, London och Paris 9, Berlin 12, Wien 17 och Nizza 16 grader.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Helge Kökeritz 50 år.

\"\"

En av våra mest namnkunniga gotlänningar ute i världen, en man vars namn har prima klang i den lärda världen, fyller om söndag 50 år. Det är professorn i engelska vid Yale University, New Haven, Conn., fil. dr Helge Kökeritz.
Han är född i Gaxda, gick i skola i Visby och blev student 1920. Från läroverket gick hans väg direkt till Uppsala, där han inte bara skötte sina akademiska studier med fart och ackuratess utan också hann med att vara lärare vid ett par skolor i staden (i engelska och stenografi), kursförfattare för Hermods m. m. Efter att ha blivit fil. doktor 1932 utnämndes han till docent i engelska vid Uppsala universitet, och 1939 fick han första förslagsrummet till professuren i engelska efter prof. Zachrisson, hans gamle vän och lärare. Det blev emellertid en annan som fick professuren, och redan på hösten samma år for K. till Amerika. Vintern tillbragte han på Bahamaöarna, föreläste sedan vid Wisconsins och Iowas universitet och for därpå till Harvard för att fortsätta arbetet på sin bok om engelska ortnamn. Senare hade han förordnanden som visiting professor och föreläsare vid universiteten i Iowa city och Minneapolis samt blev den förste innehavaren av det svenska lektoratet i Harvard. Efter en föreläsning vid Yaleuniversitetet blev han 1944 – före en hel rad amerikanska forskare – kallad till professuren i engelska vid detta stora världsberömda universitet, och där är han alltjämt. Helge Kökeritz är den enda svensk och icke-anglosaxare som nått denna position.
Det kan tilläggas, att han 1950 avböjde kallelse till professur i Uppsala och förklarade de sakkunniga inkompetenta!
Under sina år i Amerika har prof. Kökeritz varit en förnämlig Sverigepropagandist och hållit otaliga föreläsningar om Sverige runt om i det stora landet. Men först och främst har han givetvis ägnat sig åt sin forskning och sin tjänst som universitetslärare. Han har utgivit en mängd vetenskapliga arbeten från trycket bl. vilka kan nämnas doktorsavhandlingen om Suffolkdialekten, ett arbete om ortnamnen på ön Wight, en stor engelsk språkhistoria och ett engelskt idiomlexikon som getts ut på Yales eget förlag. Han är expert inte bara på engelska ortnamn utan också på Shakespeare och håller f. n., som Gotl. nyligen meddelade, på med ett stort arbete om uttalet på Shakespeares tid. Vidare har han utgivit en amerikansk antologi, This is America, och en lärobok i svenska, Learning Swedish, i fyra delar. Två gånger har han mottagit det förnämliga Guggenheimstipendiet för sina forskningar.
Ett språkforskarfenomen och en utomordentligt energisk och verksam man är han, Helge Kökeritz, och samtidigt samme ungdomligt glade, vänlige och skämtsamme gotlänning som när han en gång traskade på våra gator och var klassens minste men flitigaste och duktigaste pojke. En man som, hedrar det svenska namnet.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Vigsel

Bröllop firas i morgon i Vall mellan lantbruk. Carl-Erik Liljegren, Bössegårda i Hogrän, och fröken Stina Hellgren, dotter till lantbrukaren Erik Hellgren, Kvie i Vall, och hans maka, född Hansson. Vigseln äger rum i Valls kyrka.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Födelsedagar

SJUTTIOFEM ÅR fyller på måndag f. fiskaren Gunnar Hallberg, Sigdes i Östergarn. Han är född vid Sigdes och började efter slutad skolgång med fiskaryrket, nu har han dock slutat. Glad och trevlig är han till sitt väsen och har gjort sig allmänt omtyckt i bygden.

På måndag fyller f. smeden Ivar Pettersson, Kvie i Hangvar, sjuttiofem år. Han är född vid Kvie och efter det han varit på sjön och sedan arbetat på olika sågverk startade han med smidesverkstad 1912. En rörelse som han sedermera utökat, men för några år sedan slöt han med smedjobbet och sålde verkstaden. Nu ägnar han sig åt biodling med framgång.

Sjuttiofem år fyller på måndag muraren Anton Bergström, Visby. Han är född i Visby och kom i unga år in i byggnadsfacket och blev så småningom murare. Personligen är han gladlynt och godmodig och är kamratlig och hjälpsam mot alla. Inom arbetarrörelsen är han en trogen och pålitlig man i ledet, både inom sitt facks organisation och arbetarkommun.

SEXTIO ÅR fyller på måndag f. hem.-äg. Alrik Dahlbom, Takstens i Lärbro. Han är född i östergarn och efter att ha haft gårdar i olika socknar på Gotland kom han 1939 till Lärbro. Nu i våras överlämnade han dock gården till en son, Einar Dahlbom. Några allmänna uppdrag har han inte haft, jordbruket har tagit all tid i anspråk.

FEMTIO ÅR fyller på måndag fru Vendela Matthsson, maka till lantbr. Berner Matthsson, Snovalds i Havdhem. Hon är född i Rone, men har i många år varit bosatt i Havdhem, där hon tillhör både SLKF och kyrkliga syföreningen.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Jordfästning

Till den sista vilan fördes i går stoftet efter kraftverksarb. Gustav Johansson, Slite. Jordfästningen ägde rum i Östra gravkapellet i Visby, där akten inleddes med orgelmusik av musikdirektör Siedberg samt ps. 28: 1-2. Som officiant fungerade kyrkoherde Anders Wernberg, vilken i sitt griftetal utgick från orden i Psaltaren 73: 26 och därefter sjöngs ps. 29: 2-3. Gravsättningen ägde rum på norra kyrkogården och sedan kistan sänkts i familjegraven nedlades en rad kransar, bl. a. från Gotlands Kraftverk samt från arbetskamrater där. Agronom Wald. Ericsson, Källunge, talade för gamla vänner o. nedlade en krans.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193

Publicerat

Många trevliga kurser på \”Teknis\”.

Visby stads anstalter för yrkesundervisning börjar, som tidigare framgått av annons, höstterminen på måndag. Som vanligt bjuder »Teknis» på en hel rad nyttiga och intressanta kurser både för yngre och äldre elever.
Lärlingskurserna i handel är avsedda för elever under 18 som fullgjort sin skolplikt och som är anställda eller har för avsikt att söka anställning i affär eller på kontor, berättar skolans t. f. rektor Georg Willig. De får välja bland flera, ämnen och måste delta minst 4 tim. per vecka. En nyhet för året är att man infört särskilda påbyggnadskurser för eleverna i lärlingskurserna i handel. Samtidigt har man slopat den gamla tvååriga kursen i handelslära, vilken med 12 timmars undervisning i veckan visade sig för betungande för eleverna.
De tidigare så populära kurserna för metallarbetare och snickare återkommer liksom även nybörjare- och fortsättningskurser i engelska.
I år har jag funderat på att som bas för fortsättningskursen utnyttja BBC:s programblad »London calling Europe», säger rektor Willig. Eleverna kommer att få gå igenom texterna här på skolan och sedan får de till läxa att lyssna på de engelska utsändningarna i radio. Till ett kommande planerar vi också att ta upp undervisning i tyska.
Många förfrågningar har redan inkommit till kvällskursen i hushållsgöromål, som skall pågå en kväll i veckan under en termin och omfatta både kvinnliga och manliga elever. Kursledare blir skolköks- och lärarinnan Maja Havren, och med tanke på det stora intresse som visats de föregående kurserna gäller det att passa på och anmäla sig i tid om man skall ha någon chans att få vara med på den nyttiga och trevliga kursen.
Det är ännu inte bestämt om husmoderskursen med barnavård kommer att fortsätta. Däremot planeras en demonstrationskurs i barnavård under vårterminen.
Av övriga kurser kan nämnas maskinskrivning, i vilken mottas elever på alal stadier, textning och reklamteckning, skyltnings- och försäljningsövningar samt stenografi.
Moderniseringen av skolans lokaler har fortsatt och i år har fyra lärosalar renoverats. Taken har klätts in med ljudisolerande plattor och väggarna har målats i ljusa färger, allt i avsikt att göra det så trivsamt som möjligt för eleverna. Nu återstår bara en mindre sal innan den behövliga moderniseringen är helt klar. På -grund av den stora lokalbristen kommer folkskolan i år att disponera fyra lärosalar samt läroverket och flickskolan vardera en sal i Tekniska skolan.
Lärlingskurserna är avgiftsfria, deltagare i övriga kurser betalar 33 kr utom i de engelska kurserna, där avgiften är 10 kr. Man vill gärna hålla med rektor Willig om att billigare fritidsnöje än att studera på »Teknis» finns inte. Skolan haF såväl i de teoretiska som i de praktiska ämnena tillgång till duktiga och väl kvalificerade lärare, som ju också har den förmånen att arbeta med elever, som inte kommer av tvång utan av egen fri vilja att verkligen lära sig någonting som de kan ha både nytta och glädje av. Det kan f. ö. vara en behaglig avkoppling för en som sitter på ett kontor eller står i en affär att delta i en hushållskurs eller i en kurs för snickare. Någon åldersbegränsning finns inte, utan alla är lika hjärtligt välkomna. Och till sist ett gott råd: är ni intresserad för någon av kurserna så dröj inte med anmälan, för det är naturligtvis bäst att vara med från början.

Gotlänningen
Fredagen 22 augusti 1952
Nr 193