Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
På lördag viges i Rone kyrka furiren vid KA 3 Bernt Gardelin, och damfrisörskan Gunvor Jakobsson, Alva, dotter till linjearbetare Sven Jakobsson och hans maka Svea, f. Björklund. Vigselförrättare blir komminister Folke Hallen.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
SJUTTIOFEM ÅR fyller på fredagen f. d. lantbrukaren Rudolf Österberg, Uppsala. Han är född i Kräklingbo på Hejdeby gård, som han 1898 övertog av sin far. 1901 genomgick han jordbruksaposteln Rösiös skola utanför Jönköping. 1907 inköpte han i Roma socken Snovalds gård, som han under mer än två decenniers framsynt arbete avsevärt förbättrade och utvidgade. F. n. innehar och sköter han en större fastighet i Uppsala.
I sin ungdom var han känd som en av de bästa pärkkarlarna på Gotland, där han vann många idrottspriser, särskilt inom pärkspel och skytte. Tidigt och med stor intensitet ägnade han sig åt nykterhetsarbetet över hela Gotland, där han sedan med samma brinnande håg gjorde en ledande insats i olika former av frikyrklig verksamhet. Bl. a. var han en tid baptistpastor i Visby. Han har även tagit verksam del
i frikyrkligt arbete på fastlandet, där hans krafter också tagits i anspråk inom Uppsala fastighetsägareförening.
I sin hemkommun Roma hade han under en följd av år en rad olika förtroendeuppdrag. Han gjorde också en betydande frisinnad politisk insats på Gotland, vars landsting han tillhörde i två perioder, större delen av tiden som dess yngste ledamot.
Han har utfört en lång och vägande livsgärning i idealistisk anda. Han är djupt fäst vid sin fäderneö och ägnar några månader varje sommar åt att förbättra det sommarhem, »Österbacken», han rett åt sig i Katthammarsvik i den östliga trakt av ön som är ho. nom kär sedan barndomen.
På måndag fyller lantbrukaren Vilhelm Angelin, Bringsarve i Eskelhem, sjuttiofem år. Född på den gård han innehar, har hang efter en tid som sjöman i ungdomsåren, förbättrat och upparbetat fädernegården till ett mönstersmåbruk. Jubilarens krafter och insikter har även tagits i anspråk för allmänna värv. Bl. a. har han varit ledamot av fattigvårdsstyrelsen, pensions- och kommunalnämnden kyrkvärd och pastoratskassör m. m. Sympatisk och hjälpsam åtnjuter han stor aktning. Sedan gårdens åkerjord numera utarrenderats, njuter jubilaren sitt otium cum dignitate i det väl ombonade hemmet.
SJUTTIO ÅR fyller på söndag fru Augusta Johansson, maka till lantbrukaren Karl Johansson, Ösarve i Bäl. Hon är sedan länge en intresserad medlem av kyrkliga syföreningen.
På söndag fyller fiskaren Johan Aspelin, Domerarve i Öja, sjuttio år.
FEMTIO ÅR fyller på söndag förvaltaren vid Tingstäde radiostation Reidar Fridlund. Han är värmlänning till börden och kom på 1920-talet i flottans tjänst samt genomgick under- i officersskola. Efter tjänstgöring vid postverket kom han tillbaka till flottan och blev flaggradiomästare vid Stockholms örlogsstation. I fjol höst förordnades han till förvaltare vid Tingstäde radiostation. På sin fritid sysslar han med sportfiske och konstnärligt begåvad som han är ägnar han sig också åt målning.
På söndag fyller lantbrukaren Axel Edmark, Gurfiles i Ala, femtio år. Han är född i Ala och övertog 1936 fädernegården. Tidigare var han ordförande i skolrådet. Till sin personliga läggning rejäl och präktig har han gjort sig allmänt aktad och omtyckt.
Femtio år fyller på söndag lantbrukaren Sigfrid Björklund, Kvie i Lojsta. Han är sedan flera år ledamot av kyrkorådet och kyrkvärd.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
Kyrkovärden Knut Klaesson, Fleringe, blev på sin 50-årsdag i går föremål för många hjärtliga hyllningar. Redan kl. 4 på morgonen väcktes jubilaren av salutskott. Det var familjen och representanter för den stora vänkretsen som gjorde sin uppvaktningning. Familjen överlämnade en golvlampa samt vännerna en fåtölj, ett guldur med kedja och ett divansbord. Värmer i Stockholm uppvaktade med en portfölj och vänner i Lummelunda med ett armbandsur. Kyrkorådet uppvaktade med en praktfull blomsteruppsats, som överlämnades av ordföranden prosten Anders Hedwall.
På kvällen gav jubilaren middag i sitt hem vid Skymnings för 150 inbjudna. Högtidstalet hölls av prosten Anders Hedwall, som berörde jubilarens insatser på olika områden. Borden dignade under sköna blomster av alla de slag, och över 30-talet telegram anlände under dagens lopp.
Folkskolläraren Gunnar Eriksson, Hörsne, har med anledning av sin femtioårsdag i dag blivit föremål för omfattande och hjärtliga hyllningar. Hörsne kyrkliga sångkör har uppvaktet med sång och överlämnat ett presentkort. Från vänner i socknen har folkskolestyrelsens ordf., trafikbilägare Gösta Löfqvist, gratulerat med blommor och presentkort och från arbetsutskottet inom skolstyrelsen har kyrkoherde I. Björck överlämnat presentkort. Av släktingar har jubilaren fått mottaga oljemålning, bokverk och presentkort, och skolbarnen har uppvaktat med sång och överlämnat en minnesgåva. Vidare har Torsburgs lärarsällskap genom överlärare Rudolf Carlson, Gothem, gratulerat med boken Gotlands orkider, från pensionsnämnden har överlämnats en blomsteruppsats jämte ett presentkort och en f. d. elev har uppvaktat med en
jemålning. Dessutom har ett flertal telegrafiska lyckönskningar anlänt.
Konsul Sven Lundberg blev på sin sjuttioårsdag i går föremål för synnerligen hjärtliga hyllningar från de mest skilda håll i form av blommor, presenter och telegram. På kvällen gavs middag för den närmaste familjekretsen.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
Änkefru Anna Katarina Fredriksson, född Pettersson, Halor i Rone, har i dag avlidit i en ålder av 85 år. Hon var född i Lau och sedan 1931 änka efter mjölnaren Vilhelm Fredriksson. Närmast sörjes hon av en son, fiskaren Karl Fredriksson, Rone, sonhustru och barnbarn.
I en ålder av nyss fyllda 82 år avled på onsdagen fastighetsägaren Conrad Ericson, Visby. Han vistades i yngre år en längre tid i Amerika och sörjes närmast av makan, Amy, född Westöö.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/12/lantbrukssidan.jpg\")
Gurkorna billiga i handeln just nu.
Gott om gurkor just nu och det vore klokt om husmödrarna nu köpte sitt behov av syltgurkor, säger disp. Axel Pettersson på, Gotlands trädgårdsprodukter. Billigare än nu kommer inte gurkorna att bli och just nu är också kvaliteten den bästa för inläggning.
Åtskilliga gurkodlingar har gett bra skörd i år — och gör det alltjämt — andra är sämre. Ja, vi har även massor med helt misslyckade odlingar. Den sena och tämligen kyliga sommaren har skulden härtill. Tröst för ett tigerhjärta må vara att det är ändå sämre på fastlandet.
![\"\"](\"https://www.tingstade.com/wp-content/uploads/2021/12/19520821-04-01.jpg\")
Ändå har vi ett visst överskott på gurkor just nu. Absolut inget som ger anledning till bekymmer visserligen, då det går bra att sälja till fastlandet, men i alla fall. Klintebys och fabriken i Bro kommer att sätta igång med inläggningar i slutet av denna vecka. En god sak med vädret är dock att mjöldaggen hållit sig borta.
Rotsakerna ser ut att ge god skörd. Parasiter finns det gott om, men angreppen är i regel inte alltför allvarliga. Morotsjukan hörs inte mycket av nu, men i stället angrips morötterna här och var av lökflugan. Hittills är det endast fråga om enstaka rapporter. Vi är angelägna om att odlarna inspekterar sina fält och meddelar om de skulle vara angripna.
Fruktträden är i stor utsträckning angripna av hagelskottsjuka men särskilt plommon kommer dock att ge god skörd. Vi kommer rent av att få räkna med ett visst överskott på den sortens frukt — ett överskott som dock oroar långt mindre nu när vi har möjligheter till kyllagring.
Av äpplen väntas knapp medelskörd och kvaliteten blir sannolikt tämligen dålig, då skorvangreppen är synnerligen omfattande i år. Tur att Klintebys kan ta emot stora kvantiteter för inläggning. Päronskörden kommer inte att vålla oss större bekymmer, då endast ytterst små kvantiteter lär finnas att saluföras. Endast sällan har den fruktsorten gett sämre skörd än vad som kan väntas i år.
Just nu är det uppsjö på persikor och annan utländsk frukt. Den 15 aug. trädde emellertid importstoppet i kraft, och det lär inte dröja länge innan affärerna sålt slut på importvarorna. Därmed lär det i lagom tid bli plats för den svenska frukten på affärsdiskarna.
Det är glädjande att vi nu kommit så långt, att man även tänker på den inhemska frukten och dess avi sättningsmöjligheter. Denna ordning innebär bl. a. att det skall gå tämligen lätt att avyttra det överskott på plommon som kan väntas. Eftersom vi nu kan hålla på varan en tid tack vare fryshuset — reglera utbuden — kan vi räkna med tämligen goda priser.
Sen kan nämnas att vi har en odlingskonferens i veckan. Det är lämpligt att odlare som har något på hjärtat kontaktar lokala odlingsledare för att olika odlingsfrågor och problem skall kunna behandlas.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
Nyplantering av jordgubbar.
III
Sist behandlades själva planläggningen av odlingen, planteringstid och sorter. Innan vi lämnar sortfrågan kanske den tidigaste jordgubbssorten, Deutsch Evern, vore värd ett omnämnande. Sorten har länge varit i odling på Gotland och bördigheten är ingenting att anmärka på, men då den är mycket känslig för torka och gråmögel samt allehanda andra sjukdomar, kan den endast förordas för odling i mindre skala för den som har avsättning till direktkonsumtion och därför vill komma med några tidiga jordgubbar. I Danmark pågår för närv. ett omfattande korsningsis och förädlingsarbete för att få fram tidiga och bra sorter, framförallt genom inkorsning av den canadensiska sorten Valentin.
När det gäller, odling i större skala av jordgubbar skall man inte snåla på avstånden. Ordentliga avstånd underlättar rensnings och plockningsarbetet. Den nya danska sorten Ydun behöver ett radavstånd av 1 m. medan Königan Louise kan nöja sig med 0,9 m. Avståndet mellan plantorna bör i bägge fallen vara omkring 35 cm eller tre plantor pr m. Huru man skall gödsla före planteringen är av naturliga skäl mycket svårt att råda till, då man ingeting vet om jordförhållandena. Att det betalar sig med naturlig gödsel i någon form visar erfarenheten, men mängden man skall tillföra måste givetsvis bero på jordens mullhalt och växtkraft. Är jorden mullrik och i god växtkraft kan det vara anledning att vara försiktig med den naturliga gödseln, då man vid allt för stora gödselgivar riskerar kväveöverskott med påföljande stark bladutveckling och dålig ansättning av blomanlag. Kraftigt kväveöverskott kan till och med leda till sterilitet för vissa sorter. Som en medelgod gödsling kan man förorda en giva av 40 m3 stallgödsel pr har eller 20 m3 pr tld. Denna naturliga gödselgiva bör kompletteras med 3 å 400 kg svavelsyrat kali samt 2 å 300 kg superfosfat pr har, vilket med fördel kan plöjas ned i samband med den naturliga gödseln.
Vid planteringen av plantorna bör man se till att rötterna kommer ner ordentligt och inte blir dubbelvikta. Det är därför alltid bäst att plantera med en liten plantörspade. Utföres planteringen på våren vid torrt och soligt väder måste man vanligtvis vattna plantorna efter planteringen. Efter en sådan vattning kan det bli nödvändigt att luckra upp kring plantorna om jorden har benägenhet för skorpbildning. Planterar man stora och bladrika plantor på våren lyckas planteringen bättre om man skär bort en del av bladen och därmed förminskar vattenavdunstningen.
All jordbearbetning i en jordgubbskultur bör ske helt ytligt. De som höstgräver sina jordgubbsland gör mera skada än nytta. Naturligtvis bör man i allra största utsträckning använda hästhackan vid ogräsbekämpning och luckring, endast mellan plantorna kan det bli anledning till att handrensa och använda handhackan. Efter ett år har vanligen plantorna vuxit samman till en sammanhängande rad — man avlägsnar ej revplantorna i själva raden — vilket underlättar ogräsrensningen. Skall man ta planteringsmaterial från den egna odlingen är det oftast bäst att använda revplantor från den yngsta, alltså från ettårs-plantorna. Plantorna är här vanligen kraftigast och bäst och vid revborttagningen sorterar man från de kraftigast rotade plantorna för omedelbar utplantering, medan de som har början till eller svag rotbildning, skolas på säng där de skuggas de första dagarna med säckväv. Rotbildningen sker då snabbt och utplantering kan ske om en 10 á 14 dagar. Alla äldre jordgubbsland slås av med slåttermaskin efter skörden och sedan bladmassan torkat köres den bort eller brännes på platsen tillsammans med ströhalmen under plantorna. Denna arbetsoperafion underlättar väsentligt revborttagning och ogräsrensning på eftersommaren.
Innan jag slutar denna artikelserie kanske det skulle vara skäl i att erinra om att kväveövergödslingen alltid bör ske i två omgångar. Den första sker så tidigt som möjligt på våren tillsammans med svavelsyrat kali och superfosfat. Den andra övergödslingen sker omedelbart efter avslutad skörd i senare hälften av juli. Som kvävegöd-selmedel användes alltid svavelsyrad ammoniak till en mängd av omkring 500 kg pr har. Ju svagare bladutveckling ju större kvävegiva och ju starkare bladverk ju mindre kväve och i stället ökade givor av kali och fosforsyra.
W.-sjö.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
Torsdagen den 21 aug. 1952
VISBYFARTYG:
Visby rederi AB, Nils Friberg: M/s Baltica lastar i Kappeishamn. M/s Bardia lossar i Kalmar.
SLITEFARTYG:
Myrstensrederierna: M/f Dalhem på resa Everton—Daton—Rouge. M/s Othem på resa Marseille—New York.
Rederi Sven Mattsson: M/f Solklint på varv i Fårösund.
t. Slite Cement AB: M/s Meteor lastar 1 Stora Vika.
Rederi AB Ankaret: M/f Gullö upplagt i Slite. M/s Rune lastar i Stockholm. M/f Dirken lastar i Stockholm.
BURGSVIKSFARTYG:
I Rederi Victor Hansen: M/f Vale på resa Uleåborg—Sundsvall.
RONEHAMNSFARTYG:
Rederi W. Claesson: M/s Mercur lossar i Stockholm. M/s Fortuna II lossar i Karlshamn.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
En inte så litet originell, på en gång spännande och dråplig film om ökenkrig och amour. Till inte så ringa del får väl »Tio tappra män» fattas som drift med hundratals tidigare schejkfilmer o. dyl., men allra \”
mest har man velat göra en rolig film, och det måste utan reservation medges, att vederbörande lyckats förträffligt i sin avsikt. Det är gått om tokiga påhitt och burleska upptåg, som kulminerar när hjälten o. hans legionärer provocerar fram ett vilt tumult i en kabylby mitt under en högtidlig bröllopsceremoni, som skall förena två förut fientliga stammar i gemensam kamp mot fransmännen. Publiken skrattar hejdlöst. Burt Lancaster, Gilbert Roland och söta Jody Lawrence ser man i huvudrollerna, o. hela filmen är i fin färg.
Förspel: tjusiga vintersportbilder från Canada.
—d.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
Tre tullmål och en trafikolycka avdömdes i går. I det ena tullmålet, fick en sjöman från Slite böta 1.000 kr och i de två andra blev det böter på resp. 120 och 12 kr. Den stora smuggelaffären hade ägt rum i Slite. Det var en besättningsman ombord på en svensk båt, som inte hade uppgivit att han hade 5.000 cigarretter undanstuckna. Det andra fallet då böterna blev 120 kr var också i Slite, det rörde sig om 600 cigarretter och det tredje var i Visby på 60 cigarretter.
Trafikmålet gällde en kollision i Hästgatsbacken en gång i våras, då en bilist hade haft för hög fart och inte kunnat stanna i det rådande halkiga väglaget, utan kolliderat med en annan bil. Rätten dömde till 15 db.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192
Visbykonstnären Malte Fredriksson startar i morgon sin andra utlandsresa. I fjol vistades han en kortare tid i Frankrike och Holland, där vistelsen inspirerade i hög grad och givit resfeber på nytt.
Denna gång blir det endast Holland, där jag och min fästmö blir i två månader, berättar Malte. Någon oljemålning blir det inte, utan endast gouache och teckningar. Amsterdam är målet, men vi skall väl hinna med en del andra platser också. Jag tänkte att vi också skulle hinna med att studera van Gogh-utställningen i Arnhem. På återvägen far vi genom de gamla städerna Gent och Brügge i Belgien.
Jag har även fått det nöjsamma uppdraget av Gotlands konstgille att kontakta ett liknande gille i Holland för utbyte mellan holländska och gotländska konstnärer.
Jag tror att vistelsen i Holland skall göra gott, det är skönt att slippa bli alltför »instängd», och i vår någon gång skall jag väl få en utställning i Stockholm till stånd, slutar Malte.
L. D.
Gotlänningen
Torsdagen 21 augusti 1952
Nr 192