Gotland Runt. Stenkyrka.

STENKYRKA
Kyrkostämma hölls i går med Stenkyrka församling varvid utdebiteringen fastställdes till 1: 70, vilket är det samma som föregående år. Det förslag till restaurering av kyrkan som uppgjorts av arkitekt Fant och godkänts av byggnadsstyrelsen antogs, men med vissa ändringar. Bl. a. att mittkvarteret skulle stå kvar, men en bänk skulle tas bort och där skulle dopfunten placeras. I stället för trätak på långhus och kor ville man ha tegeltak. Enligt kyrkorådets förslag skulle frågan om vattenledning till kyrkogården bordläggas tills elektrisk ström blivit framdragen till kyrkan i samband med dess restaurering. Vidare godkände man boställsnämndens värdering av mark som skall inköpas till kyrkogården för 35 öre kvm.
Pastoratskyrkostämma hölls också i går och där beslöts att utdebiteringen skulle höjas från 70 öre till 75, detta på grund av att uttaxeringen skall sluta på en nolla. Man beslöt att oljeeldning i församlingssalen skulle installeras och detta skulle sammankopplas med prästgården. För att finansiera detta beslöt man att låna ur prästlönefonden på 6 år.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Gotland Runt. Rone.

RONE
Rödakorsfest hölls i Ronehamns skola i lördags kväll. Skolsalen var fullsatt, när kretsordföranden hälsade alla välkomna. Efter ett par musikstycken av hr Gustaf Dahlgren deklamerade fru Anna Edlund egna dikter. Skolflickorna Yvonne Andersson och Karin Gardell sjöng »Vildandens sång», varefter följde filmförevisning.
Efter kafferast vidtog försäljning av en hel del skänkta paket och gåvor in natura. Hr Bo Gutenwik skötte klubban med fart och kläm. Den alltigenom lyckade festen avslöts med »Du gamla, du fria». Nettoinkomsten blev 329 kr.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Gotland med vid fotbollkonferenser på fastlandet.

När de norländska fotbolldistrikten hade konferens i Stockholm på lördagen, överraskade Svenska fotboll förbundets seriekommitté med ett förslag, som kart och gott går ut på att hela landet skall få chans att spela med i nationella seriesystemet.
Skulle Norrland få komma med, tycker man att alla förutsättningar finns för att Gotland skulle få delta, men som sagt det är bara ett förslag.
I Örebro kommer det att bli en dryftningskonferens den 1 nov. och vid denna kommer Gotlands fotbollförbunds kassör Gunnar Rondahl att närvara.
Senare i nov. kommer ungdomsfotbollen vid en annan konferens att dryftas, närmare bestämt i Norrköping, och ordf. i ungdomskommitten, är ordf. i Gotlands fotbollförbund, Gösta Löfgren, som kommer att deltaga i denna konferens.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Instruktionskurs för klubbtränare och gymnastikledare.

Finns det någon plats kvar på kursen? frågade i går en föreningsordförande när han ringde till Gotlands gymnastikförbund och ville anmäla en man till den instruktionskurs som förbundet planerar på söndagar under november, med samling om lördag i läroverkets gymnastiksal. Och han blev mycket förvånad när han fick veta att det var ganska tunnsått med anmälningar. Det här var ju en kurs som idrotts- och fotbollsföreningarna borde utnyttja för att få klubbtränare. Kursen kommer nämligen att avvika från tidigare kurser i så måtto att den ägnar betydligt större utrymme åt idrotts- och fotbollsgymnastik, även med redskap. D. v. s. detta gäller huvudsakligen för de manliga deltagarna. Förde kvinnliga kommer motionsgymnastiken mera i förgrunden.
En hel del anmälningar från kvinnliga deltagare har kommit in, men det är som sagt sämre med de manliga. Ännu är det emellertid inte för sent att komma in med anmälan, men den måste i så fall ske senast på fredag. Helst bör anmälan vara skriftlig, men det går även att anmäla pr telefon 1232. Anmälningsavgiften är 5 kr, men förbundet betalar resorna till kursen.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

FBU-fälttävlan för klass I går om.

I söndags hade Gotlands befälsutbildningsförbund anordnat sin årliga fälttävlan i trakten av Kräklingbo. Alla befälsföreningar var representerade och deltagarantalet glädjande stort.
Trots lovande väderleksutsikter blev vädret det nu vanliga med regn och dis, vilket inverkade menligt på tävlingens genomförande. Den planerade kartläsningen utomhus fick inställas och i stället ordnades en inomhuskartläsning. Den genomsura terrängen gjorde fria orienteringens bana i klass I synnerligen svårsprungen. Flera deltagare tvingades bryta. Mot slutet av tävlingen trodde en kontrollant att de återstående tävlande hade brutit och drog in kontrollen. Inom 20 minuter anlände fem tävlande dit. Nu får klass I gå om, förmodligen i vår. Till dess kanske det slutat regna!

Resultat:
Klass II (deltagare 35 år och däröver), 11 deltagare: 1) B. Bonde, Norra Gotlands bf, 30,8, 2) K. Svanborg, Klinteortens bf, 57,0, 3) H. Rumin, Södra Gotlands bf, 84,2, 4) B. Nordlander, Gotlands luftbevakningsförening, 87,0.
Grensegrare (i för båda klasserna gemensamma grenar):
Fältskjutning kpist: L. Hansson, Klinteortens bf, 45 p. (av 50 möjliga).
Handgranatkastning: B. Bonde, Norra Gotlands bf, 13 träff. (av 16 möjliga).
Kompassmarsch (klass II): K. San-borg och B. Bonde, 0 fel.
Fri orientering (klass I): R. Pettersson, Klinteortens bf, 106 min.
Samtidigt var skolskjutning om nyuppsatt vpr avseende 10 skott med tre vapen (gevär 300 m, kpist 100 n1 och pistol 30 m) mot 10-ringad tavla anordnad. Med hänsyn till det dåliga vädret nåddes mycket goda resultat.
Resultat: 1) L. Hansson, Klinteortens bf, 262 poäng (gevär 81, kpist 92, pistol 89), 2) R. Nilsson, Östra Gotlands bf, 259 poäng (90, 85, 84), 3) B. Johansson, Östra Gotlands bf, 258 poäng (93, 81, 84).
I skolskjutningen deltog 18 skyttar.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Skytteligan

Sture Jakobsson, Othem, och Rolf Lawergren, Vänge, är höstens framgångsrikaste målskyttar i klass I. Båda två spelar på centerplatsen i sina lag. Hela 180 mål har 53 man prickat in i höst och de bästa skyttarna är följande:
Sture Jakobsson, Othem 12 mål
Rolf Lawergren, Vänge 12 »

Sven Andersson, Stenkyrka 11 »
Ake Jansson, Vänge 11 »
Sune Almiöf, AIK 10 »
Bertil Gardell, Havdhem 8 »
Nisse Engström, Othem 8 »
Malte Lyander, Roma 8 »
Bertil Andersson, AIK 6 »
K. E. Karlsson, Havdhem 6 »
Gösta Andersson, Roma 5 »
Allan Persson, AIK 5 »
K. O. Fransson, Slite 5 »

Fyra man har gjort fyra mål, sex man har gjort tre mål, sju man har gjort två mål, 23 man har hittat rätt en gång och två gånger har det blivit självmål.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Kristen lördagskväll

Tidningarnas spalter och annonser, anslagstavlornas affischer, särskilda handaffischer, som flitigt delats ut, och många munnar har de sista veckorna inbjudit visbyborna till »Kristen lördagskväll». Många hade också tagit emot inbjudan och mött upp till första kvällen med nämnda namn i Metodistkyrkan i lördags. För inbjudan till och anordnandet av »Kristen lördagskväll» står Visby kristna ungdomsring, som är en sammanslutning av flera kristna ungdomsföreningar i Visby. Syftet är att så många som möjligt ska få vara med om en verkligt god, kamratlig, lyftande och givande kristen lördagskväll — en kväll med kristen ungdom.
Innan mötet i lördags kväll började samlades en stor ungdomlig sångarskara utanför Metodistkyrkan o. sjöng inbjudande flera kända vackra sånger. De som sedan samlades inne i kyrkan fick vara med om en kristen lördagskväll med kristen ungdomsfröjd, gott kamratskap, hänförande sångarglädje, ett program fyllt av både underhållning och givande innehåll; där saknades inte heller helig stillhet.
Många ungdomar medverkade i programmet. Ungdomsringens ordförande Gösta Josefsson var ledare av kvällen och svarade också för att alla som mött upp blev i hjärtliga ordalag välkomnade. En stor skara allianssångare och strängmusikanter svarade för flera vackla sånger. Några ungdomar bjöd på mandolinmusik och Sven-Inge Frisk på både piano- och violinmusik. Duettsång och sång till dragspel var också med på programmet för att nu inte nämna frisk och lyftande allsång. Karl-Olof Lindh svarade på frågan Är kristendom någonting för en pojke? och Inger Frisk på frågan Kan en kristen vara glad? På båda frågorna svarades ett övertygande, klart och väl framfört ja. Kapten Sunden talade medryckande och allvarligt om kristen glädje — glädjen över syndernas förlåtelse och glädjen över det eviga målet. Den allt igenom goda kvällen avslutades med kort aftonbän av pastor Frisk.
Nästa »Kristen lördagskväll» blir den 1 november, också då i Metodistkyrkan.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Dagens filmer

Royal: »Den brinnande staden»
Det svarta guldet, d. v. s. oljan, betyder pengar, pengar betyder makt och rikedom, makt och rikedom betyder girighet och hänsynslöshet. Detta är temat i den stora oljestaden Tulsa, där Susan Hayward solar sig i glansen som oljestadens drottning. Storyn är väl uppbyggd och bjuder på både spänning och synnerligen njutbart foto. Man får följa utvecklingen i staden Tulsa från det att, det endast avtecknade sig några enstaka oljetorn i fjärran och fram till den dagen då markerna vara översållade med torn som tävlade med skyskraporna i staden, både vad storlek och mängd beskaffar.
Susan Hayward påminner om en liten kattunge med vassa klor och fårngar obönhörligen Robert Preston i kärlekens nät. Filmen är bra — och enbart färgfotot är värt entren.
Conn.

Hansa: »Jag var Hitlers älskarinna»
Blev Hitler mördad? Därom tvistar ännu många, men vill man liksom den amerikanske skribenten, som upplevde det mesta från Berlin och i Hitlers närhet, tro på en ganska fantastisk men ändock sensationell berättelse, blir filmen av stor behållning. Från det de tyska arméerna startade sina rasande intåg i det arma Polen till dess både engelska och ryska styrkor sände död från alla fronter över världsstaden Berlin får man en inblick i Hitlers och hans närmaste stabs liv och leverne. Vad som gör denna filmberättelse fängslande o. stundom smått roande är mycket tack vare skådespelarnas »inlevelse» och alla perfekta masker av herrar som Hitler, Himmler, Göring och Dönitz för att nämna några. Amerikansk film har med undantag av den fruktansvärda tortyr som tyskarna utövade inte på något sätt spelat på propagandasträngarna, tvärtom, man har gjort Tredje riktes stora som människor, — många av dem människor i ordets bemärkelse.
Man får följa tyskarnas vansinniga krig från början till slutet — allt förstås i ett nötskal, och de gamla autentiska bilderna har här kommit till heders, vilket gör att man inte tappar intresset.
Ni måste se den store imitatören (Luther Adler) i dubble Hitler-rollen. Ni måste se honom när han skjuter »sig själv» och tar hand om de stora krigsplanerna. Enligt den amerikanske skribentens berättelse, blev imitatören av med sin hustru, som han höll kär, till Adolf Hitler. Han lyckades nå sina strävanden. Han rymde från fängelse, blev Hitlers betjänt, och själv så småningom Hitler själv. Han svor en gång att han ville död åt Tredje riket. Han fick vad han önskade genom de vansinniga planerna, men det kostade honom själv livet (om det nu var imitatören eller den verklige, Hitler som dog). Filmen är underhållande, och Ni som kanske någon gång tänker: Blev Hitler egentligen mördad, eller dog han i sin bunker? bör göra ett besök på Hansa. Berättelsen är fantastisk, men döm själva får Ni se!
En amerikansk kortfilm om dansk gymnastik inleder. Den som älskar spänst, stil och hållning har här ett ypperligt tillfälle.
Sonny.

Röda Kvarn: »Flykt genom öknen»
Det skall Hollywoods filmmakare till för att göra en sådan film. Man sätter sig i salongen och väntar att en helt vanlig vilda västernhistoria skall rullas upp. Till en början blir man också sannspådd då pistolerna knallar friskt, men sedan blir det något av en barnkommarhistoria i öknen. Slutet är originellt, då hela stan med sångkör och pamparna i spetsen tar farväl och hyllar »boven» som en hjälte vid avfärden från den stad där han plundrat banken. Technicolorkameramannen har lyckats bra med at variera fotot, trots att det mest är sandgula ökenvidder han haft att fästa på celluloiden. Tilläggas kan att det är John Wayne, Pedro Armendariz och Harry Carey jr., med den förre som den specielle hjälten, som är på flykt genom öknen.
Rune.

Vilken bio skall vi gå på?
Roxy: »Åsa-Nisse på nya äventyr», svensk film.
Royal: »Den brinnande staden», amerikansk film.
Hansa: »Jag var Hitlers älskarinna», amerikansk film.
Röda Kvarn: »Flykt genom öknen», amerikansk film.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

N:a Gotlands lottor på möte i Kappelshamn.

Norra Gotlands lottakår brukar hålla sina årsmöten på skilda ställen. Denna gång hade Kappelshamnsgruppen haft vänligheten att inbjuda till möte. När lottasången intonerades kunde kårchefen glädja sig åt att ett 50-tal lottar hörsammat inbjudan. Sedan många år tillbaka svarar lottakåren för alla kostnader för transport. Årsmötet fick sin särskilda prägel genom att kårchefen i sitt hälsningsanförande påminde om att världssituationen gör det angeläget för oss som älskar hem och land att även inse den uppgift som kan tänkas oss tilldelas såsom kvinnor. Ordf. hade dessutom förmånen att hälsa två repr. från militärbefälsstaben välkomna: kapten Hermansson och fänrik Press. Årsmötet gästades även av ordf. i Gotlands lottaförbund fru Hildur Löf och av hvchefen Viktor Berglund och löjtnant Håkan v. Schulman. Vid företagna val utsågs som ordf. i kåren fru Anna-Greta Coldemo, Lärbro, vice ordf. fru Alice Bergqvist, Rute.
Årsmötet gick i omvalets tecken, såtillvida att till sekr. omvaldes fru Anna Smedberg, Lärbro, och till kassör fru Märta Johansson, Lärbro. Avgående kassören lärarinnan Ragnhild Nilsson avtackades för 4-årig tjänstetid med blommor och presentkort. För övriga val redogöres i korthet sålunda: ledamöter i styrelsen fru Signe Kahl, Kappelshamn, fru Ingeborg Ståhl, Rute, med fruarna Elsa Johansson, Hall, och Märta Gustavsson, Kappelshamn, såsom ersättare. Till idrottslotta valdes fru Dagmar Stuxberg, Kappelshamn. Ombud till förbundets årsmöte blev fru Lydia Andersson, Hellvi, och hennes ersättare fru Asta Mårtensson, Rute. Suppl. för kårchefen vid riksförbundets årsmöte i Stockholm blev fru Gunhild Silen. Till revisorer omvaldes kyrkoherde Georg Colderno, Lärbro, samt Inge Granqvist,. Hellvi, suppl. John Vestberg, Stenkyrka, Oskar Karlsson, Rute.
Norra Gotlands lottakår har vissa svårigheter att samla människor beroende på den splittring som förefinns på grund av de olika befolkningsskikten. Lottorna har bland vanliga uppgifter såsom förplägnads-tjänst försökt att göra lottakåren mera populär genom att visa hur denna kan fungera effektivt. Grupperna anmälde i sin rapport att deras verksamhet hade omfattat förplägnad av trupper under organisationsdagarna innan vederbörande kockar hade hunnit anlända. Sedan kan även grupperna notera att de har varit behjälpliga med förplägnad av hemvärnet. En del grupper har stickat strumpor och fester har anordnats. En hel del lottor har genomgått förplägnadskurser. Fru Löf tackade kårch. fru Coldemo för hennes arbete under det gångna året, och vice ordf. fru Bergqvist överlämnade en bukett nejlikor till fru Coldemo och tackade henne för det alltid goda samarbetet i kårstyrelsen.
Kappelshamnslottorna bjöd på gott kaffe med mycket bröd och trevlig underhållning. Några lottor spelade och sjöng, och en trevlig sketch uppfördes av två lottor.
Därefter lämnade kårchefen ordet till kapten Hermansson som redogjorde för lottornas uppgifter under freds- och krigstid. Han poängterade vikten av att ordna detta under fredstid octh lugna förhållanden, medan vi hade tid att organisera det hela. Han vädjade till lottorna att skaffa och efterhöra var på sin ort någon kvinna som vill binda sig som B-lotta och genomgå kurser i någon av tjänstegrenarna och på så sätt fylla de luckor som finns. Vidare föredrog han en skrivelse från militärbefälhavaren, vilken uppmanade varje kvinna att göra sin insats i försvarsarbetet.
Lottorna sjöng några sånger, varefter fänrik Press visade en film över luftbevakningslottornas arbete. Fänrik Press lade lottorna varmt på hjärtat att försöka hjälpa honom att rekrytera personal till luftbevakningsstationerna inom kåren, det fordrades 8-10 st för att kurser skall komma till stånd.
Därefter företogs utdelning av silverstjärnor att fästas på 10-årsnålen till lottor som varit med i 25 och 15 år: 25 år till fru Fanny Larsson, Tingstäde, och fru Lilly Klint; 15 år fru Stina Zachrisson och fru Anna Hederstedt, båda från Tingstäde. 10-årsnålen delades ut till fru Charlotta Dahlqvist samt fru Gunvor Åkerbäck, Stenkyrka.
Kårchefen tackade Kappelshamnslottorna för förplägnaden och underhållningen. Sist sjöngs »Du gamla, du fria».

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250

Mehmet Fethi Kanchelik!

Genom Grekland, Italien, Schweiz, Tyskland, Holland, Belgien, Danmark och Sverige har han farit och för att klara uppehället i Sverige anmälde han sig som betupptagare på en gård på Gotland — den tvättäkta turken Mehmet Fethi Kanchelik från Istambul. En människa som av sättet och ansiktsuttrycken att döma verkade vara ensam, bedrövad, men i ytan ansträngt glad. En i alla fall ödmjuk och vänlig människa.
Varför har han ensam lämnat Turkiet? Det vet kanske bara han själv, men han ville dock när sign. stötte på honom, när han stod i all sin ensamhet utanför ett ställe vid hamnen prata så gott det gick på sin brutna engelska.
Vi gick in på det lilla hamnkafeet, slog oss ner vid ett bord. Han var trött och hungrig. När han inte med irriterad blick tittade sig omkring, drog han djupa bloss på sin cigarrettstump. Han verkade vara nere.
Hans uppträdande gjorde att man blev rörd, i hans vackra ansikte lyste vänlighet.
Han tittade ut genom fönstret, förklarade att det var den vackraste stad han varit i — människorna, alla blonda, bebyggelsen och ringmuren — allt tyckte han var så rogivande.
Regnet hade dock fått honom på andra tankar. Efter fem dar på ön måste han härifrån. i I går kväll tog han båten till fastlandet, innan dess hann han dock få se lite mera av den stad han tyckte så mycket om, och några små minnessaker offrade han några slantar på.
Mehmet Fethi Kanchelik, 37 år, har arbetat med det mesta och på de flesta platser t.o.m. i Sydafrika.
Passet hade gott om internationella stämplar och en av dessa visade att hans uppehållstillstånd i Sverige snart är ute.
— Jag arbetar mig över till min onkel i New York, sa Mehmet.
Kommer Du tillbaka till Istambul? — I don\’t know!
ELLDE.

Gotlänningen
Tisdagen 28 oktober 1952
Nr 250