»Järnvägens billiga dag»

på söndagen torde, efter vad man nu kan se, komma att locka betydligt flera resenärer än förra året. Arrangemanget omfattar både statens och enskilda järnvägar, och man får åka så långt man hinner, bara återfärden påbörjas under söndagen. Rabatteringen omfattar även cykelbiljetter. Och en hund kan tas med för hälften av vanligt pris.
Synd att vi inte har tunnelbana med snälltåg till fastlandet!

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Översvämning.

\"\"

Regnandet tycks ha tagit fart igen, i morse stod det åter som spön i backen. Under den gångna veckan har annars vädret varit åtminstone något bättre och på de översvämmade markerna hade vattnet något litet börjat sjunka undan. Fortsätter nu regnandet blir situationen åter besvärlig. Närsån har länge svämmat över sina breddar och likaså på vissa håll Gothemsån. Vid Asbro i Gothem är vattenflödet lika kraftigt som vid den häftiga islossningen i fjol våras, då den översta bilden togs. Det enda som inte finns där är bildens stora isblock.
Också i Mästermyr har vattnet stigit och går nu över vägen Hemse-Sproge. Den har man nu måst stänga av, liksom vägen från Fardhem till Hablingbo över myren. Vattnet fortsätter att stiga.
Nederbördsmängden som uppmätts vid väggaragen under denna månad är Lärbro 149 mm, Bro 133, Roma 118, Klintehamn 147, Stånga 140 och Havdhem 136 mm.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Sockerbetsskörden i fara något måste göras — snart.

Regnskurar, allmänt regn, har varit höstens stående väderleksrapport. Och man kan konstatera att väderlekstjänsten blivit sannspådd. Något av en katastrof har drabbat vårt svenska, jordbruk. Potatis- och rotfruktsfälten står på de flesta håll under vatten. All maskinupptagning av sockerbetor är totalt omöjliggjord.
Vi har nu kommit till slutet av oktober. Sockerbruket har väl knappast kommit i gång i brist på betor. Var man ser på betfälten går en eller två personer och knogar i gyttjan. Hopplösheten smyger sig på, allra helst som förtjänsten på grund av de vidriga förhållandena ej blir så hög.
Skörden torde bli synnerligen låg på grund av den kalla och solfattiga sommaren. Därför går det knappast för jordbrukaren att betala över gängse ackordspriser. Men även om skörden är låg måste det väl ligga i hela landets intresse att få den bärgad.
Arbetskraft måste anskaffas, och denna arbetskraft måste få förtjäna en rejäl dagspenning. 15 å 20 kr om dagen är väl det lägsta en god arbetare kan förtjäna. Det är ingen förtjänst som lockar till att gå genomblöt från morgon till kväll i vatten och gyttja upp på halva stövelskaften.
Arbetskraft måste anskaffas, men var skall man få tag i denna arbetskraft? Ett sätt är att staten betalar ett tillägg på ackordspriset, så att förtjänsten kan komma upp till åtminstone 25 kr pr tusen meter. Det skulle säkert uppmuntra våra vana betarbetare. Men det skulle också ge möjlighet för ovana arbetare att kunna erhålla en hygglig dagsförtjänst. Militären skulle kunna utnyttjas, men de måste själva få behålla hela sin dagsförtjänst.
Det är överproduktion på kalksten för närvarande med åtföljande permitteringar. Jag är övertygad om att även stenarbetare som fortfarande har sitt jobb skulle visa förståelse för situationen och gå några dagar i betarbete om blott förtjänsten blev sådan att de inte får någon ekonomisk förlust därpå. Det finns säkert flera yrkesgrupper som skulle kunna utnyttjas för att rädda årets sockerskörd.
Naturligtvis skulle det bli ett väldigt gny i huvudstadens landsbygdshatande tidningar, Dagens Nyheter och Expressen. Men det viktigaste nu är inte vad man på det hållet säger. Det viktigaste är att årets sockerskörd blir räddad. Det räcker inte med konferenser och uppvaktningar i Stockholm. Här måste handlas och handlas fort.
Lärbro den 23 okt. 1952.
G.-A. Gradelius.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Sockerfabriken har kört igång.

Vi började kampanjen igår, berättar betinspektör Nils Nilsson vid Roma sockerbruk. Uppehållsvädret under de. senaste dagarna har medfört att odlarna lyckats få upp en del betor och just nu har vi lager som garanterar en tids full drift vid bruket. Vi har faktiskt blivit lite mera optimistiska nu. Allt har blivit väldigt försenat men blir det bara uppehållsväder .en tid så skall väl allt ordna sig till det bästa, hoppas vi. Nog är det kolossalt söligt att få upp betorna just nu men ett ännu större problem är att få dem av fältet, man fastnar i dyn. Sen finns det ännu betfält som ligger helt under vattnet och dem är inte mycket att göra åt f. n. Den våldsamma nederbörden har också medfört att avloppen här och var slammat igen.
Ett problem är arbetskraften. Man har mångenstädes räknat med maskinupptagning och står nu inför nödvändigheten att ta upp betorna manuellt. På en del håll drar sig väl också lejd arbetskraft för upptagningsarbetet. Förtjänstmöjligheterna är inte så stora som normalt och arbetsförhållandena i övrigt ter sig inte heller de så tilltalande.
Det är under sådana förhållanden inte så underligt att många jordbrukare känner sig missmodiga. Även om skörderesultatet kan var rätt varierande tycks dock medelskörden på de betor vitsett hittills i år ansluta sig tämligen väl till motsvarande resultat under den senaste 5-årsperioden eller 28 ton per har.
Som sagt, vi är införstådda med odlarnas svårigheter men hoppas på det bästa.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Födelsedagar.

ÅTTIO ÅR fyller på onsdag änkefru Agnes Krokstedt, Åkermanska stiftelsen, Visby, tidigare i Slite. Åttioåringen, som är änka efter köpman Elias Krokstedt, har varit livligt verksam bl.a. i kyrkliga syföreningen och Röda korset i Slite.

SJUTTIO ÅR fyller på onsdag fru Matilda Ahlgren, Bofride i Alskog. Hon är född i Garda och maka till f. hemmansägaren August Ahlgren.

Fru Anna Söderlund, maka till lantbrukaren Julius Söderlund, Kärna i Burs, fyller på måndag sjuttio år.

SEXTIO ÅR fyller på onsdag fru Linda Björklund, maka till lantbrukaren Mauritz Björklund, Vidfälle i Kräklingbo. Hon tillhör Rödakorskretsen och kyrkliga syföreningen.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Dödsfall.

I en ålder av 74 år avled i går f. hemmansägaren Oskar Berg, Hexarve i Sproge. Han var född i Sproge o. efter giftermål flyttade han till Hexarve. Den avlidnes stora kunnighet har tagits i anspråk för många allmänna uppdrag, bl.a. har han varit kyrkvärd, ledamot i kommunalnämnden och fattigvårdsstyrelsen. Vidare har han gjort sig känd som en driftig jordbrukare.
Närmast sörjande är makan Alma, f. Melin, sönerna Henry, lantbr. vid Urgude i Sproge, Almor, lantbr. vid Hexarve, Sylve, lantbr. i Vamlingbo, och Allan, lantbr. i Levide.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Jordfästningar.

Stoftet efter f. klockaren Karl Fredrik Björklund vigdes på fredagen till griftero i Fleringe kyrka. Då processionen inkommit i kyrkan, spelade kantor Gustav Kihlén Preludium c-moll av Chopin. Sedan ps. 58: 1-2 sjungits höll officianten prosten Anders Hedwall ett gripande griftetal med utgång från orden »Herren låter sin tjänare fara i frid» och förrättade därefter jordfästningen. Akten avslutades med ps. 403: 7-9. Under sorgemusik utbars kistan därpå ur kyrkan och sänktes i graven. Mycket blommor smyckade den bortgångnes sista vilorum.
Efter jordfästningen samlades begravningsgästerna till en minnesstund i folkskolan. Innan gästerna skildes åt, sjöngs gemensamt »Herre signe du och råde».

En högtidlig jordfästning ägde i går rum i Ardre kyrka, då stoftet efter fru Elin Gard berg, Ljugarn, vigdes till den sista vilan. Efter en andaktsstund i sorgehuset fördes kistan i procession till kyrkan, där den inbars under det att organisten Thore Siltberg, Ala, utförde sorgemusik på orgeln. Sedan ps. 479 sjungits höll kyrkoherde Harry Sjögren griftetal och förrättade jordfästningen. Efter begravningsmässan sjöngs ps. 552: 7-8, varpå kistan under sorgemusik utbars och sänktes i graven. Vid denna nedlades en vacker blomstergärd och till sist sjöngs en psalm.

Till den sista vilan vigdes i går stoftet efter fru Anna Mallin, Gothem. Den högtidliga akten, som ägde rum i Elimkapellet, inleddes med unison sång samt sång av en damkör. Pastor A. Nordell, Slite, höll griftetal och förrättade jordfästningen. Efter ytterligare sång av kören utbars kistan och fördes i procession till kyrkogården, där gravsättningen skedde. Vid graven nedlades en vacker blomstergärd. Från Gothems baptistförsamling nedlade lantbr. Gustav Sandborg en kranas och vidare nedlades kransar från Follingbo patientförening och från kamrater på sanatoriet.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Väder att vänta

Regnskurar
Utsikter: Måttlig till frisk SV vind, växlande molnighet och någon enstaka regnskur, särskilt i de västra landskapen och där i samband med någon åska. Oförändrad temperatur.
I Visby uppmättes i natt 6 mm regn.
Farvattnen kring Gotland: God till frisk SV bris, siktförbättring.
Temperaturen var i morse H. 7 i Stockholm 5 grader, Göteborg 8, Malmö 9, Växjö 7, Visby 6, Karlstad 4, Falun 2, Östersund 0, Storlien —1, Blåhammaren —5, Haparanda —3, Riksgränsen —10 grader.
Lägsta temperaturen i landet i natt uppmättes i Nikkaluokta som hade —15 grader.
Oslo hade 3 grader, Helsingfors 4, London 11, Paris 12, Berlin 11, Wien 9, Moskva 1 och Nizza 15 grader.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Kungastafetten samlade 300 i Havdhem.

När Kungastafetten i går passerade Havdhem hade inte mindre än 300 personer mött upp för att delta i kungahyllningen. Mats Hermansson från Havdhems IF förde budkavlen från Roes i Grötlingbo till Havdhems korsgata, där programmet inleddes med att »Vårt land» sjöngs unisont. Kyrkoherde Åke Johansson höll ett anförande och läste kungahyllningen. Efter ett leve följde Kungssången och innan Bertil Lavergren som näste kurir gav sig av sjöngs »Du gamla, du fria». En hel del av kyrkokören med folkskollärare Valter Karlsson i spetsen hade mött upp och ledde sången.
Vid Eke kyrka hade ett 50-tal personer mött upp. Handlande Bengt Walleberg höll uppläsningen, varpå följde ett leve och Kungssången. Sista sträckan fram till Alva kyrka gicks av Gösta Pettersson från Alva IK. Ett 25-tal personer hade mött upp i Alva.
I dag börjar Kungastafetten redan kl. 14.10 och fortsätter ända fram till kl. 20.30, då den kommer till Lye, och i morgon går den fram över östra Gotland efter det program, som återgavs i gårdagens tidning. På måndag startar man kl. 17.30 och går över Halla till Roma sockerbruk dit Kungastafetten kommer kl. 19.10.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248

Höstpromenad i Slite.

En föga behaglig oktoberhöst har gjort sin entré och, man har definitivt måst skrinlägga hoppet om att den gångna sommaren och brittsommaren skulle bli annat än några spridda välsignade dagar med hjärnuppmjukande solskenskaskader, alltför hastigt avbrutna av kylande regn och blåst.
I köpingen har dock den grågröna monotona sommarfärgen förbytts i flammande och valörrik höstprakt. Låt oss begagna denna betagande inramning och på måfå göra en rundvandring och se hur Slite förändrats de senaste månaderna.

Hotellrenoveringen gott bidrag till köpingens försköning.
Glädjande nog kan man här och där märka att arbete och kostnader lagts ner för att få samhället prydligare och vackrare än förr. Redan på försommaren fick sålunda hotellets fasad en välbehövlig renovering. Den anskrämliga verandan revs bort och i dess ställe kom en gedigen stentrappa som tillsammans med uppröjningen av planen framför gjort att det gamla Bacher-Nyströmska kalkpatronhuset åter börjat komma till sin rätt. Kunde nu bara det fula papptaket utbytas mot tegeltak, baksidan också få sin del av uppsnyggningen och den nya iskallt hårda blågröna färgen på fönsterbågarna ändras, så skulle Slite få ett välbehövligt tillskott till sitt fåtaliga bestånd av trivsam arkitektur.
Omedelbart väster om hotellet, på andra sidan om vägen upp mot Lotsbacken, låg förr ett gammalt magasin som nyligen rivits. Det var egentligen ett ganska vackert och intressant hus, men förfallet hade gått så långt att en renovering blivit alltför kostsam. Det magasinet var under segelskutornas tid proviantmagasin. Där fanns kar med salt kött och salt fläsk, säckar med ärter, mjöl, knallar och mycket annat, som inte längre utgör stommen till utspisningen ombord.

Cementrökan renas, cementdamm fyller gammalt stenbrott.
Att samhället nu synes få större möjligheter att verka prydligt beror till stor del på att cementfabriken, som under senare år i allt intensivare tempo spytt ask- och kalkdammbemängd rök, nu i sommar fått igång ett aggregat som effektivt renar röken från den största ugnen, och även röken från den andra stora ugnen har senare blivit dammfriare. Ännu så länge körs denna damm bort med lastbilar till köpingens soptipp, där den tillsammans med lera som också tippas där från cementbolaget redan bildar ett såphalt f antastiskt berg. Man har dock på sistone kommit underfund med att detta utmärkta fyllningsmaterial kan användas på lämpligare sätt och därför börjat fylla det närbelägna gamla stenbrottet på Solklints nordsida som hitintills knappast varit någon prydnad för samhället.

Snyggt har det också blivit vid skolorna.
sedan det långvariga och kostsamma arbetet med. en stenmur från tvättstugan längs Skolgatan och en bit in på Apoteksgatan avslutats. Den farliga Skolgatan har härigenom fått förbättrade trafikförhållanden, och ett trasigt och missprydande ståltrådsstängsel har försvunnit. Lägger man därtill att Samrealskolan fått en yttre renovering och en behaglig grön putston, så framgår det kanske att skolområdet nu gör ett helt annat och trivsammare intryck än tidigare. Även den alldeles intill skolområdet liggande provinsialläkarebostaden undergår f. n. en välbehövlig översyn och omfärgning som också tacksamt bör noteras, även om det cementröksgrå tegeltaket nu ser gråare ut än någonsin.

Hamnkajerna förbättras.
Nere i hamnen har de flesta nöjesbåtar tagits upp på land för vinterförvaring och fiskarbåtarna har fåt bättre utrymme. I den hårda ostliga stormen för någon vecka sedan var en Låtkatastrof nära, då dir. de Jounges vackra »Mosca», som låg förtöjd vinkelrätt mot vindriktningen, slet förtöjningen och drev ner mot varvet. Genom att olyckan som hände vid sjutiden på kvällen genast observerades och rapporterades kunde ett större haveri undvikas, och den stora dyrbara båten fick endast bordläggningen obetydligt skadad,
De under årens lopp alltmer skamfilade kajerna från varvet och norr ut mot norra bryggan kommer nu i höst att få en välbehövlig grundlig reparation, och samtidigt är det väl troligt att man måste sätta igång med den betydligt svårare lagningen av södra bryggans brofäste, där svåra sättningar som undan för undan förvärras kan bebåda omfattande och snara ras.

Vad blir följderna av en nedläggning av järnvägen?
För hamnens del kommer väl det bebådade nedläggandet av järnväl gen att betyda ett visst avbräck eller i varje fall påskyndad omläggning av trafikmetoderna. För många kom nog nedläggningsplanerna ganska överraskande, då man samma vecka som nyheten publicerades i tidning- arna i hamnen för fullt arbetade med att utbyta gamla ruttna slipers mot nya. I och med att järnvägen försvinner måste väl hela järnvägsområdet ompianeras, varigenom köpingens centralare delar säkerligen kan få bättre utformning och bebyggelsen norr om Östervallagatan lämpligen kan smältas ihop med den kring Storgatan. Det redan nu decennierlånga arbetet med att skaffa köpingen en stadsplan kommer väl dock härigenom att bli ytterligare många år fördröjt.
Nämner man till sist att de stora byggnadskomplexen i kvarteren Concordia och Eidern som uppföras i respektive halvkommunal- och cementbolagsregi nu till det yttre är färdiga, så har man i stort nämnt vad som inträffat av yttre förändringar under den sista tiden i köpingen.

Vattentornet blir en falsk jättefyr som inte kan lysa och leda.
När här skrivits så mycket om de arbeten som gjorts för köpingens uppsnyggande och förskönande måste även vattentornsfrågan beröras med några rader. Det tidigare beslutet att placera tornet inom de gamla vallarna på Lotsbacken alldeles intill den gamla men i sommar restaurerade kvarnen har genom ingripande av riksantikvarieämbet som väl är frångåtts. Tyvärr blev förflyttningen inte lång, endast några tiotal meter. Frågan har alltför mycket tenderat till att bli en kommunal prestigesak, och tornet skall nu byggas omedelbart utanför och norr om vallarna just väster om vägen som leder upp till Lotsbacken från torget alldeles söder om Svendes til f. d. Wulffska fastigheten. Estetiskt sett är den nya platsen endast obetydligt bättre. Alldeles intill lotsarnas bostäder kommer det en i sig själv kanske neutral vattensilos att resa sig mer än dubbelt så hög som backen som en jättefyr som inte kan lysa och leda.
Det kommer att bli en lika svår och oreparerbar som onödig skönhetsfläck för den ur natur- och skönhetsvärden redan svårt prövade köpingen. Endast få slitebor reagerar kanske för sådana värden, några vänjer sig väl så småningom, men i hjärtat på en och annan kommer alltid en tagg att irritera vid tanken på Lotsbackens skövlade skönhet.
Ny.

Gotlänningen
Lördagen 25 oktober 1952
Nr 248