till 165.000 kbm på Gotland.
Totala saluavverkningen i enskilda skogar 1951-1952 kan med ledning av utfärdade avverkningstillstånd beräknas till ca 165.000 kbm sk. Endast vid stormfällningen 1931 samt under krisåren 1940-42 i samband med bränslebristen har större avverkningar skett på Gotland. 1 fråga om värdet ligger däremot avverkningsåret 1951-52 otvivelaktigt högst, heter det i länets skogsvårds-styrelses redogörelse för verksamhetsåret 1951-52.
Under berättelseåret har ombyggnaden av mangårdsbyggnaden till skogsvårdsgården i Fröjel i det närmaste slutförts. En gammal väderkvarn har restaurerats och vidare har reparationer verkställts på en gårdssmedja och en »lambgift» samt en ny brunn borrats. Beslut har fattats om uppförande av en elevflygel samt en materialbod i plantskolan. Plantskolan har börjat tas i bruk, men på grund av vildkaninernas skadegörelse har ej några nämnvärda planteringar kunnat utföras.
Skogsvårdsstyrelsen har under året behandlat 1.873 ansökningar, varav 1.764 avser avverkning till avsalu, 94 skogsmarks omläggning till åker, 11 omläggning till betesvall och 4 till diverse ändamål.
Vid de under året verkställda utsyningsförrättningarna har vid 1.471 förrättningar utstämplats 694.656 träd med en virkesmassa av 155.268 kbm sk. Motsvarande siffror åren 1908-1950 var i medeltal per år 480 förrättningar, 313.359 träd och 70.047 kbm sk.
Tillgången på tallkott
har varit mycket god. Insamling av kott har skett vid avverkning av utvalda bestånd, huvudsakligen på Fårö. Sammanlagt har insamlats 342 hl tallkott, 2 hl grankott, 4 kg björkfrö, 7 kg oxelbär samt en mindre kvantitet almfrö. Tall- och grankotten har klängts vid styrelsens fröklänga och gett ett utbyte av 198,5 kg tallfrö och 1 kg granfrö.
I plantskolorna bar utsått .59,1 kg tallfrö, 5 kg granfrö, 9 kg björkfrö, 100 kg ekollon, 200 kg rödekollon, 1 kg klibbalfrö, 1,5 kg lärkfrö och 7 kg oxel. Den totala mängden plantor som utlämnats från plantskolan är 1.018.000 plantor. Av de vid skogsodlingen utsatta plantorna var ca 745.000 tall, 56.000 gran, 75.000 björk, 22.000 rödek, 17.000 ek, 2.400 klibbal, 2.400 österrikisk svarttall, 8.200 bok och 1.000 sykomorlönn.
Under budgetåret har 9 betesvallar i skogsmark planlagts och 31 avsynats. 21 dikningsplaner har upprättats, omfattande 18.961 sträckmeter. 3 vägplaner har upprättats, omfattande 8.780 m.
Drivningsförhållandena har varit mycket goda. Virkespriserna höjdes kraftigt under sista månaderna av 1951 för att längre fram under vintern sjunka något. För bättre timmerskog med god belägenhet var medelpriset under hela säsongen ca 50 kr.
Vildkaninstammen har ökat igen
15 skogseldar har förekommit, dock endast av mindre omfattning. Rotrötans angrepp på 30- och 40-åriga tallplanteringar fortfar alltjämt. Av skogsinsekterna är märgborren och snytbaggen de allmännast förekommande och synes ha goda utvecklingsmöjligheter på Gotland. Särskilt snytbaggen har på senaste tiden visat tendenser till ökad skadegörelse på plantskogen. Vildkaninens skadegörelser på skogs- återväxten fortgår alltjämt. En viss. minskning av antalet vildkaniner var märkbar på våren 1952 men under sommaren har stammen snabbt ökat igen och torde nu vara lika stor som förut. I avvaktan på slutgiltigt besked från vederbörande myndigheter i anslutning till professor G. Notinis utredning »Vildkaninen på Gotland» kan f. n. inte mycket annat göras än att konstatera det faktum att skogsplantering — och därmed även den enda möjliga formen av skogens föryngring på Gotland
inom stora delar av länet t. v. är omöjliggjord på grund av vildkaninernas härjningar.
Av kassaredogörelsen framgår att inkomster och utgifter balanserar på 421.961: 62 kr och skulder och tillgångar på 226.539: 91.
Gotlänningen
Tisdagen den 11 November 1952
Nr 262