9 januari 2022 – Sida 11

9 januari 20229 januari 2022

Dödsfall

Fru Astrid Stenqvist, maka till folkskollärare Birger Stenqvist, Anga, har avlidit, 46 år gammal. Hon var född i Uppsala och efter studier vid hemstadens enskilda gymnasium samt fackskola kom hon vid sitt giftermål 1927 till Anga. Hon har bl. a. tillhört Röda Korset samt JUF. Vidare kan nämnas att hon var musikaliskt begåvad och vid behov fick ta hand om- organist tjänsten i kyrkan. Närmast sörjande är förutom maken, tre barn och åldrig fader samt syster och svåger.

— Efter en tids sjukdom avled i går fru Bertha Larsson, född Pettersson, Stenstugu i Vamlingbo, 61 år gammal. I Hon var född i Vamlingbo och efterlämnar minnet av en arbetsam och omtyckt kvinna. Varmt religiöst intresserad var hon ansluten till friförsamlingen och dess missionssyförening. Närmast sörjes hon av make, lantbrukaren Niklas Larsson, en son, John, direktör i Firma Autotjänst i Visby, två döttrar, Signe, maka till lantbrukaren Hans Karlsson, Stenstugu, och Märta, maka till pastor Eskil Larsson, Vårgårda, sonhustru o. barnbarn samt två systrar, fröken Theresie Pettersson, Höör, och fru Anna Jacobsson, Havdhem.

— F. handlanden Johan Viktor Albin Hallgren, Stockholm, har avlidit. 65 år gammal. Han var född vid Vikarve i Viklau och hade många år affär i Kräklingbo, men flyttade för ett tiotal år sedan till Stockholm. Närmast sörjande är makan, Olga Hallgren, samt en bror, lantbr. Konrad Hallgren, Vikarve i Viklau, och en syster, änkefru Hermanna Kolmodin, maka till framlidne lantbr. Fridolf Kolmodin, Hörsne.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

9 januari 20229 januari 2022

Jordfästningar

Stoftet efter fru Ida Gahnström, Tuer i Bro, vigdes i går till den sista vilan i Bro kyrka. Först hölls en andaktsstund i hemmet under ledning av predikant Gösta Josefsson och därefter fördes kistan i procession till kyrkan där den inbars under det att kantor Stina Fredricson utförde sorgemusik. Efter det att ps. 594: 2-3 sjungits höll kyrkoherde Einar Ihrmark griftetalet utgående från 2 Petr. 3: 1113 och erinrade om den avlidnas goda livsgärning samt förrättade jordfästningen. Efter ps. 144: 1 och 4 utfördes begravrningsxnässan och till sist sjöngs ps. 595: 1 och 5 och kistan utbars och sänktes i graven. Vid graven talade predikant Gösta Josefsson och nedlade en krans från lutherska missionsföreningen samt en krans från en syförening i Bro. Vid en minnesstund i hemmet insamlades det medel till EFS:s mission i stället för blommor, enligt den avlidnas önskan.

— Till den sista vilan vigdes i går i Östra gravkapellet fru Elisabeth Östlund, Visby. Jordfästningen förrättades av komminister Nils Öberg som utgick från orden i Joh. 16: 22 och den högtidliga akten omramades av ps. 549: 1 och 542: 2. Kistan fördes till Södra begravningsplatsen.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

9 januari 20229 januari 2022

Gotländsk bibliografi 1940-1949.

Bibliografier är som bekant bokförteckningar, vilkas titlar samlats efter vissa bestämda synpunkter och för särskilda ändamål. De är ovärderliga och oumbärliga hjälpmedel inte bara för bokhandlarna utan också och framförallt för alla dem, som bedriver studier och forskningar. Hur ofta har inte tidsödande undersökningar i kanske svårtolkat arkivaliskt material kunnat undvikas, om vederbörande med hjälp ab tillgängliga bibliografiska uppslagsböcker först orienterat sig i litteraturen och tagit reda på vad som redan, publicerats i ämnet!
Litteraturen om Gotland och dess olika förhållanden är mycket rik men svåröverskådlig. Redan år 1890 utkom emellertid den första tryckta förteckningen över »sådan litteratur, tryckt eller i handskrift bevarad, hvari Gotland i ett eller annat afseende beskrifes eller där gotl€ndska förhållanden sakligt beröras». Dess titel var »Bidrag till en gotländsk bibliografi», och utgivare var läroverksadjunkten i Västerås fil. doktor Wilhelm Moler (född i Gothem 1847). De citerade orden är hämtade ur förordet till den andra och utvidgade upplaga av samma verk, som utkom år 1914. Molérs syfte med sitt arbete var ganska blygsamt. Han ville genom dessa bidrag blott väcka intresse för sin foster ö och vara forskare till någon vägledning. Hans arbeten blev emellertid grundläggande, och hans »Bidrag» är fortfarande ett oumbärligt och dagligen använt uppslagsverk vid alla studier rörande Gotland.
Molér har förtecknat- den litteratur, som utkommit till och med år 1913. Det dröjde sedan ända till år 1930, innan någon ny gotländsk bibliografi se g dagen. Detta år satte professor Nils Lithberg och förre rektorn Richard Steffen i samarbete i gång med att publicera fortlöpande bibliografiska uppgifter över Gotlandslitteraturen i Gotländskt Arkiv, som ju börjat utgivas fr. o. m. år 1929. De tog den litteratur, som utgivits 1928, till utgångspunkt. Efter Lithbergs död 1934 fortsatte Steffen ensam detta arbete fram till år 1941, då en förteckning över litteraturen för åren 1938 och 1939 publicerades.
Sedan 1941 har arbetet av olika anledningar legat nere. Intresset för en fortsättning har emellertid hela tiden varit levande, och sedan Gotlands Fornvänner åren 1950 och 1951 erhållit anslag från Humanistiska fonden, kunde arbetet ånyo med allvar åter- j upptagas, och det anförtroddes självfallet åt vår främste nu levande kännare av gotländsk litteratur, bibliotekarie Valton Johansson. Resultatet av hans trägna mödor ligger på bokhandelsdiskarna. Det är en liten vacker volym om 91 sidor med titeln »Gotländsk bibliografi 1940-1949», som även utgör bihang till Meddelanden från Föreningen Gotlands Fornvänner. XXIV. Denna skriftseries. redaktör, fil. doktor Greta Arwidson, som även deltagit i slutarbetet med bibliografien, meddelar i förordet, att Gotlands Fornvänner har för avsikt att årligen försöka publicera de bibliografiska anteckningarna i årsskriften. Början skall göras med 1950 års gotländska bibliografi, som kommer att ingå i Gotländskt arkiv 1952, scm inom kort utkommer av trycket.
Genom att den nya bibliografien omspänner hela tio år har den blivit användbarare och överskådligare. Vi har därför inte förlorat på att vänta så länge på den. Den tillfredsställer också mycket högt ställda krav på fullständighet. Visserligen upptager den inte som Molers »Bidrag» s. k. institutionstryck (stadgar, program, reklamtryck etc..), men redovisningen synes vara åtskilligt mera omfattande än i de tidigare årsbibliografierna. Sålunda har Valton Johansson energiskt djupkatalogiserat lokalpressen och medtagit alla tidningsartiklar, som ansetts ha något kultur- och naturhistoriskt värde. I sin helhet omfattar denna bibliografi inte mindre än omkring 1.400 olika nummer, en siffra som tydligt visar, hur omfattande 1940-talets litteratur om Gotland verkligen är.
Den systematisering, som Molér på sin tid använde, är numera föråldrad, och den nya bibliografien har i stort sett utformats efter nu gängse klassifikationssystem. Dessutom innehåller den ett värdefullt alfabetiskt register.
Det hjälpmedel, som med detta verk nu ställes till det gotländska kulturrbetets förfogande, har tryckts i en begränsad upplaga. Man får hoppas, att det snarast möjligt införlivas med alla gotländska bibliotek. Det kommer emellertid även att vara en eggande och intresseväckande lektyr för alla bokvänner, torn vill fördjupa sin kunskap cm Gotland och dess olika förhållanden. Priset är 3 kr. Redaktören för Gotländskt Arkiv har ännu inte utlovat något om utfyllnad av den stora luckan i den gotländska bibliografin för tiden 1914—1927, d. v. s. från Molérs andra upplaga till de nyssnämnda årsbibliografierna. Det skulle vara mycket glädjande, om Valton Johansson också kunde beredas tillfälle att gripa sig an med detta omfattande och betydelsefulla förteckningsarbete. Han har alla förutsättningar för att »fortsätta Mo-ler».
Arnold Sandberg.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

9 januari 20229 januari 2022

Intresset störst på landsbygden

för ishockeyns regler och takrik.
26 lag blir det i vinterns ishockeyserier på Gotland, omtalar Bertil Samuelsson, som just nu har fullt knog med att åka omkring till klubbarna för att hålla instruktion i regler, taktik m. m.
Nykomlingar i vinter blir Vamlingbo (kommer att spela i Havdhem), Burs (Stånga), Fardhem (Hemse) och Eksta ett juniorlag (Klintehamn). Kanske också Alva kommer med ett lag.
I kväll hålles den åttonde kursen och den går i Slite, på söndag blir det i Lye och onsdag i Alva, fredag i Klintehamn o. nästa söndag blir det domarekurs i Visby med filmförevisning m. m. På kurserna på landsbygden har intresset varit ganska stort medan stadsklubbarna, med undantag av Gute, inte visat. samma stora intresse.
På Gutavallen börjar man sätta upp belysningen över banan på söndag och sedan är det meningen att det skall arbetas på kvällarna. På landsbygden rustas det överallt med banbyggande just nu. Till slut får man hoppas att klubbarnas arbete inte skall vara förgäves, utan att det skall bli lite kyla i vinter också.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

9 januari 20229 januari 2022

SOFT avslog protest vid extra sammantr.

I förra veckan meddelades i Gotlänningen att det äntligen tycktes vara klart i fallet Allklubbars, men det var det ändå inte, för det visade sig strax efter att de klubbar som undertecknat protesten överklagade Gotlands OK:s beslut i röstningen.
SOFT skulle egentligen ha behandlat protesten vid ord. sammanträde i förgår kväll, men av någon anledning \”kom inte »protestbrevet» fram i tid varför SOFT såg sig nödsakade att ta ett extra sammanträde i går kväll enbart, för Allklubbarsprotesten.
Där ansåg man att röstningen vid Gotlands OK:s sammanträde (3-0) var riktig. I övrigt skriver SOFT följande i brev till Magne Malmberg:
»Vi är ense med er om att det var högst olyckligt och olämpligt att kontrollangivelserna lämnades på angivet sätt. Allra helst som detta tydligen inte meddelats de tävlande i förväg. Emellertid kvarstår som faktum att den tävlande som noga gav akt på de uppsatta kartorna och som därefter överförde kontrollernas läge till sin egen karta genom stöd av den tidigare utdelade »kontrollanalysen» mycket väl kunde genomföra tävlingen. Givetvis kan därvid diskuteras om själva inprickningen var så tydlig att »brott» mot par. 71 ej uppstod.
Vårt verkställande utskott har emellertid ansett att föreliggande fall icke är ett direkt brott mot par. 71 och då kontrollerna stod på anvisad plats har VU beslutat avslå protesten samt fastställa Gotlands OK:s beslut!

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

9 januari 20229 januari 2022

Kyrkoarkivlier från 1680-talet

funna vid en inventering i Burs.
Ett viktigt arkivfynd lir i dagarna gjorts i Burs kyrkas sakristia. Under ett pågående ordnings- och förteckningsarbete åt pastorsämbetet i Burs och Stånga påträffade nämligen hr David Gadd häromdagen i ett skrivbord en födelse-, vigsel- och dödbok för pastoratet för tiden 1682-1712 och en husförhörslängd för åren 1688-1698 samt på annat håll i samma sakristia hittills saknade sockenstämmoprotokoll från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.
De hittills kända kyrkoböckerna och husförhörslängderna för Burs och Stånga har gått tillbaka till resp.
1713 och 1720, och det nu gjorda fyndet kompletterar därför till forskningens fromma på ett lyckligt sätt dessa serier. Det är numera ytterst sällan som så gamla kyrkoarkivalier kommer i dagen, och det är märkligt, att dessa handlingar har kunnat undgå de tjänstgörande kyrkoherdarnas och olika inspekterande myndigheters uppmärksamhet. Delvis hänger det väl samman med att de av någon oförklarlig anledning aldrig blev redovisade i de förteckningar över Burs och Stånga kyrkoarkiv, som upprättades på 1880-talet. Dylika förteckningar upprättades vid samma tid hos samtliga pastorsämbeten i Sverige, och på grund av den noggrannhet och utförlighet, varmed de i allmänhet uppgjorts, har de därefter fått ligga till grund för senare inventeringar och leveranser till lands- och länsarkiven. Hade de nu påträffade handlingarna varit redovisade i dessa förteckningar, hade de befunnit sig i länsarkivets förvar ända sedan 1906.
De påträffade handlingarna är delvis fuktskadade och befinner sig även på annat sätt i dåligt skick. Husförhörslängdspartiet för Burs är därjämte tyvärr ofullständigt. De har aldrig varit bundna utan består i överensstämmelse med år 1688 av superintendenten Stiernman utfärdade råd och anvisningar av lösa hopsydda ark. Sedan de nu överförts till länsarkivet, skall de emellertid snarast möjligt konserveras och inbindas.