Jordfästningar

En högtidlig sorgeakt ägde i går rum i Buttle kyrka, då stoftet efter handlanden Villy Wahlby vigdes till gravens ro. Under samlingen i kyrkan, där kistan tidigare hade Placerats på katafalken i det med blommor och levande ljus vackert smyckade koret, utfördees stilla sorgemusik på orgeln. Efter ps. 48: 1-3 höll kyrkoherde E. Beijer griftetal med text från Jakobs brev 5: 7. Så följde jordfästningen och ps. 42: 4-5. Sedan organisten, fru Helny Ohlsson, från läktaren sjungit en solosång utbars kistan under sorgemusik och klockringning och sänktes i graven. Vid denna nedlades en rik och vacker blomstergärd av anhöriga och vänner. Kransar nedlades också från en del firmor som den bortgångne representerat och till sist frambar kyrkoherde Beijer Buttle församlings sista tack och farväl till den hänsovne.

Under stor tillslutning av anhöriga och vänner och arbetskamrater fördes i lördags stoftet efter telefonreparatören Fredrik Hammarlund, Visby, till griftero. Jordfästningen. ägde rum i Östra gravkapellet och vid båren paraderade avd. 90 av telefonmannaförbundets florbehängda standar. Den högtidliga akten inleddes med ps. 42: 4, varpå domkyrkoadjunkt S.-E. Wihlborg höll griftetal med utgång från Matt. 24: 44. Efter jordfästningen sjöngs ps. 377: 1, 2 och 5 och sedan vidtog kransnedläggningen. Förutom av anhöriga o. vänner nedlades kransar av civilingenjör Sven Jansson samt reparatörerna Gottfrid Pettersson, Walter Strage och Axel Djuphammar. Vid graven på södra begravningsplatsen sänktes standaret tre gånger till en sista hälsning och till sist frambar pastor Wihiborg de anhörigas tack för hedersbevisningen.

Till den sista vilan vigdes på lördagen stoftet efter jordbruksarbetaren Viktor Karlsson, Klinte i Follingbo. Kistan hade i förväg placerats i koret i Follingbo kyrka, där samlingen ägde rum. Efter klockringning och stilla sorgemusik inleddes jordfästningsakten med ps. 66: 1-3, varpå pastor N.H. Mårdh höll griftetalet med ledning av orden i Jak. 5: 7, samt förrättade jordfästningen. Efter denna sjöngs ps. 377: 1-3, varpå begravningsmässan utfördes. Högtidligheten avslutades med ps. 33: 8-9, varefter kistan utbars under det att en sorgmarsch spelades. Gravsättningen ägde rum på Follingbo kyrkogård. Såväl i kyrkan som i processionen ut till graven paraderade Follingbo arbetarekommuns fana.
Bland kransarna som nedlades märktes en från vänner och arbetskamrater.

Stoftet efter fru Hermanna Klintberg, Slite, vigdes i lördags till den sista vilan i Othems kyrka. Före jordfästningen hölls en andaktsstund i kommunalkamrer Erik Jacobsons hem. Efter sorgmarschen vid inträdet i kyrkan spelade nämndeman Sem Andersson på fiol och sjöng fru Beda Elias-son »Hur ljuvt det är att komma», varpå psalm 355: 1-2 sjöngs. Officiant var kyrkoherde Wernberg, som i sitt griftetal utgick från Ps. 23: 4, och akten avslöts med ps. 400: 10-11. Efter ytterligare ett violinsolo av nämndeman Andersson fördes kistan ut till graven, där en mängd blommor och kransar nedlades. De anhörigas tack framfördes av kommunalkamrer Jacobson.

Gotlänningen
Måndagen den 8 December 1952
Nr 285

Väder att vänta

Något kallare
UTSIKTER: Måttlig till frisk V vind, övervägande mulet, men ingen eller ringa nederbörd. Under tisdagen vindvridning till NV och i samband därmed uppklarnande och något kallare.
Farvattnen kring Gotland: Styv eller hård V bris till styv kultje, som i natt vrider till NV och avtar något. God sikt.
Stormvarning: Styv V kultje.
Temperaturen var i morse kl. 7 i Stockholm — 1 grad, Göteborg 3, Malmö 3, Växjö — 1, Visby 0, Karlstad 2, Falun — 5, Östersund 2, Storlien — 1, Blåhammaren — 2, Haparanda — 13, Riksgränsen — 6 grader.

Gotlänningen
Måndagen den 8 December 1952
Nr 285

SPORTSPALTERNA

\"\"

JUBILEUMSHANDBOLLEN:
Medelmåttigt Stockholms AIK kände sig nöjt när ,det knappt slog Gotlandslaget.
Presspelarna briljerade – \”Malung\” en klass bättre än Hultman.
NÄR STOCKHOLM AIK:s allsvenska handbollsgossar sprang av planen efter förrättat värv i jubil eumsmatchen mot Gotlandslaget, pustade de ut ordentligt och man kunde även läsa i deras ansikten »det var tur att det gick vägen». Ja, det låter kanske egendomligt men faktum är att vårt landskapslag spelade stundvis en sådan god handboll att stockholmarna många gånger stod handfallna i försvaret. Ex-huset var vid högtidligheten fullsatt till bristningsgränsen, och det var kanske i någon mån den höga stämningen som sporrade våra egna till kämpatag. Som referent var man särskilt glad åt att se att UK:s »bortglömda» Curt Ekström, Sten Johansson och »Malung» Karlsson var briljanterna i en riv ande och fartfylld match, som slutade med resultatet 15-13 (7-5) i stockholmsfavör.

OM VI BÖRJAR REFERATET i fel ända så att säga, gjorde man följande reflexioner: Allsvenska Örebro SK som i början av handbollsäsongen gästade Gotland speladet par klasser bättre handboll än Stockholms AIK, därmed är inte sagt att stockholmarna spelade dåligt. De var givetvis inte i bästa form. Hur det nu än är, tar resan på krafterna, och så avverkade de en match i Fårösund på lördagskvällen.

EN BIDRAGANDE ORSAK till att stockholmarna inte trivdes som fisken i vattnet, var den lilla spelytan. Detta märktes på de för långa crossbollarna. Gästerna hade inte genomgående snyggt spelsätt — det schabblas betänkligt även i ett allsvenskt lag — men de enskilda prestationerna från linjen var oftast granna saker och man fäste sig särskilt vid A-kedjans Bengt Enhamre och B-kedjans Bosse Andersson. Backen och lagkaptenen Hasse Möller är en gigant som få och har en blick och rävig frispelningsförmåga, samt kraft i arm som får en handbollsvän att krama sig. En som inte imponerade var målvakten Stig Hultman. Han får faktiskt finna sig i kritiken att hans kollega »Malung» Karlsson var en klass bättre. »Malung» arbetade blixtsnabbt med både ben och armar, medan Hultman vid de flesta tillfällena rent av var klumpig genom att ständigt gå tillbaka på bollarna. Man tyckte sig aldrig se att han hade handfasta grepp.

RESULTATET 15-13 var rättvist, men hade Gotland vunnit hade det i och för sig inte varit så sensationellt, då våra kedjor hade en del enkla avslutningar efter fint framspel till linjen. Man har också lust att säga att resultatet lika väl kunde blivit omvänt om mannen på avbytarbänken kört lite mera med B-kedjan. Nu såg man redan från början att A-kedjan med Norman—Svennefelt—Johansson inte fick så mycket uträttat, med andra ord precis samma som i pressmatchen. (Det går inte att spela »enmanshandboll» — ta det som kritik). Seth Norman skulle vara av allsvensk klass om han inte snurrar så mycket, var det någon som sa, och det vill man hålla med om. Vad hjälper det om man fintar och sedan inte vet vart man skall ta vägen. Nu gjorde i alla fall Norman det bästa intrycket i A-kedjan.

FART OCH FLÄKT skall det va\’ och det åstadkom trion Oskarsson—Sten Johansson—Curt Ekström. Denna kedja svarade också för sammanlagt 9 mål, och det ger ju ytterligare belägg för att A-kedjan fick spela »på namnen». Sten Johansson har skakat av sig rädslan på allvar. Han är rivig, hypersnabb och vig och skjuter som en hel karl, vilket de allsvenska försvararna nog också erfor. Sten »paraderade» en gång elegant förbi två spelare och bläddrade fram till linjen och hade ingen svårighet att lura Hultman. Curt Ekström annonserade inte som vanligt och det var ju skönt — hans skott från liten vinkel var läckra saker. Fritz Oskarsson har fått rosor förr och han är berättigad till en bukett även i dag, för sitt »kalla, hårda men justa linjespel».
Det gotländska försvaret var inte över sig. Gunnar Svennefelt fördelade bollarna dåligt och i försvaret arbetade han osäkert. Nu skadade han handen i början av matchen och det kan ju tänkas att detta inverkade.
Siste man i raden — målvakten »Malung» Karlsson har omnämnts på annan plats, men det kanske bör tillläggas att han många gånger rehabiliterade försvarsspelarna.
Målens tillkomst: Lenart Svennefelt 1-0, Gösta Andersson 1-1, Sten Johansson 2-1, Curt Ekström 3-1, Svante Malmgren 3-2, Hasse Möller 3-3, Sten Johansson 4-3, Folke Franck 4-4, Lennart Svennefelt 5-4, Svante Malmgren 2-3, Hasse Möller 6-5, 7-5, Curt Ekström 6-7, Enhamre 8-6, Lennart Svennefelt 7-8, Lennart »krull» Johansson 8-8, Bosse Andersson 9-8, Oskarsson 9-9, Curt Ekström 10-9, Gösta Andersson 10-10, Enhamre 11-10, 12-10, Holmgren 13-10, Sten Johansson 11-13, Curt Ekström 12-13, Malmgren 14-12, Enhamre 15-12, Oskarsson 13-15.
Domaren Inge Claesson får beröm därför att han inte gjorde några felaktiga domslut.

En röst…
Det var inget dåligt spel. Örebro var bättre förstås. Jag gillade framförallt Hasse Möller — flott uppträdande på plan. Jag gillade inte centerhalven — protesterade mot domsluten. Den gotländska B-kedjan skulle utnyttjas mera. Jag skulle vilja ha sett en kedja med Norman—Sten Johansson—Curt Ekström. »Malung» i målet var utmärkt, han hade ju dåligt försvar framför sig. Stockholmslaget spelade sämre än jag väntat. Det gör sig bättre på stor plan, det märktes i Fårösund, där det vann stort. Hade Gotlandslaget spelat därute, hade siffrorna kanske blivit ca 25-15. Hade »Malung» varit så bra i söndags, hade VIF aldrig tagit stryk av Gute, sa rösten, som tillhör M Gute-spelaren Calle Rothstein.

Det var högtidligt
i ex-huset, när förbundsordf. Anders Attner tog till orda framför defilerande »slocknade stjärnor» och huvudmatchens spelare. Han berättade i korthet om Gotlandshandbollens tillväxt och framfart, och han kunde också utan överord deklarera, att handbollen under de tjugo år den utövats på Gotland gått framåt på bredden. Ceremonien avslutades med att representanter för I 18, VIF, Gute och AIK fick mottaga diplom från Svenska idrottsförbundet. Till sist hurrarop.
ELLDE.

\"\"
NILS EKSTRÖM,
tyckte det var roligt att själv få
spela handboll, och som handboll-
ordf. var han enbart nöjd med hu-
vudmatchen. Det ser ut som om
det också skall gå ihop ekonomiskt,
var Nisses replik.

Gnista hos \”slocknade\”.
Det var rejäla och gamla hederliga kämpatag i de »slocknades» match, som inte bara blev sevärd genom att det spelades för fullt, utan också därför att »gamlingarna» när de fått joggat sig, varma tog fram sina finesser. I 18-gänget vann på sin ungdom och särskilt utmärkte sig Nysell som sköt särskilt bra. Hasse Lundh stod i målet och arbetade flitigt och säkert mellan stolparna och långt fram till linjen. Bäst bland de »slocknade» var »Robban» Ahrling och Gösta Löfqvist, som med konditionen från orienteringen kom långt. Man fick särskilt lägga märke till »Lökens» specialare med skott ur död vinkel. Nisse Ekström tillhörde också de bättre med sina luriga så kallade stänkare. Det var en kul och bra match, som slutade med resultatet 12-9 till I 18.

Gotlänningen
Måndagen den 8 December 1952
Nr 285

AIK gav bländande uppvisning i Fårösund 24-11 (10-6)

Det var synd att ej mer än 200 åskådare tog tillfället i akt att se den bländande uppvisning som Stockholms AIK gav i handboll. Fårösund spelade ej alls dåligt men fi ck ändå finna sig. i att bara vara statister. I första halvlek kunde hemmalaget något så när hålla stången och följde med till 3-3 och 5-5, men sedan drogs rullgardinen ner.
Man fick se en provkarta på fintningar, framspelningar, placeringar samt olika typer av skott, allt utfört i högsta fart. liven taktiskt skiljde man sig avsevärt från det monotona spel man är van vid här på Gotland. Blev t. ex. en forward trött efter en hård rush, gick backen omgående upp i kedjan och forwarden back till nästa anfall kom, då uppställningen blev den vanliga igen. På det viset kunde kedjan alltid spela i högsta fart utan att slappna. Man visste precis var man hade varandra och passningarna såväl framåt, bakåt som i sidled levererades utan att man behövde se efter, var medspelaren fanns.
Hela laget var ytterst jämnt, med möjligen de svaga punkterna i målet och på centerhalven. Hultman hade väl för lite att göra, men slarvade mer än vad man bör begära av en målvakt av hans klass. Bägge backarna var brytsäkra och skjutstarka. Kedjorna var lika starka och ytterst snabba. Bäst i laget var Kjell Jönsson och Hasse Möller.
I Fårösund var Ström i målet ypperlig och överglänste klart kollegan i andra målet men så hade han också fullt arbete. Lasse Sundahl var den enda som höll måttet i försvaret medan de andra var mer än lovligt svaga och åkte på den ena finten efter den andra. Seth Normana var fullt ut lika bra som någon »aikåare» i första halvlek och var strålande, Men efter paus bestods han uppvaktning och han koli ingen vart.
Slutresultatet blev 24-11, men man hade intrycket att gästerna slog av på farten mot slutet. En perfekt uppvisning av ett trevligt och sympatiskt lag, ett föredöme i uppträdande.

Bra domare var A. Attner.
M5tgörare: AIK: K. Jönsson 6, H. Möller 5, E. Holmgren 4, B. Enhamre 3, B. Franck och L. Eriksson 2, samt S. Malmgren och B. Andersson 1 mål.
Fårösund: B. Palmgren och K. G. Eklund 3, S. Norman och K. Olofsson 2 samt L. Sundahl 1 mål.
Alf Lindwall.

Gotlänningen
Måndagen den 8 December 1952
Nr 285

Karlén dubbelsegrade i KA 3:s handicaptennis.

\"\"
GUNNAR KARLÉN

KA 3:s sedvanliga handicaptävling i tennis inomhus slutspelades på söndagen efter två veckors spel. I försöksomgången inträffade den sensationen att M. Ahlquist, KA 3, lätt slog ut A. Lindwall, Slite. I andra omgången överraskade B. Andersson, KA 3, med att slå ut B. Linder, Slite, och Ahlquist fortsatte med att även besegra Visbys gode Andrén.
I en bra match visade Karlén sin storform genom att trots handicap besegra skicklige C. Stenström. Till semifinalerna kvarstod B. Andersson, KA 3, och K. Olsson, Slite, som blev baneman för hittills lyckosamme Ahlquist. Vidare återfanns G. Karlen, som lätt klarade av musikekvilibristen K. E. Erikson samt E. Germundsson, KA 3, som i en hård kamp om varje boll överraskade med att slå ut bollsäkre B. Theorin. Ena finalplatsen knep sedan B. Andersson genom att till sin egen och även andras förvåning vända ett nästan hopplöst underläge till seger över Olsson. G. Karlen vann mera klart trots svårt handicap över Germundsson. I finalen utnyttjade Karlen skickligt Anderssons svagheter och tack vare säkert nätspel forcerade han hem en klar vinst.
Karlen var en värdig och säker segrare och är väl värd den första inteckningen i det stiliga vandringspris som Fårösunds Cykel- och sportaffär ställt upp och som måste erövras 4 gånger för att bli ständig egendom.
I damklassen ställde 8 damer upp. Trots svårt handicap gick Helen Karlen ej att hota. Hon vann klassen utan att förta sig och efter att på 3 matcher bara släppt ifrån sig 9 games.
KA 3 skötte som alltid tävlingarna mycket förtjänstfullt.
L—wall.

Resultat. Herrar:
E. Andrén—T. Koniakowski 6-4, 6-3, M. Ahlquist—A. Lindwall 6-1, 6-2, G. Karlen—L. Rothstein 6-3, 6-2, C. Stenström—A. Edberg w. o., B. Andersson—B. Linder 6-3, 6-2, G. Lindwall—R. Myrsten 3-6, 6-4, 6-0, K. Olsson—O. Helling 6-4, 6-5, M. Ahlquist—E. Andrén 6-4, 6-4, G. Karlen—C. Stenström 6-1, 6-4, K. E. Eriksson—Å. Silander 6-4, 6-4, E. ,Germundsson—H. Rothsten 6-0, 6-1, B. Theorin—S. Nordell 6-1, 6-1, B. Andersson—G. Lindwall 6-1, 6-1, K. Olsson—M. Ahlquist 6-3, 6-3, G. Karlen—K. E. Eriksson 6-4, 6-2, E. Germundsson—B. Theorin 5-6, 6-5, 6-5, B. Andersson—K. Olsson 7-9, 6-3, 6-3, G. Karlen—E. Germundsson 6-4, 6-4. G. Karlen—B. Andersson 6-3, 6-4.

Damer:
H. Karlen—M. Liljenroth 6-0, 6-1, A. M. Ahlquist—G. Dahlbeck 2-6, 6-1, 6-5, V. Engdahl—I. Koniakowski 6-4, 6-3, B. Wiederkrantz—R. Wulff w. o., H. Karlén—A. M. Ahlquist 6-1, 6-2, B. Wiederkrantz—W. Engdahl 9-7, 6-3, H. Karlen—B. Wiederkrantz 6-2, 6-3.

Gotlänningen
Måndagen den 8 December 1952
Nr 285

SJ begär bemyndigande att läggs ned Slite- och Klintebanorna.

Järnvägsstyrelsen har nu hos regeringen gjort framställning om bemyndigande att från tidpunkt som befinnes lämplig ur driftsynpunkt, lägga ned järnvägstrafiken på bandelen SliteRomakloster—Hablingbo och riva upp spåranläggningen där.
Styrelsen påpekar bl. a. att vid de informationsmöten, som vederbörande distriktschef hållit med representanter för berörda kommuner, har förslaget om att lägga ned järnvägstrafiken i stort sett mötts med förståelse. Linjen löper i så gott som hela sin sträckning nära intill eller korsas av vägar, vilka redan trafikeras av statens järnvägars biltrafik. Såväl person- som godstrafiken kan därför efter omläggningen tas om hand av denna biltrafik. På grund av den ringa trafikvolym det är fråga om torde omläggning till biltrafik kunna ske utan annan ändring än komplettering och i vissa fall omläggning av nuvarande landsvägsförbindelser samt, om man undantar bettrafiken vilken beräknas kunna ombesörjas med lånade lastbilar, utan nämnvärd ökning av antalet vägfordon. Nettobesparingen för SJ som helhet av denna övergång från järnvägs- till landsvägstrafik beräknas till ca 500.000 kr per år, vartill kommer värdet av den tnateriel, de byggnader och annan för järnvägstrafiken nu bunden egendom, som frigöres genom omläggningen. Detta värde beräknas efter avdrag för upprivningskostnaderna utgöra 1 milj. kr.
Styrelsen har funnit att frågan om en partiell nedläggning av järnvägstrafiken på Gotland och dess ersättande med biltrafik i SJ:s regi nu måste allvarligt övervägas. Härvid synes i första hand den bandel böra komma ifråga, som har den minsta trafiken och som visar den största förlusten per bankilometer, nämligen bandelen Slite—Romakloster—Hablingbo. Vid den planerade omläggningen kommer befolkningen och näringslivets rimliga behov och önskemål att i möjligaste mån beaktas. Persontrafiken är avsedd att ombesörjas av vägbussar och godstrafiken i erforderlig omfattning huvudsakligen av lastbilar. Godset kommer härvid att i största möjliga utsträckning hämtas resp. avlämnas direkt hos trafikanterna.

Gotlänningen
Lördagen den 6 December 1952
Nr 284

Rattfylleri på Norr i Visby.

Berusade skyllde på varandra.
Ett rattfylleri avslöjades vid 22.30-tiden i går vid Herkulesgatan på Norr i Visby. Polisen fann då den anlände till platsen en bil med två personer i. Båda var berusade och skyllde på varandra om vem som kört. Det blev dock snart klart vem som suttit bakom ratten — han hade inte ens körkort.
De båda i bilen hade varit på en tillställning tidigare på kvällen och där fått för mycket till bästa — de var så berusade att de även utan bil var färdiga att tas om hand för fylleri. Till en början kastade de skulden på varandra, men när polismännen fått lirka med dem en stund kröp det fram vilken av dem som kört. Vederbörande hade inget körkort. Det blev blodprovstagning i vanlig ordning.

Gotlänningen
Lördagen den 6 December 1952
Nr 284

Inbrottet hos Pressbyrån snabbt uppklarat.

Inbrottet i Pressbyråns kiosk vid hamnen natten till fredagen klarades upp av Visbypolisen De skyldiga var två Visbyynglingar i åldern 18 och 21 år.
Förutom pengar hade de lagt beslag på tre limpor cigarretter och diverse chokladvaror. Polisen kunde gripa de båda efter ett intensivt spaningsarbete i går och vid förhör fann ynglingarna så småningom för gott att erkänna.

Gotlänningen
Lördagen den 6 December 1952
Nr 284

Skogsauktion i Eksta.

Lördagen den 13 dec. kl. 1 e. m. låter Eksta pastorat försälja 152,6 m3 utsynad skog fördelad i 11 poster.
Stämplingslängder hos Lars Jakobsson, Popparve, och Elis Nilsson, Smiss. Villkoren vid auktionen. Samling i hagen bakom Ferd. Petterssons verkstad.
Boställsstyrelsen.

Gotlänningen
Lördagen den 6 December 1952
Nr 284

Skogsauktion i Sanda.

Fredagen den 12 dec. kl. 15 kommer i Sanda skola att försäljas följande poster utstämplad skog från pastoratets löneboställen:
Sanda khb 45 m3, 2 poster
Fjäle kmb 124 m3, 2 poster Västergarns annex 82 m3, 6 poster Mästerby annex 12 m3, därav 6 m3 ek.
Halva köpesumman betalas kontant, det resterande anstånd till 1 aug. 1953.
Stämplingslängder finnas hos Alert Löfgren, Ejmunds, tel. Bander 7.
Boställsstyrelsen.

Gotlänningen
Lördagen den 6 December 1952
Nr 284