Djävulsgrottans fånge.
MacDonald Carey, Alexis Smith
I de fantastiska kusliga grottorna gömdes bytet från ett postrån. Guldet lockade hederliga och ohederliga… Jakten blev både hård och spännande.
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
Djävulsgrottans fånge.
MacDonald Carey, Alexis Smith
I de fantastiska kusliga grottorna gömdes bytet från ett postrån. Guldet lockade hederliga och ohederliga… Jakten blev både hård och spännande.
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
Stämplad.
(The Company She Keeps)
Dennis O\’Keefe, Lizabeth Scott, Jane Greer
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
TORSDAGEN DEN 18 DEC. kl. 12 midd. låter stärbhusdelägarna i boet efter Gustaf Pettersson, Eyrumsgatan 5, på grund av fastighetens försäljning genom offentlig auktion försälja all boets inre lösöre, varav nämnes: Sängar, flera bord, sekretär, stolar, fåtöljer, radiogrammofon med skivor, el-tvättmaskin, mangel, gardiner, sängkläder, linnevaror, speglar, glas och porslin, en större matta, trasmattor, vattenslang, diverse handredskap m.m., m.m. För annans räkning: Soffa, ottoman, barnkärra m.m., m.m.
Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till 1 april 1953 eller vid anfordran.
H. A. JAKOBSSON. — Tel. Hejde 93031.
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
En julklapp i förskott tyckte professor Johnny Roosval, att Fardhems församling fått, då han i går talade vid återinvigningen av Fardhems gamla vackra medeltidskyrka. Aterinvigningen blev liksom i Stenkumla förra söndagen en stor och mäktig högtid, och bygdens folk hade allmänt och endräktigt slutit upp i templet. Många besökare från andra församlingar och inte minst från staden hade också kommit tillstädes.
Bland de många »utsocknes» såg man främst biskopen och biskopinnan Anderberg, militärbefälhavaren generalmajor Backlund med maka, professor Roosval, landsantikvarie Greta Arwidsson och länsarkivarie Arnold Sandberg. Kyrkan var fylld till sista plats.
Medan den prästerliga processionen ,tågade in i kyrkan, sjöng en barnkör »Hur ljuvt det är att komma till Herrens tempelgård». Gemensamt sjöngs därpå ps. 42: 4 »Gör porten hög». Biskopen höll så sitt invigningstal med utgång från 1 Sam. 3: 1-4.
Vi har i vårt svenska folk och i vår kristenhet i dag en känsla av allmän osäkerhet. Men vi vet att Guds lampa inte slocknat, sade biskopen bl. a. Kära Fardhemsbor! Två ting önskar jag er denna dag: att ni här förnimmer en äkta och stark gudsnärhet så att genom vad här förehaves den levande Guden själv får tala och tala personligt, nära in i hjärtat, och därtill önskar jag er villighetens ande, det levande deltagandet i bön och sång. Blir dessa ting förverkligade, då skall kyrkoförnyelsen här i helgedomen åtföljas av en församlingsförnyelse.
Assistenterna; prostarna Gustaf Sjöberg, Klinte, och Ernst Hejneman, Alva, kyrkoherdarna Henning Björkquist, Hablingbo, Erik Amer, Eksta, och Olof Havren, Fardhem, domkyrkokomminister Nils Öberg, Visby, samt kyrkvärdarna Martin Laurin, Sandarve, och Arvid Stark, Hallsarve, läste så sina bibelspråk, varefter biskopen ledde i bön och förklarade templet återöppnat. Sedan sjöngs ps. 12: »Nu tacker Gud allt folk».
En märklig kyrka
Sedan processionen lämnat altarringen och tågat genom kyrkan, följde högmässa i vanlig ordning med predikan av kyrkoherde Havrén. Kyrkokören sjöng efter Tron »Hosianna» och efter predikan »Låten er upp» av Gluck. Professor Johnny Roosval höll därefter ett med spänd uppmärksamhet åhört anförande om Fardhems kyrka. Han konstaterade bl. a. att många av kyrkans goda egenskaper har varit dolda de senaste århundradena. Onödiga, skymmande saker är nu avlägsnade och ersatta av bättre. Redan förut var emellertid kyrkan en av de märkligare på Gotland. Koret, som dateras från 1100-talet, är sålunda öns äldsta bevarade. F. ö. byggdes kyrkan i tre omgångar. Först kor, sedan efter 30-40 år långhuset och slutligen efter en lika lång mellanperiod tornet.
Så följde en snabbutflykt i fantasin till medeltidens stora kyrkobyggartid. Korportalens skulpturer, antingen det nu gällde ett människoslukande lejon eller Alexander den stores himlafärd, plockades in i ett vidare sammanhang, och tal. lät Fardhems kyrkobygge avteckna sig mot den breda historiska bakgrunden. Korportalen visar påverkan från den bildrika stil som dominerar Lunds domkyrka, men långhuset har tydligen byggts under påverkan av den enkelhet som cisterciensermunkarna i Roma svärmade för. De höga fönstren har tillkommit under 1800-talet. Men i norra muren har genom restaureringen ett av de ursprungliga fönstren kommit fram. Än så länge syns bara den inre smygen. Nästa år skall också den yttre smygen tas upp, och sedan kan man studera ett litet stycke »färsk» 1100talsarkitektur där, konstaterade professorn. På tal om kyrkans yttre silhuett fastslog han slutligen, att denna i stort sett bibehållits oförändrad.
Gåvor och kyrkkaffe
Högmässan avslutades med altartjänst av pastor loci och domkyrkokomminister Öberg (före predikan hade prostarna Hejneman och Sjöberg tjänstgjort som liturger).
Vackra och värdefulla gåvor till kyrkan hade kyrkoherde Havren att tacka för: en vinkanna av äkta silver från kyrkl. syföreningen, två silverljusstakar från SLKF och SLU samt blomvaser av silver, skänkta av hans egna systrar, som ju växt upp i Fardhems prästgård.
Vid det följande kyrkkaffet i skolan, som församlingsborna inbjöd till, höll kyrkoherde Havren ett hälsningsanförande och riktade sig med några tacksamhetens och erkänslans ord till församlingen. General Backlund tackade på gästernas vägnar, och avslutningen förrättades av biskopen.
Till sist gavs middag i prästgården för ett 70-tal inbjudna, bl. a. entreprenörer, kyrkvärdar m. fl., som på olika sätt haft med kyrkorestaureringarna i Fardhem och Linde att göra.
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
har hos regeringen anhållit om anslag för en större telefonväxel i samband med utökning av länsstyrelsens lokaler. Sedan de nyförvärvade lokalerna inom kvarteret Hotellet tagits i bruk av länsstyrelsen och vissa andra statliga verk, är avsikten att förse dessa lokaler och ämbetslokalerna i det närbelägna landsstatshuset med en gemensam automatisk abonnentväxel, förlagd till en av de nyförvärvade fastigheterna, där lämplig plats för växeln kan erbjudas.
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
som visats vår käre make och far ALBIN PETTERSSON under hans sjukdom och för den vackra blomstergärden vid hans bår frambär vi härmed till syster och personal vid Hemse kronikerhem, släkt och vänner vårt varma tack.
ANNA PETTERSSON
Vera
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
Bostadsstyrelsen tillstyrker att Visby stad får rätt att längst till 1 januari 1957 teckna borgen för byggnadskreditiv om högst 751.900 kr åt Riksbyggens bostadsrättsförening Visbyhus nr 7 beträffande föreningens byggnadsföretag — hus B — på tomten nr 7 i kvarteret Salvian. För företaget har styrelsen vid beviljandet av tertiär-och tilläggslån godtagit en produktionskostnad av 795.000 kr.
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
Skolöverstyrelsen har föreslagit regeringen att tilldela Romaklosters skoldistrikt statsbidrag med högst 140.000 kr till den nya skolbyggnaden vid Vänge folkskola. Den totala byggnadskostnaden har av överstyrelsen beräknats till 255.000 kr. Byggnadsföretaget anses synnerligen angeläget, varför arbetena bör påbörjas snarast.
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291
Stiftsnämnden i Visby har anhållit hos regeringen att ur kyrkofonden få 406 kr för renovering av en ungefär 100 år gammal hörnsoffa, som fröken Alma Westberg, Mariahemmet, Visby; överlämnat som gåva till biskopens i Visby tjänstebostad. Soffan, som är av god kvalitet, skulle kunna underlätta för biskopen att förse den mycket stora tjänstebostaden med tillräcklig möblering, säger stiftsnämnden.
Gotlänningen
Måndagen den 15 December 1952
Nr 291