Dag: 15 januari 2022

Publicerat

Dödsfall

Fru Emma Hoas, änka efter framlidne Gammelsvenskbyherden Kristoffer Hoas avled på julafton efter en längre tids sjukdom i Södertälje, där hon varit bosatt sedan sin makes bortgång.
Den avlidna är väl känd av alla äldre svenskbybor. I mer än ett kvarts sekel vistades hon i Gammalsvenskby i Ukraina, där hon — utsänd av KMA 1899 — verkade som bibelkvinna och församlingssyster. Hon var född i Sverige och tillhörde den gamla lundasläkten Skarstedt. 1907 ingick hon äktenskap med Gammalsvenskbys dåvarande folkskollärare och klockare, sedermera pastor Kristoffer Hoas, och var den första svenskfödda kvinna som gifte sig med en svenskbybo.
Hon nedlade under sin krafts dagar ett mycket gagnande arbete bland svenskbyborna, och stannade i Ukraina tillsammans med sin make till dess svenskbyborna för 23 år sedan fick tillåtelse att lämna Ukraina och flytta sina bopålar till Sverige.
Hon har så gott som varje år varit intresserad deltagare i svenskbybornas årliga sammankomst i Roma. De senaste åren har hon dock på grund av sjukdom varit förhindrad delta i färderna till Gotland.
Den bortgångna sörjes närmast av sönerna, pastor Sigfrid Hoas och tjänstemannen i Scania-Vabis Viktor Hoas, båda bosatta i Södertälje, polisman Emil Hoas, Stockholm, av dottern Anne-Marie bosatt i Uppsala samt barnbarnen. Jordfästningen äger rum den 3 januari i Roma, där svenskbybornas gamle herde Kr. Hoas är begravd.
— Fru Alma Vroland, Visby, avled i går i en ålder av sjuttionio år. Den bortgångna var änka efter typograf Arvid Vroland och var själv i yngre dagar verksam i det typografiska facket, bl. a. på Gotlänningens officin. Sedan många år var hon ansluten till IOGT.
Som närmast sörjande efterlämnar den avlidna två döttrar, Edith, maka till folkskolinspektör Gösta Allvin, Visby, och Signe, gift med köpman J. Tjäder, Hudiksvall, samt barnbarn och en syster, fru Gerda Enström, Visby.
— I lördags avled änkefru Emelie Pettersson, f. Nilsson, änka efter lantbrukaren Viktor Pettersson, Bonsarve i Vamlingbo.
Den bortgångna var född den 26 april 1877 vid Simunde i Vamlingbo. Allt sedan ungdomen har den avlidna varit varmt kristligt intresserad och var ansluten till Vamlingbo friförsamling. Hon efterlämnar ett mycket aktat minne.
Närmast sörjes den bortgångna av sonen Enoch, som nu har gården, vidare av dottern Anna, gift med hemmansäg. Elof Pettersson, Rodarve i Hogrän, samt barnbarn.
— I en ålder av nära 85 år avled i går fru Laura Karlsson, maka till f. fiskaren Karl Karlsson, Hallute i När. Hon var född i När och sörjes närmast av, förutom maken, två döttrar och en syster.
På juldagen avled helt hastigt och oväntat stenarbetaren Hjalmar Johansson, bosatt vid Vivlings i en av stenbrottets baracker. Den bortgångne var född i Torps församling i Älvsborgs län och kom i unga år till Gotland, där ytan arbetat med stenbrytning. Han älskade ensamheten och avböjde alltid lugnt och bestämt varje inblandning av andras råd eller hjälp i livets skiften. Myndigheterna har tidigare erbjudit honom bistånd både med läkarhjälp, då han var sjuk, och på annat sätt, men han har alltid avvisat dessa erbjudanden under den manliga försäkran att han ville klara sig själv. Nu hade ohälsa brutit ner honom, och endast en granne till honom anade hur illa det stod till. Lugnt och stilla gick den ensamme över gränsen på den dag, då alla vi andra glädes åt människors och anförvanters gemenskap. Den bortgångne har inga anhöriga på Gotland och var vid sitt frånfälle 61 år.

Gotlänningen
Måndagen den 29 December 1952
Nr 301

Publicerat

SLITE

Julhelgen har förflutit lugnt och stillsamt i köpingen. Julottorna samlade mycket folk, och ändå var det väl många som stannade hemma för att höra radiojulottan från Kalmar, där församlingens förutvarande kyrkoherde, Carl Söderberg, predikade.
Finländska ångaren Vasaborg avgick i lördags med last av 5.000 ton cement, destinerad till Rio Grande do Sul i Brasilien. Fartyget skulle egentligen ha varit klart att lämna Slite före jul, men vattensfåndet i hamnen sjönk några tum och ångaren måste fördenskull gå ut på redden, där de sista hundra tonnen togs ombord med hjälp av läktare. På lördagen blev man klar härmed, varefter ångaren kunde avgå. Besätningen fick alltså fira jul i Slite i st. f. till sjöss, men man passade också på att byta besättning till jul. Hela besättningen mönstrade nämligen av och for hem till Finland, och en ny besättning trädde till.

Gotlänningen
Måndagen den 29 December 1952
Nr 301

Publicerat

KLINTEHAMN

Kyrkostämma hölls på söndagen i Klinte under prosten Sjöbergs ordförandeskap. Till ny ledamot av kyrkorådet för tre år valdes bokhandlare Hugo Broden med fru Dagny Soller-man som suppleant. Till ledamot av pastoratskyrkorådet utsågs lantbr. Erik Johansson, Värsände, Klinte.
Som revisorer omvalde pastorats-kyrkostämman Erik Thurgren, Klinte, och Albin Ahlström, Fröjel och revisorer för Klinte församling blev Erik Thurgren och Gästa Johansson.

Gotlänningen
Måndagen den 29 December 1952
Nr 301

Publicerat

GOTLAND RUNT. Kräklingbo.

KRÄKLINGBO
En trevlig Luciafest hade Kräklingbo SLU-avd. anordnat lördagen den 13 dec. Skolan var fylld till sista plats, närfesten inleddes med att Axel Edmark och Edvin Levin på dragspel och fiol utförde »Disciplinmarsch», varpå samtliga hälsades välkomna och en Lucialegend lästes. Under musik intågade så avd:s Lucia, Greta Andersson, följd av en liten ängel och sex tärnor och framförde en vacker och stämningsfull tablå. Därpå bjöds samtliga på kaffe med hembakat bröd. Under kaffet spelade musiken flera musikstycken. Några ungdomar framförde ett litet underhållningsprogram, där man bl. a. fick lyssna på Tomten, Vintergatan, sång och musik.
Så var tiden kommen att följa Joel Herlitz, Halla, på en utfärd runt Gotland med färgbildernas hjälp. Han berättade på ett medryckande sätt om Gotlands kyrkor, Visbys rosor och ruiner, vackra ängen och andra sevärdheter vi är lyckliga nog att äga.
Den alltigenom lyckade festen avslöts med att »Du gamla, du friar» sjöngs unisont.

Gotlänningen
Måndagen den 29 December 1952
Nr 301

Publicerat

GOTLAND RUNT. Hellvi.

HELLVI
Vid årets tredje ordinarie kyrkostämma under ordförandeskap av kyrkvärden K. J. Sundgren valdes till revisorer för nästa år hemmansägarna Arvid Claudelin och Sigvard Nyberg med hrr Karl Malmberg och Gustaf Blomberg såsom suppleanter. Nästa års stämmor skall hållas i sakristian på tid som ordföranden bestämmer.
I pastoratet hölls bara en julotta, nämligen i Hellvi kyrka, som trots det dåliga vädret var fullsatt. Lärbrokören bidrog med ett par sånger: 0 du heliga och Det är en ros utsprungen. Kollekten till dispensärföreningen gav ett bra resultat.

Gotlänningen
Måndagen den 29 December 1952
Nr 301

Publicerat

GOTLAND RUNT. Havdhem.

HAVDHEM
Julottan i Elimkapellet samlade en talrik menighet, som fick uppleva en stämningsfull högtidsstund. Sedan julpsalmen sjungits läste landstingsman August Jacobsson julevangeliet och förenade i bön. Pastor Ruben Mild predikade om Julens glädjebudskap, och kören, under ledning av lantbr. Elmer Thomsson, sjöng tre vackra julsånger. Insamlingen tillföll söndagsskolverksamheten.
Julfest höll söndagsskolan i ]limkapellet på annandagens eftermiddag. Barn och äldre fyllde kapellet och kunde glädjas åt en lyckad och trevlig fest. Söndagsskolans föreståndare, kamrer Eric Lindqvist, ledde programmet, vari eleverna medverkade med uppläsning och sång. Fru Ingegärd Bergström höll ett illustrerat tal, vari också elever och lärare fick medverka. Pastor Ruben Mild höll ett kort tal om Guds ord. I samband med detta överlämnade han också biblar till 6 elever. Kören och musikföreningen medverkade med flera sånger och en god insamling för söndagsskolans verksamhet uppbars. I en paus serverades kaffe. Som avslutning utdelades premier och jultidningar samt den åtrådda gottpåsen.

Gotlänningen
Måndagen den 29 December 1952
Nr 301

Publicerat

GOTLAND RUNT. Grötlingbo.

GRÖTLINGBO
Söndagsskolan i Salemkapellet höll på annandagens kväll sin julfest. Lantbr. Hugo Nilsson ledde festen, vari eleverna medverkade med uppläsning och sång. Pastor Ruben Mild `höll ett illustrerat tal, vari elever och lärare också medverkade. Likaså utdelade pastorn biblar till två elever. Tillslutningen var god och en insamling för söndagsskolans verksamhet företogs. Före festen bjöds eleverna på kaffe och som avslutning utdelades jultidningar och gottpåsar.

Gotlänningen
Måndagen den 29 December 1952
Nr 301

Publicerat

Hotande eldsvåda mitt i Visby i morse.

Familjs bohag till spillo, elden anlagd?

\"\"
\"\"

För jämnt ett år och två dagar sedan brann DBV:s paviljong ned till grunden. Hur elden uppkommit blev aldrig klarlagt. I morse inträffade en ny »julbrand», av hittills outredd anledning. Ödets ironi eller finns det ett samband?

För tredje året i följd har nu en minst sagt mystisk eldsvåda utbrutit. Samtliga bränder har skett under julen eller i nära samband med denna. Natten till söndagen före jul 1950 brann Knut Holmbergs snickerifabrik ner. Eldsorsak: okänd. Julkvällen 1951 brann Pav ner. Eldsorsak: okänd. Tidigt i morse, tredjedag jul 1952, brann det i en magasinsbyggnad vid Hästgatan. Eldsorsak: hittills okänd. Därtill kan läggas ett par andra bränder i Visby, som man heller inte vet hur de uppstått. Opererar här en pyroman?
En brand, som ett tag såg ganska hotande ut, utbröt vid 6-tiden i morse i en magasinsbyggnad vid Hästgatan 21 i Visby. Elden upptäcktes av i grannskapet boende, som omedelbart larmade brandkåren. I byggnaden som tillhör dir. Martin Wiman, Tings i Kräklingbo, förvarade AB Medéen & Wetterlund en del maskiner och vidare hade firma Löfquists Möbler ett upplag där. Detta blev lågornas rov.
Elden upptäcktes genom den intensiva rök som utvecklades. Hela gården till fastigheten Hästgatan 21 var fylld av rök och även i lägenheterna i närheten märkte man att allt inte stod rätt till. Snart kunde man också efter dånet och sprakandet lokalisera eldhärden till magasinsbyggnaden. Brandkåren alarmerades och kom omgående till platsen.
Byggnaden, som är av trä, brann friskt men tack vare tegeltak förmådde inte elden bryta igenom. Det blev emellertid ett svårartat arbete för brandmännen att bekämpa elden då rökutvecklingen var av det våldsammare slaget. Elden började strax innanför en dörr från gårdssidan intill Medéen & Wetterlunds järnhandel och spred sig sedan upp till gaveln mot de fastigheter som är sammanbyggda med magasinet och som i övervåningarna uteslutande innehåller bostadslägenheter. Förutseende nog hade byggherrarna här tänkt på brandfaran och låtit uppföra stabila brandmurar. Tack vare dessa inträffade nu ingen katastrof.
Elden fick man ganska snabbt under kontroll, men då och då blossade den åter upp och först efter drygt två timmar hade man kommit så långt att eftersläckningsarbetet kunde börja.
I nedre våningen till magasinet förvarade Medéen & Wetterlunds järnaffär en del maskiner samt vidare plåt och spik. Maskinerna klarade sig bra men fick givetvis massor av vatten på sig. I övre våningen hade firma Löfquists Möbler ett upplag, som helt förstördes. Bl. a. gick en dyrbar antiksoffa till spillo. Upplaget var försäkrat men skadorna torde överstiga försäkringssumman. Även magasinsbyggnaden var försäkrad. Summan är 18.000 kr.
Det möbelupplag som Löfquists hade i magasinet var delvis privatägt — firman hade tagit hand om möblerna och diverse annat för en familj och magasinerat detta tillsammans med en del egna möbler. Genom branden är nu familjen blottställd på allt sitt bohag. Värdet av detta överstiger 15.000 kr.
Kriminalpolisen som undersöker brandplatsen i dag har konstaterat var elden börjat: i en spilta i det stall som järnaffären använde som lagerlokal. I spiltan har troligen legat något litet hö. Några elektriska ledningar finns inte där. Antingenfmåste någon varit inne i stallet och handskats vårdslöst med eld eller också är elden direkt anlagd.
Den senare åsikten vinner stöd i det faktum att många bränder som ägt rum i Visby aldrig blivit klarlagda — egendomligt är\’ minst sagt att under de tre senaste årens jultider eldsvådor utbrutit. Orsaken är i samtliga fall okänd.

Gotlänningen
Lördagen den 27 December 1952
Nr 300

Publicerat

Lindedam hörde ej omkörande bil.

Föll omkull, fick hjärnskakning.
Den svåra halkan under helgen förorsakade en del trafikolyckor den svåraste inträffade i Linde på julafton, där en 67-årig
dam föll omkull i vägen då en bil passerade och skadade sig så svårt att hon måste föras till lasarettet.
Bilen kom från Lojstahållet, och skulle köra om damen, men hon hörde inte bilen komma utan gick ut i vägen. Bilen körde dock förbi men föraren upptäckte att kvinnan föll omkull. Hon fick hjärnskakning och ett fult sår i pannan. Om det var bilen som slog omkull kvinnan eller om hon har halkat ändå vet man inte. Det syns dock ingenting på bilen och damen uppger själv att hon halkat. Polisen utreder fallet, vilket kan vara nog så kvistigt.
— En annan bilolycka inträffade i Lye på juldagsmorgonen. Det var två bilar som körde ihop så att den ena åkte ner i diket. Någon människa skadades emellertid inte, utan det uppstod endast bucklor på skärmarna. Skulden till olyckan torde bilen som kom från Lyehållet få, då han höll högerkanten. Halkan gjorde också sitt till. I Visby krockade också två bilar på julafton, men utan att någon människa skadades.

Ett fall av kolosförgiftning
inträffade på annandagen i en lägenhet vid Kryddgränd, där tre äldre personer uppehöll sig. En av dessa, en 76-årig dam, sjönk plötsligt ihop vid bordet. Man trodde att hon fått en hjärtattack och läkare tillkallades, som skrev ut recept för hjärtåkomma. Strax därefter kände sig även de två övriga dåliga och läkare tillkallades på nytt. De sjuka fick föras till lasarettet där de snart kryade på sig. Senare konstaterades att sjukdomsorsaken var kolosförgiftning. Gaserna hade trängt upp från fastighetens värmepanna till lägenheten.

Gotlänningen
Lördagen den 27 December 1952
Nr 300

Publicerat

El-ljus behövs inte i Stånga kyrkorum.

Domkapitlet har nu yttrat sig om el-installation i Stånga kyrka. I yttrandet heter det bl. a.: Domkapitlet avser, visserligen att kyrkan förses med el-installation, dels för att driva orgelfläkten, dels för armatur i sakristian och för anordning av ledljus vid kyrkans ingång och torn. Däremot anser komkapitlet det inte särskilt angeläget med armatur i själva kyrkorummet. Belysningen där torde kunna klaras med levande ljus. Domkapitlet ifrågasätter sålunda om elinstallation bör äga rum i den omfattning som i förslaget avses.

Gotlänningen
Lördagen den 27 December 1952
Nr 300