Dödsfall Nikolaus Gustaf

Att vår yngste ömt älskade son Nikolaus Gustaf, stilla afled i Gefle, 7 Mars 1877, kl. 3 e. m., i en ålder af 9 mån. och 3 dagar; djupt sörjd af oss, 2:ne syskon; varder endast på detta sätt slägt och bekanta tillkännagilvet.
Anna Hammarberg, Walfrid Hammarberg.
f. Hedström.

Sv. Ps. nr 493 v:na 1, 4.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Mars 1877
Nr: 26

Dödsfall Petter Hesselström

Att Herren Gud behagat hädankalla f. d. borgaren i Visby, skomakaremästaren Petter Hesselström, som etter en kort sjukdom fridfullt afsomnade vid Fårösund Fredagen 23 Mars 1877, kl. 7 e. m., efter en lefnåd af 66 år, 5 mån. och 7 dagar; sörjd och saknad af dotter och dotterdotter; varder endast på detta sätt den aflidnes slägt och vänner tillkännagifvet.
Dav. Ps. 90: 10, 11, 12. Ps. 483; 7, 8.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Mars 1877
Nr: 26

Till djurplågeriets historia.

Med anledning af till undertecknad ingångna anmälanden från Rute och Fleringe socknar, angående af en egendomsegare i hvardera af dessa socknar under en längre tid föröfvad svårare misshandling af husdjur, i det att, såsom den ene af dessa fullt trovärdiga personer anmäler, \”djuren af svält äro så medtagna att de måste hållas uppe med tillhjelp af linor\” samt hvad djurplågeriet i Fleringe beträffar, hästarneå den åsyftade egendomen befinna sig i ytterligt utmärgladt skick, — så kan icke undertecknad, som är lifligt öfvertygad om dessas uppgifters fullkomliga sanningsenlighet, underlåta att, efter moget öfvervägande och i egenskap af såväl länsveterinär som sekreterare i Gotlands Djurskyddsförening, på det allvarligaste ombedja vederbörande (polismakten eller kommnnalstyrelserna) bebjerta djurens nödstälda belägenhet och skyndsamlingen befordra dessa känslolöse djuregare till laga näpst.
Som till undertecknad nästan dagligen inkomma anmälningar om föröfvad misshandling af husdjur, och jag omöjligen kan medhinna att sjelf på något méra verksamt sätt ingripa för stäfjandet af detta här tyvärr tämligen vanligt förekommande ovärdiga behandlingssätt af de värnlösa «djuren, -har jag icke sett någon annan utvåg än att på detta sätt offentligen uttala min mening om önskvärdheten af att rättskänslan äfven i detta fall måtte komma att mera lifligt göra sig gällande.
Visby 26 Mars 1877.
ERNST SCHOUG.

Postförbindelsen.

Efter att i söndags morgse hafva vid Kårebholm hemtat post, anlände Sofia vid middagstidan samma dag utanför Vestergarn, hvarifrån posten afsändes till Visby, dit den ankom vid 5:tiden; den post, sow då fanns å postkontoret, afsändes med skjutsen och aftgick Sofia vid midnatt. Hvart hon, i dessa irrfärdernas tider, styrt kosan, vet, då detta skritves (kl. 4 tisdags afton), hvarken kommissionären eller postkontoret; att hon icke heller denna resa kunnat angöra Oskarshamn, framgår af följande från Oskarsbamn till redaktionen i måndags ingåpvgna telegram: \”Sofia uteblef sistlidne onsdag och torsdag, ehuru ej ishinder förefunnos. Drifis nu synlig i sundet.” Om den i telegrammet uttalade anmärkningen om uteblifvandet vilja vi ej uttala något omdöme. Vi hafva dock ingen anledning misstro uppgiften.
— I dag erfara vi, att Sofia, som hitkom kl. 3 i morgse, äfven denna gång angjort Kåreholm, derifrån hon afgick igår afton.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25

Till undergående af mogenhetspröfning

innevarande termin vid Visby elementarläroverk hafva, inom den utsatta tiden följande lärjungar, alla å klassiska linien, anmält sig: J. J. A.-Appellöf, J. B. R. Booberg, J. I. Carsson, J. T. Enequist, S. Jakobsson, I. H. Klingvall, G. A. Köhler, E. O. Nycander och G. E. Wahlström.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25

Ur skarpskytte- och jägaregillets

årsberättelse anföra vi:
Under föregående år räknade gillet 3 hedersledamöter, 24 ständige och 103 öfrige ledmöter.
Med hänsyn till den på senare åren allmänt försporda minskningen af morkullorna har gillet under det förflutna året till kungl. maj:t ingått med underdånig anhållan, att morkullan måtte på Gotland fridlysas under samma tid, som de öfrige beckasinarterna eller från 15 Mars till 11 Juli då gillet ansett att det, i synnerhet på senare tider, under fortplantningstiden mera allmänt bedrifna dragskyttet varit den väsendtligaste orsaken till den starka minskningen af denna fogelart.
Hvad tillgången å villebråd angår, kan derom beklagligtvis ej anföras annat, än att den under det förflutna året varit ytterst ringa i alla afseenden, och det kan t. o. m. utan öfverdrift sägas, att någon egentlig jagt icke kunnat bedrifvas af den enkla men giltiga orsak, att jagtbanans tillgångar i det närmaste varit uttömda.
Inom få eller kanske ingen af Sveriges provinser torde skjutfärdigheten och jagtlusten vara så allmän, som på Gotland, der snart sagdt inom hvarje socken jägarnes, eller rättare jägaredilettanternas, antal torde öfverstiga villebrådets; der jagtvården nästan uteslutande inskränker sig till ett mer eller inindre noggrannt iakttagande af jagtlagens föreskrifter med afseende på den för jagten å olika djurarter tillåtna tiden, men der för öfrigt jagträtten intet eller obetydligt respekteras — förhållanden, som omöjligen äro förenade med vildbanans bestånd. I denna allmänna lust och fallenhet för jagt och deraf härflytande obenägenhet hos jordegaren i allmänhet att afstå från sin jagträtt, hvarigenom arrenden med uteslutande jagträtt för arrendatorn skulle kunna åstadkommas; i en hos vår allmoge ofta framträdande misstänksamhet och fördom mot dessa arrenden, att de näml. endast skulle hafva för ändamål att bereda arrendatorn tillfälle att utan hänsyn till villebrådsstammens bestånd blott draga den största möjliga fördel af de arrenderade jagtmarkerna; i en emellanåt fullkomlig likgiltighet för jagtväsendet, såsom varande en sak af ingen eller ringa betydelse i ekonomiskt afseende — i alla dessa förbållanden ligger det väsendtligaste hindret för åstadkommande af en verklig jagtvård, som i hvarje kulturland, och följaktligen äfven i vår provins, är ett oundgängligt vilkor för tillvaron af en, för jagtens fördelaktiga bedrifvande, tillräcklig villebrådsstam.
Då Gotlands Skapskytte- och Jägaregille har till en af sina hufvuduppgifter att i sin mån verka för jagtens skydd och vård inom provinsen, måste detsamma hos befolkningen söka väcka och till full klarhet framhålla öfvertygelsen om, att jordegaren eller innehafvaren af jagträtten, så väl genom uraktlåtenhet i afseende på vården af sitt villebråd, som än mer genom ett för starkt skattande af detsamma för framtiden tillskyndar sig en vida större förlust och afsaknad än den, som för ögonblicket skulle drabba honom genom att till en annan öfverlåta en rättighet, af hvilken han för närvarande har så ringa fördel, att den icke ens synes värd att vårda och skydda, eller genom att afstå från en redan ringa och obetydlig inkomst, som han eljest i sin kortsynta egennytta fallkomligen tillintetgör för frantiden.\”

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25

Musikaliska sällskapet

härstädes hvilket, såsom bekant är, alltsedan för liden höst, då stadshotellet stängde sina portar, saknat lokal för utförande af större musik, gaf dock sistl. lördag, Marie bebådelsedag, tör sällskapets ledamöter med deras familjer äfvensom på stället vistande resande, en musiksoirée med dans, dervid programmet, till följd af ofvan antydda omständigheter, inskränkte sig till gifvandet at Kuhlaus populära Elverhöi-ouverture af en orkester om tjugofem personer, qvintetten med finalkör ur \”Trollflöjten? samt sVårafton\” kör med orkester af W. Söhrling. Företaget lär tillvunnit: sig de omkring 200 deltagarnes belåtenhet, såväl hvad beträffar utförandet af aftonens musikaliska del, som de tillfälliga anordningarna iöfrigt till dansens fromma.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25

Gotlands Skarpskytte- och Jägaregille

hade 23 dennes sin ordinarie årssammankomst, till hvilken flere såväl i staden som på landet boende ledamöter infunnit sig. Sedan års- och revisionsberättelserna blifvit upplästa, företogs val at vice ordförande, styrelseledamöter och embetsmän, hvilka samtlige återvaldes, samt af nye ledamöter.
Af flere ledamöter yttrades den önskan, att i anseende till den ytterst ringa tillgången å rapphöns och hare jagten å desamma måtte under en tid af två år helt och hållet upphöra, eller att, åtminstone hvad haren angår, fridlysningstiden för densamma måtte så utsträckas, att den ungefär sammanfölle med den i jagtstadgan för rapphönsen föreskrifna eller från och med 11 Nov.
till 1:sta Sept., och uppdrogs åt styrelsen att i denna fråga vidtaga de åtgärder, hon för dess befrämjande funne lämpliga. Belöningarna för dödade rofdjur skulle för året utgå med samma belopp, som under föregående år, näml.: för räf med 2 kr. 50 öre, örn 2 kr., dafhök 1 kr., sparfhök 50 öre, kråka 10 öre och kråkägg 5 öre för stycke; dock uttalades den önskan, att belöningen för räf skulle höjas till 3 kr., men då för tillfället icke med bestämdhet kunde afgöras, om gillets tillgångar medgåfve detta, beslöt gillet att tillsvidare bestämma belöningen för rät till 2 kr. 50 öre, och uppdrog åt styrelsen att, om möjligt, bereda medel för åstad kommandet af sagda förhöjning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25

Ångfartygsbefälhafvareexamen

aflades 17 dennes vid härvarande navigationsskola utaf sjökaptenerne at 1:a klassen A. W. Nyman, K. F. Sandström, G. M. Ekström, F. P. Molander, J. E. Lyberg, J. N. Westberg, G. Nyman och J. F. Kahlström samt sjökaptenerno af 2:a klassen A. A. Johansson, N. E. Hansén, N. Ingemansson, K. A. Häglund och J. O. N. Cedergren, hvilka alla erhöllo betyget \”Godkända kunskaper\”.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Mars 1877
Nr: 24 & 25