Gotlands lottaförbunds årsmöte.

Världen — Europa — Vi, är ämnet för major C. E. Almgrens föredrag vid Gotlands lottaförbunds årsmöte på Vandrarhemmet i Visby nu på söndag. Samling sker till högmässa i domkyrkan och därefter serveras kyrkkaffe på Vandrarhemmet, där förhandlingarna omedelbart vidtar.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Gotlands brukshundklubb

uppmanar alla hundägare och hundintresserade att delta i den kurs om uppfostran av hundar, som just har satts i gång. Kursen är uppdelad på en teoretisk och en praktisk del. På den teoretiska delen, som pågår till halva december, får man lära sig en hel del om hundpsykologi, uppfödning, kosthåll och sjukvård samt uppfostran i allmänhet. Och detta kommer sedan som tillämpning under den praktiska delen, vilken påbörjas en bit in på nyåret. Kurskvällarna är måndagar och fredagar, och man håller till på A 7, där samling sker dessa dagar kl. 19.30 vid kasernvakten. Kursen är avgiftsfri.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Ilandfluten boj.

Ett föremål som antogs vara en boj eller mina observerades i går från Slite. Lotsen konstaterade i dag att det var en boj. Den har nu flutit i land strax söder om Sjuströmmar.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Enbart ett nöje att spela operett för Gotlandspublik.

\"\"
Det är skönt att koppla av mellan framträdena
på scenen, tycker Anny Zika och ägnar sig åt att
lägga en patience. Gick den ut månntro?

— Har ni inte en underbar stad? Är den inte målerisk, pittoresk med alla sina gränder och gamla ruiner? Är det inte skönt att bo här nu när det bara är snö, is och kyla på fastlandet? Är det inte…? Stopp där! Det var ju vi som ville fråga er om ett och annat.
Överrumpla eller överrumplas, det blev frågan när Gotlänningens medarbetare häromkvällen tittade upp bakom gamla »Arbis» scen där Kalle Kinch et consortes spelade operett, »Min syster och jag» som bekant. Som framgår av ingressen blev det överrumplas för vi hann bara sticka nosen in till skön Anny Zika så mötte.oss en störtflod frågor om Visby, hur det var att bo där o. s. v. Vi svarade så gott det gick förstås och så småningom lyckades vi komma på rätt spår, det som skulle leda till att vi fick reda litet på hur det var att spela operett för gotlandspublik etc. Söta Annie trivdes med det, det syntes så det hade vi inte ens behövt fråga om. Hon satt god och glad och lade en patience, hennes favoritsysselsättning mellan »slagen».
Kraft att uthärda alla påfrestningar hämtade hon hos sina fyra mascots so mhon hade stående framför sig, fyra små lustiga figurer. Kraft behövde hon åtminstone första kvällen för är det något hon avskyr så är det att åka båt. Och flyga med förresten…
— Himmel , hur skall jag komma hem igen? ? ? Jag mådde »spagetti» när vi åkte hit … det var jag som »säckade» först .. .
Chefen själv, direktör Karl Kinch, har gästat Gotland tidigare. Han tycker om att spela för Gotlandspublik — och av allt att döma tycker Gotlandspubliken om honom. Han har ett glatt humör som, få och tycker om att spexa, vilket kan bli nog så påfrestande för de agerande ibland, de får så svårt att hålla sig för skratt åt hans påhitt. Men Kalle Kinch är bra som direktör och han är bra som aktör och vad kan en ensemble mera begära då.

Hans primadonna.
Ingrid Lothigius hann vi tyvärr inte prata så mycket med. Har man en ledarroll så kräver den allt och då måste man koncentrera sig om inte för annat så för alla omklädningar — rollen sitter så fast i hjärnan vid detta laget när .man farit kors och tvärs i Norrland och spelat mest varenda kväll, så den behöver hon inte — och inte de andra i hennes ensemblem heller — tänka på. Allan Bohlin, som väl alla känner från diverse filmer, snodde runt ur och i byxor och rockar medan han förklarade Visby sin kärlek — för hans del skall det bli semester i Visby i sommar! Om han nu får nån sån, för en skådespelare får
sann ligga i. Det blir väl i stället filmarbete och folkparkerna när det kommer till kritan…
Efter en vecka på Gotland går »Min syster och jag» i ide, sa humoristen Gösta Lycke, men vi vaknar till fram på vårkanten igen. Liksom yngsten i sällskapet Carl-Olof Ek tyckte han det skulle bli skönt med semester även om det kanske inte bljr så lönsamt. Men alltid ordnar det sig på nåt sätt, allt enligt denna präglade teaterregel: The show must go on …

\"\"
Någon särskild sminkör följer inte
med på en turné som denna,
skådespelarna får klara sig själva i
regel. Här ses direktör Kinch ändra
på profilen. Skohandlaren Filosel
har som bekant ett kraftigt
tilltaget liktorgan.
\"\"
Så var det snart klart för entré,
Gösta Lycke ger överst sitt greve-
utseende en sista touche, prima-
donnan Ingrid Lothigius i char-
mant aftonklänning kontrollerar
make up-en liksom på den neder-
sta bilden operettens hjälte,
Allan Bohlin.

Text: Cricque
Foto: Conn

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Vigsel

I Gamla Upsala kyrka viges lördagen den 22 november apotekaren Carl-Gustav Ljunggren, Sölvesborg, och rödakorssystern Anna-Stina Nyström, Visby.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Mor Nordström på Skär 95 år.

\"\"

En gammal känd fårökvinna, »mor Nordström» på Skär, fyller på tisdag nittiofem år.
Katrina Nordström, som är hennes rätta namn, är trots sin höga ålder — hon är församlingens äldsta invånare — ovanligt pigg och kry. Ännu i höst har hon varit med och tagit upp potatis och alltjämt hugger hon och bör in sin ved själv. Och även när det gäller att karda och spinna är hon i full verksamhet. Heder åt en sådan arbetskvinna!
Fru Nordström är född vid Lauters och ingick 1881 äktenskap med smeden Niklas Nordström, som avled 1931. Hon bor nu hos en son, som innehar gården på Skär. Sedan gammalt är hon varmt religiöst intresserad och har varit en flitig kyrkobesökare. Även missionen ligger henne varmt om hjärtat. Man kan ta för givet att hon kommer att bli hjärtligt hyllad av släktingar och vänner på högtidsdagen om tisdag.

NITTIOTRE ÅR fyller på tisdag f. hem.-äg. Karl Oskar Norrby, Gotlands sjukhem i Visby, förut vid Skäggstäde i Källunge. Tidigare innehade han en gård i Dalhem och i ungdomen vistades han i Australien.

ÅTTIOFEM ÅR fyller på måndag f. slöjdlärarinnan fröken Lydia Stengård, Lummelundsväg, Visby. Hon är född i Barlingbo och har varit slöjdlärarinna vid en privat skola i Stockholm. Varmt religiös har hon varit knuten till Visby metodistförsamling och dess verksamhet sedan sin ungdom. Hon har också nedlagt ett synnerligen uppskattat och intreserat arbete i södagsskolan och syföreningsverksamheten.

ÅTTIO ÅR fyller på måndag f. lantbrukaren David Lindström, Angelbos i Lärbro. Sin gård vid Banna sålde han för några år sedan och köpte i stället en bostadsfastighet i närheten av kyrkan. Han har varit ledamot av pensionsstyrelsen, taxeringsnämnden och i styrelse för Lärbro sparbank.

På måndag fyller f. hemmansägaren Karl Karlsson, Petarve i Sanda, åttio år.

Åttio år fyller på tisdag f. hemmansägaren Olof Larsson, Krasse i Guldrupe. Han är född i Guldrupe och har i många år brukat gården, vilken han överlämnat till dotter och måg. Alltjämt vid god vigör deltar han dock i det dagliga arbetet.

SJUTTIOFEM ÅR fyller på tisdag f. snickaren John Johansson, Roma Kloster, Roma. Han är smålänning till börden och kom till Gotland som järnvägsbyggare.

På tisdag fyller änkefru Selma Norrby, Hallvide i Silte, sjuttiofem år. Hon är änka efter lantbrukaren Lars Norrby. Sedan många år är hon med- lem av baptistförsamlingen i Silte.

SJUTTIO ÅR fyller på måndag fru Ester Palmgren, maka till målarmästare Axel Palmgren, Nygatan 11, Visby. Hon är född i Visby.

På tisdag fyller änkefru Fredrika Pettersson, Myrungs i Linde, sjuttio år. Hon är änka efter nämndemannen Hugo Pettersson.
SEXTIO ÅR fyller på måndag fru Olga Eriksson, maka till lantbrukaren Erik Eriksson, Follingboväg, Visby. Hon är född i Stenkyrka.

På måndag fyller fröken Ella Jakobsson, Busarve i Dalhem, sextio år.

FEMTIO ÅR fyller på måndag fru Ester Jakobsson, maka till hemmansäg. och kyrkvärden Axel Jakobsson, Hemmungs i Hablingbo. Fru Jakobsson är född i Lye och har gjort sig känd som en duktig och arbetsam hemmets kvinna. Hon är en intresserad medlem av Röda korset, SLKF-avd. och kyrkliga syföreningen.

På måndag fyller fru Laura Björklund, maka till jordbruksarbetaren Sigfrid Björklund, Kvie i Lojsta, femtio år.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Dödsfall

Fru Astrid Stenqvist, maka till folkskollärare Birger Stenqvist, Anga, har avlidit, 46 år gammal. Hon var född i Uppsala och efter studier vid hemstadens enskilda gymnasium samt fackskola kom hon vid sitt giftermål 1927 till Anga. Hon har bl. a. tillhört Röda Korset samt JUF. Vidare kan nämnas att hon var musikaliskt begåvad och vid behov fick ta hand om- organist tjänsten i kyrkan. Närmast sörjande är förutom maken, tre barn och åldrig fader samt syster och svåger.

— Efter en tids sjukdom avled i går fru Bertha Larsson, född Pettersson, Stenstugu i Vamlingbo, 61 år gammal. I Hon var född i Vamlingbo och efterlämnar minnet av en arbetsam och omtyckt kvinna. Varmt religiöst intresserad var hon ansluten till friförsamlingen och dess missionssyförening. Närmast sörjes hon av make, lantbrukaren Niklas Larsson, en son, John, direktör i Firma Autotjänst i Visby, två döttrar, Signe, maka till lantbrukaren Hans Karlsson, Stenstugu, och Märta, maka till pastor Eskil Larsson, Vårgårda, sonhustru o. barnbarn samt två systrar, fröken Theresie Pettersson, Höör, och fru Anna Jacobsson, Havdhem.

— F. handlanden Johan Viktor Albin Hallgren, Stockholm, har avlidit. 65 år gammal. Han var född vid Vikarve i Viklau och hade många år affär i Kräklingbo, men flyttade för ett tiotal år sedan till Stockholm. Närmast sörjande är makan, Olga Hallgren, samt en bror, lantbr. Konrad Hallgren, Vikarve i Viklau, och en syster, änkefru Hermanna Kolmodin, maka till framlidne lantbr. Fridolf Kolmodin, Hörsne.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Jordfästningar

Stoftet efter fru Ida Gahnström, Tuer i Bro, vigdes i går till den sista vilan i Bro kyrka. Först hölls en andaktsstund i hemmet under ledning av predikant Gösta Josefsson och därefter fördes kistan i procession till kyrkan där den inbars under det att kantor Stina Fredricson utförde sorgemusik. Efter det att ps. 594: 2-3 sjungits höll kyrkoherde Einar Ihrmark griftetalet utgående från 2 Petr. 3: 1113 och erinrade om den avlidnas goda livsgärning samt förrättade jordfästningen. Efter ps. 144: 1 och 4 utfördes begravrningsxnässan och till sist sjöngs ps. 595: 1 och 5 och kistan utbars och sänktes i graven. Vid graven talade predikant Gösta Josefsson och nedlade en krans från lutherska missionsföreningen samt en krans från en syförening i Bro. Vid en minnesstund i hemmet insamlades det medel till EFS:s mission i stället för blommor, enligt den avlidnas önskan.

— Till den sista vilan vigdes i går i Östra gravkapellet fru Elisabeth Östlund, Visby. Jordfästningen förrättades av komminister Nils Öberg som utgick från orden i Joh. 16: 22 och den högtidliga akten omramades av ps. 549: 1 och 542: 2. Kistan fördes till Södra begravningsplatsen.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Gotländsk bibliografi 1940-1949.

Bibliografier är som bekant bokförteckningar, vilkas titlar samlats efter vissa bestämda synpunkter och för särskilda ändamål. De är ovärderliga och oumbärliga hjälpmedel inte bara för bokhandlarna utan också och framförallt för alla dem, som bedriver studier och forskningar. Hur ofta har inte tidsödande undersökningar i kanske svårtolkat arkivaliskt material kunnat undvikas, om vederbörande med hjälp ab tillgängliga bibliografiska uppslagsböcker först orienterat sig i litteraturen och tagit reda på vad som redan, publicerats i ämnet!
Litteraturen om Gotland och dess olika förhållanden är mycket rik men svåröverskådlig. Redan år 1890 utkom emellertid den första tryckta förteckningen över »sådan litteratur, tryckt eller i handskrift bevarad, hvari Gotland i ett eller annat afseende beskrifes eller där gotl€ndska förhållanden sakligt beröras». Dess titel var »Bidrag till en gotländsk bibliografi», och utgivare var läroverksadjunkten i Västerås fil. doktor Wilhelm Moler (född i Gothem 1847). De citerade orden är hämtade ur förordet till den andra och utvidgade upplaga av samma verk, som utkom år 1914. Molérs syfte med sitt arbete var ganska blygsamt. Han ville genom dessa bidrag blott väcka intresse för sin foster ö och vara forskare till någon vägledning. Hans arbeten blev emellertid grundläggande, och hans »Bidrag» är fortfarande ett oumbärligt och dagligen använt uppslagsverk vid alla studier rörande Gotland.
Molér har förtecknat- den litteratur, som utkommit till och med år 1913. Det dröjde sedan ända till år 1930, innan någon ny gotländsk bibliografi se g dagen. Detta år satte professor Nils Lithberg och förre rektorn Richard Steffen i samarbete i gång med att publicera fortlöpande bibliografiska uppgifter över Gotlandslitteraturen i Gotländskt Arkiv, som ju börjat utgivas fr. o. m. år 1929. De tog den litteratur, som utgivits 1928, till utgångspunkt. Efter Lithbergs död 1934 fortsatte Steffen ensam detta arbete fram till år 1941, då en förteckning över litteraturen för åren 1938 och 1939 publicerades.
Sedan 1941 har arbetet av olika anledningar legat nere. Intresset för en fortsättning har emellertid hela tiden varit levande, och sedan Gotlands Fornvänner åren 1950 och 1951 erhållit anslag från Humanistiska fonden, kunde arbetet ånyo med allvar åter- j upptagas, och det anförtroddes självfallet åt vår främste nu levande kännare av gotländsk litteratur, bibliotekarie Valton Johansson. Resultatet av hans trägna mödor ligger på bokhandelsdiskarna. Det är en liten vacker volym om 91 sidor med titeln »Gotländsk bibliografi 1940-1949», som även utgör bihang till Meddelanden från Föreningen Gotlands Fornvänner. XXIV. Denna skriftseries. redaktör, fil. doktor Greta Arwidson, som även deltagit i slutarbetet med bibliografien, meddelar i förordet, att Gotlands Fornvänner har för avsikt att årligen försöka publicera de bibliografiska anteckningarna i årsskriften. Början skall göras med 1950 års gotländska bibliografi, som kommer att ingå i Gotländskt arkiv 1952, scm inom kort utkommer av trycket.
Genom att den nya bibliografien omspänner hela tio år har den blivit användbarare och överskådligare. Vi har därför inte förlorat på att vänta så länge på den. Den tillfredsställer också mycket högt ställda krav på fullständighet. Visserligen upptager den inte som Molers »Bidrag» s. k. institutionstryck (stadgar, program, reklamtryck etc..), men redovisningen synes vara åtskilligt mera omfattande än i de tidigare årsbibliografierna. Sålunda har Valton Johansson energiskt djupkatalogiserat lokalpressen och medtagit alla tidningsartiklar, som ansetts ha något kultur- och naturhistoriskt värde. I sin helhet omfattar denna bibliografi inte mindre än omkring 1.400 olika nummer, en siffra som tydligt visar, hur omfattande 1940-talets litteratur om Gotland verkligen är.
Den systematisering, som Molér på sin tid använde, är numera föråldrad, och den nya bibliografien har i stort sett utformats efter nu gängse klassifikationssystem. Dessutom innehåller den ett värdefullt alfabetiskt register.
Det hjälpmedel, som med detta verk nu ställes till det gotländska kulturrbetets förfogande, har tryckts i en begränsad upplaga. Man får hoppas, att det snarast möjligt införlivas med alla gotländska bibliotek. Det kommer emellertid även att vara en eggande och intresseväckande lektyr för alla bokvänner, torn vill fördjupa sin kunskap cm Gotland och dess olika förhållanden. Priset är 3 kr. Redaktören för Gotländskt Arkiv har ännu inte utlovat något om utfyllnad av den stora luckan i den gotländska bibliografin för tiden 1914—1927, d. v. s. från Molérs andra upplaga till de nyssnämnda årsbibliografierna. Det skulle vara mycket glädjande, om Valton Johansson också kunde beredas tillfälle att gripa sig an med detta omfattande och betydelsefulla förteckningsarbete. Han har alla förutsättningar för att »fortsätta Mo-ler».
Arnold Sandberg.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271

Intresset störst på landsbygden

för ishockeyns regler och takrik.
26 lag blir det i vinterns ishockeyserier på Gotland, omtalar Bertil Samuelsson, som just nu har fullt knog med att åka omkring till klubbarna för att hålla instruktion i regler, taktik m. m.
Nykomlingar i vinter blir Vamlingbo (kommer att spela i Havdhem), Burs (Stånga), Fardhem (Hemse) och Eksta ett juniorlag (Klintehamn). Kanske också Alva kommer med ett lag.
I kväll hålles den åttonde kursen och den går i Slite, på söndag blir det i Lye och onsdag i Alva, fredag i Klintehamn o. nästa söndag blir det domarekurs i Visby med filmförevisning m. m. På kurserna på landsbygden har intresset varit ganska stort medan stadsklubbarna, med undantag av Gute, inte visat. samma stora intresse.
På Gutavallen börjar man sätta upp belysningen över banan på söndag och sedan är det meningen att det skall arbetas på kvällarna. På landsbygden rustas det överallt med banbyggande just nu. Till slut får man hoppas att klubbarnas arbete inte skall vara förgäves, utan att det skall bli lite kyla i vinter också.

Gotlänningen
Fredagen den 21 November 1952
Nr 271