Dag: 5 mars 2022

Flygplats å Visborgs slätt?
För Gotlands Allehanda.
Den tid, då man får höra talas om regelbunden lufttrafik mellan Visby och fastlandet, är kanske inte så förfärligt aflägsen som man bar för sed att tro. En liten erinran om hvad som för närvarande är möjligt kanske kan vara af intresse, innam vi öfvergå att tala om det som innebäres i rubriken här ofvan.
Den ryske ingeniören Sikorsky bygde, som bekant, förra året evt jätteaeroplan, i hvilket man Kunde sitta 5 personer i en liten hytt försedd med elektriskt ljus och värmeledning. Möbleringen består af korgstolar och vid ena gafveln leder en dörr ut till förarrummet.
Vill man ha bättre utsikt kan man uppför en liten trappa komma upp på en plattform på själfva flygkroppen. och blir man sömnig går man in i en annan hytt och lägger sig. Flera sådana aeroplan ha användts af ryssarna under kriget, och två af dem ha blifvit nedskjutna af österrikare och tyskar.
Faktum är emellertid att litet hvarstädes i utlandet byggas sådana jättemaskiner. En tysk sådan lär enligt fransk uppgift ha sökt närma sig London den 24 december men jagats bort af engelska flygare.
Denna tyska maskin har bygts af fabriken »Aviatik» och är försedd med 4 st. 225 hkr Maybachmotorer, alltså tillsammans på 900 hkr. Den kan medföra 4 passagerare, olja och bensin för tio timmar, samt dessutom 1,000 kg. i bomber.
I Frankrike och England håller man likaledes på med liknande nybyggen och i Italien har man slutfört försöken med ett bepansrad aeroplan, med tre motorer, på hvardera 150 hkr. Farten är 120 km. i timmen och bensin och blja kunna medföras Hör 25 timmar, utom 500 kg. nyttig last. Motirerna kunna repareras under pågående flygning. Man bygger nu två nya sådana maskiner på respektive 600 och 1,000 hkr.
Här kan samtidigt nämnas att de i meddelandena från ostfronten på sista tiden omibalade ryska luftskeppen Iliea-Mowrametz icke äro några andra luftskepp än de här omnämda Sikorskys aeroplan.
Detta allt är icke några tekniska sagor, fritt meddelade efter Otto Witt, utan rena rama verkligiheten. I Amerika har redan aeroplanet varit i regelbunden kommuni kationstjänst mellan städerna S:t Petersburg och Tampa i Florida och inför nästa kongress ämna The Aero Club of America framlägga förslag om införande af flygningen i rostföringens tjänst. Om man oc<så hör rätt litet om flygarnes verksamhet under kriget ha de dock icke varit sysslolösa. Under de 6 första månaderna af kriget företogo de franska flygarne 10,000 rekognosceringsflygningar, motsvarande 18,000 timmars flygning.
Sammanlagdt blir distansen ungefär 25 hvarf rundt jordklotet.
Ser man så på dödligheten, så finner man att den minskats är från år. Orsakerna äro dels att man gjort flera erfarenheter med afseende å atmosfären och aeroplanen och dels också att bristningar numera sällan förekomma på grund af de väl beräknade konstruktionerna och materielets bättre kvalité. Alltefter som utvecklingen skrider framåt minskas risken, och säkerligen är den tiden ej så aflägsen då man icke tänker mera på faran af att flyga än hittills att åka bil.
Allt detta visar dock att man bör taga aviatiken mera på allvar och framför allt tänka på den sida af densamma som för närvarande kan göra oss ovärderliga tjänster flygspaningen vid ofred.
I den till flygutetällningen i Stockholm utkomna publikationen »Flygning», har kapten O. Dahlbeck en intressant och aktuell artikel benämd »En maritim luftflotta».
Till en början påpekar han, att luftfartygets hufvuduppgift väl är och rätt länge kommer att förblifva, icke att söka upp fiendens luftfartyg och inlåta sig i batalj med dem eller att med bomber förstöra en viss plats eller dylikt, utan att i stället så obemärkt som möjligt söka skaffa de upplysningar, som verkliga vapnen behöfva.
I fortsättningen af artikeln ger han en öfversikt öfver flygbåtarnas och landflygmaskinernas uppgifter och arbete under kriget. Så komrmer han till hufvudämnet: en maritim luftflotta. Sveriges flotta blef, så som grundlinjerna för dess utveckling i 1914 års försvarsbestut uppdrogos, mycket svagt försedd med spaningsfartyg. I flygbåtarna äga vi ett medel att om också icke ersätta så dock komplettera spaningen. En väl utvecklad flygbåtsflotta längs rikets kuster har ju icke samma förmåga som kryssare och jagare att spana under mörker, tjocka och storm. Men de kunna i stället vid lämpligare väder på en ytterst minimal tid hinna utspana ett kolosalt område af hafvet.
En flygbåtsflotta blir älven billig. För kostnaden af en jagare, omkring 1,200,000 kr. skulle man kunna skaffa ett 40-tal fygbåtar.
Och förf. nämmer gom exempel; området mellan Gotland och Öland öfverblickas lätt en någorlunda klar dag från en flygbåt, medan bill samma spaning af jagare skulle åtgå ett flertal.
De Sverige omgifvande hafven äro emellertid af den beskaffenheten att man från svensk kust nästan öfverallt kan nå motsidan med 150 km. radie 150 km. lram och 150 km. tillbaka representera en fygfärd på 3 á 3 ½ timma, något som man kan beräkna att öfvade förare och modärna flygbåtar äro mäktiga.
Då flygaren vid klart väder, beroende på höjden, kan öfverblicka ett område af 5, högst 10 mils radie kan man beräkna att den effektiva rekognosceringsradien vid en flygning på 150 km. blir omkring 200 km. Med en flygbåtsflotta på ett 30-tal modärna flygbåtar och ett: 20-tal förare, utportionerads på ett 10-talflygbåtsstationer, skulle vi kunna öfverblicka det oss omgifvande vattnet och se litet af hvad som händer och sker i andra sidans hamnar och på dess järnvägslinjer, och därmed skulle säkerligen ett mycket viktigt problem i vår försvarsfråga vara löst.
Å en skiss har kapten Dahlbeck förlagt de tio flygbåtsstationerna till Skellefteå, Sundsvall, Västervik, Visby, Karlskrona, Falsterbo, Varberg och Göteborg samt två till Stockholms skärgård.
Visby har ju så godt som en flygplats redan, nämligen Visborgs slätt. Densamma är ju till och med så godt som invigd — af kapten Sundstedt. Men ännu fordras nog att densamma å västra delen af slätten jämnades ut åtskilligt och så dessutom att en hangar uppbyggdes.
D:r Thulin har redan förra året i upprop i tidningarna vädjat till Sveriges folk om skapandet af ofarliga landstigningsplatser för flygmaskiner. Det är säkerligen hans förtjänst att Landskrona nu kan skryta med det första kommunala flygfältet.
Men Gotland som förr visat sig vara hamndlingskraftigt har här en uppgift af utomordentlig vikt och aktualitet. Visborgs slätt är visserligen. kronans egendom, men skur le ej kroman och staden kunna bekosta platsens iordningsställande med hälften hvardera? Och skulle ej på Gotland kunna insamlas det egentligen lilla belopp som behöfs för inköpande af en Gotlands egen flygmaskin, som naturligtvis skall skänkas till staten, med vilkor att den stationeras på Gotland. Den skulle kunna bli Gotland till ovärderlig nytta vid ofred, då kanske arméns öfriga flygmaskiner behöfyvlas på fastlandet. Kapten Dahlbecks plan på en flygbåtestation i Visby låter sig väl knappast realiseras under nuvarande förhållanden, då flygbåtarna änmu ha svårt att landa i öppen sjö under starkare sjögång. Däremot torde sådan lamdning kunna ske såväl i Slite som i Kappelshamnsviken och ett par ställen till.
Men herrar vederbörande, låt Visby bli nr 2 bland Sveriges städer med fygplats, vare sig staden, kronan eller ön betalar iordningsställandet, och låt det bli verk lighet med snaraste, man vet aldrig hur snart den behöfs. Flygbesök skall sedan säkert icke saknas.
T-n.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 Maj 1915
N:r 116