som på orten tilldragit sig en viss uppmärksamhet, behandlades och afgjordes i tisdags af Visby stadsfullmäktige. Till uppfattningens tultloelktetode erinra vi om följande sakförhållanden:
Visby stad eger uti Gotlands jeravägsaktiebolag aktier för en balf million. För att vid bolagets stämmor bevaka stadeas ri\’t utsågo fullmäktige för längre tid sed.n tre delegerade, hvilka hade att rösta i öfverensstämmelse med af fulimäktige gifna instruktioner. Dessa tre delegerade blefvo hrr Leijer, Ljungholm och Arweson (Hr Leijer är bolagets verkställande direktör, hrr Ljungbulm och Arweson äro styrelseledamöter) Den ene af dem, Ljungholm, var genom sjukdom hindrad att vid senaste bolagsstämma, 3 Juli, närvara, hvadan fullmäktige i hans ställe utsågo3herr Bokstöm. Då vid nyss nämda bolagss\’ämma frågan om arvoden åt verkställande direktören och styrelsen skulle afgöras, gåfvo fullmäktige sina delegerade i uppdrag att verka för bestänmandet af en summa af 10,000 kronor att af styrelsen fördelas mellan verkställande direktören och dess öfrige ledamöter såsom arvode för hela byggnadstiden, dock med rätt för en blifvande bolagsstämma att, om omständigheterna dertill gåfve anledning, efter banans färdigbyggande öka denna summa.
Då nu i fråga om verkställande direktörens arvode stämman beslöt uppdraga åt styrelsen att bestämma beloppet at detsamma, befanns det att två af stadens delegerade hrr Leijer och Arweson (hr Bokström hade förut vid stämman arbetat för 10,000-krone förslaget) hade med sin rösträtt å stadens vägnar bidragit till detta beslut, hvarigenom åt styrelsen lemnades fritt att, oberoende af stadsfullmäktiges önskan och utan någon begränsning af beloppet, bestämma verkställande direktörens arvode. — Med anledning häraf afgafs af 15 bland stadsfullmäktige motion om att återfordra hrr Leijers och Arwesons fullmakter.
Förslaget utstäldes till förklaring af hrr L. och A. Denna förklaring upplästes vid tisdagens sammanträde och lydde med uteslutande af några mera ovigtiga delar sålunda:
De ifrågavarande representanterna äro äfven ledamöter i styrelsen för jernvägsaktiebolaget och ej likgiltige eller overksamme sådane. Deras åtgöranden äro af bolagsstämman gillade utan an märkning.
Vi kunna således icke finna någon nytta för staden af att aflägsna eller någon skada af att bibehålla såsom dess representanter personer, hvilkas åtgöranden såsom styrelseledamöter blifvit i allo gillade och vi erkänna öppet att vi ej heller mäktat finna någon annan verklig anledning.
Motionärerne anföra visserligen ett motiv näm ligen att dessa representanter ej ställt sig en gifven instruktion till efterrättelse. Huruvida en enkel kategorisk befallning att afgifva ett bestämdt votum i en bestämd votering om en viss underordnad detaljfråga, är en instruktion, derom behöfva vi icke här ingå i någon undersökning, så mycket mindre som det är ett obestridligt faktum, att en sådan votering ej egt rum och något afvikande från den gifna instruktionen, om den får anses såsom sådan, således ej skett.
Från stadsfallmäktiges sida kunna vi sålunda icke finna någon åtgärd nödig med afseende på motionen: men från vår sida personligen skulle den kanske kunna föranleda en, möjligen beräknad åtgärd.
Verkställande direktören i ett annat omfattande bolag har yttrat: den först valda direktionen har såväl inför bolaget som inför konung och folk förbundit sig och tillförbundits att föra frågan till sitt slutliga mål.«
Detta bar ock styrelsen uppfattat och han har gått ännu längre då han varit sinnad att inför k. m:t ikläda sig förbindelse, att tillhandahålla bolaget det lån, som utöfver statslånet och aktieteckningen kan vara nödigt för banan: fårdigbyggande. Detta har dock naturligtvis skett under förutsättning af fortfarande gillande af bolagsstämman och af bibehållande af stadens delegerade derstädes.
Det kan emellertid icke vara angenämt att qvarstå såsom delegerad för en korporation, hvilken eger inom sig elementer, som visat sig så rörliga, och hvilken till och med tillåter sig att såsom ombud att bevaka stadens intresse i bolaget, begagna personer, som faktiskt bevisat sig vara motståndare till företaget.
Af skäl, som ofvan anförts, framgår dock att deita (styrelsens åtagande af garantien för möjligen behöfligt lån) ej gerna nu lärer ifråga komma, såvida ieke fullmäktige skulle besluta, att de först valda tre delegerade skola bibehållas vid sitt uppdrag, så länge som styrelsen personligen håftar i någon förbindelse för bolaget, och att vid någonderas förfall icke till sitt ombud i stället utser någon, som visar och visat sig afvogt siunad mot företaget.
Vi tillstyrka således såsom för staden angelägnast och nyttigast ätt stadsfullmäktige endast för den händelse, att staden sjelf ikläder sig ansvaret för banans fullbordande, fästa afseende vid motionen, men i annat fall att fullmäktige genom nyssnämda fullmäktige genom nyssnämda fastställelse af nuvarande delegerades fullmakter underlätta styrelsens bemödanden för arbetets lyckliga fullbordan.
Visby 14 Aug. 1877.
ERNST LEIJER. L. ARWESON.
Hr Arweson afgaf dessutom för egen del en förklaring till protokollet, hvari han bland annat yttrar: — — — \”Jag vet mig icke hafra, på sätt som deana motion ger vid handen, underlåtit att ställa mig stadsfullmäktiges instruktion till efterrättelse annorlunda, än att jag vid omröstning rörande de vid bolagsstämman antagna 2:ne alternativa förslagen om arvode åt styrelsens ledamöter under bygnadstiden, 3,500 och 3,000 kronor årligen, af graunlagenhetsskäl underlåt att utöfva rösträtt, hvarken i egenskap af ombud för staden eller för mig sjelf.\” Betriffande frågan om direktörens arvode ansåg sig hr A., då framställning vid stämman gjordes att uppdraga bestämmandet af beloppet deraf åt styrelsen, på flere anförda skäl skyldig biträda detta förslag, alldenstund efter hans uppfattning det enligt bolagsordningen tillkommer styrelsen att bestämma tjenstemännens arvoden. Slutligen anser hr A., att det var väl sent att vid sjelfva omröstningstillfället tillställa honom en instruktion för rösträttens utöfvande.
Öfverläggningen om denna fråga öppnades af hr Molander: Jag har icke hört någon nöjaktig förklaring, hvarför våra ombud gått från vår instruktion. Vi ha intet fiendtligt i sinnet mot jernvägsföretaget. Da hafva icke velat ställa sig instruktionen till efterrättelse. Det var dock deras skyldighet. Jag tror för öfrigt ej lämpligt att samma personer äro både styrelseledamöter och ombud för staden vid bolagsstämmorna. Yrkar bifall till motionen.
Hr Engström (ordförande i jernvägsbolagsstyrelsen, då lönefrågorna der afgjordes): Jag har med ledsnad erfarit tillkomsten af denna motion. Både som aktieegare och styrelseledamot känner jag desse herrars åtgöranden såsom gagnande både för stadens och jernvägens intressen. Då det papper, som innehöll instruktionen, lemnades dem i händerna, hade de förut emottagit förhållningsorder från styrelsen. Staden har ej lidit någon skada. Motionen hvilar också till icke så ringa del på enskild och personlig grund. (Hr Kahlquist, en af motionärerna: var god och säg, hvad det kan vara!). Ja, det kan vara både ett och annat. Hvad det efter min mening är, har jag sagt enskildt. Vid kritiska förhållanden behöfves i främsta rummet enighet. Jag hemställer, huruvida icke motionärerna skulle vilja återta sin motion.
Hr Ihre: Jag beklagar såväl motionens tillkomst liksom att de personer, mot hvilka den är riktad, röstat i egen sak. Dock rörde det sig ju om ett honorarium, som de reglementsenligt skulle ha. — I samma stund emellertid som i fråga varande personer icke längre få föra stadens talan, ligge det i öppen dager att de icke ikläda sig något personligt ansvar för anskaffande af behöffigt lån. Jernvägsföretaget hvilar efter min uppfattning i särdeles goda händer. Jag anhåller att motionärerne måtte låta saken bero vid de afgifna förklaringarna.
Hr Bergman: Ja, motionen är verkligen sorglig, oerhörd, ty den står i uppenbar strid med det beslut stadsfullmäktige fattade första gången frågan var före om sättet för bevakandet af stadens rätt vid bolagsstämmorna, ett beslut, i hvilket i tydliga ordalag talas om skyldigheten för de tre delegerade att ställa sig till efterrättelse de instruktioner, som af fullmäktige dem lemnas. Datta åtogo de sig utan reservation och borde derför varit trogne. — Det har talats oin rörliga element — väderflöjlar — bland stadsfullmäktige. Jag tillhör ingen af dem. Hvad jag yttrat vidhåller jag ännu i dag och yrkaf att de ifrågavarande fullmakterna måtte förklaras ogiltiga. Att de som i stället kunna komma att utses skulle vara ovänligt stämde mot företaget, behöfver ju icke befaras, då stadsfullmäktiges pluralitet är för saken.
Vare sig man ser saken ur juridisk, morrlisk eller ekonomisk synpunkt är det öfverklagade \”förhållandet förkastligt. — Vår lag innehåller stadganden om rättigheten att lemna syssloman och ombud föreskrifter till efterrättelse. — Det har talats om förhållningsregler från styrelsen, ja dem glömde delegerade bort i ett parjpunkter, kanske äfven i andra. Enskildt motiv har man velat lägga till grund för motionen.
Sådana känner icke jag. Deremot är den afvikelse, som delegerade tilläto sig, af enskild natur, ty frågan rörde deras egna arvoden. Hr Arweson har talat om att han vore satt på de anklagades bänk.
Uttrycket oegentligt. Der hade de satt sig sjelfve, – De: handlade af fri vilja och visste ja instruktionen. Hvems var väl felet att den kom så sent? Det hade varit skickligt, om det tomrum bland delegerade, som fanns på grund af den enes sjukdom, anmälts af delegerade sjelfve. — Hvad instruktion betyder är icke svårt att säga: i hvarje affår eger principalen rätt att bestämma gränserna för sitt ombuds handlingssätt. När för öfrigt de två personer, hvarom här är fråga, qvarsitta i styrelsen, så ega de ju der tillfålle att till företarets gagn utveckla all den energi, för hviken de gjort sig kände. — Möjligt slutligen, att inom fullmäktige finnas rörliga elemimt.
Det blifvande beslutet skall om den saken lemna vittnesbörd.
Hr Leijer: Jag förklarade definitivt, då beslutet om rätt att lemna instruktioner fattades, att sådana icke kunde få utgöra något kommandomandat, någon befallning.
Jag har icke anat, att någon instraktion skulle kunna ges i en fråga, som enligt reglementet tillkommer styrelsen, icke bolagsstämman, att afgöra. Styrelseledamöterna skulle då bli nollar.
Med herr Bergman instämde i kortare anföranden hrr Kahlquist, Kahl och Sandström, med hrr Engström och Ihre åter hrr Ekman, Cramer och Westberg.
Vid omröstningen funnos två yrkanden: dels bifall till motionen, dels bifall till hr Ihres förslag att follmäktige skulle låta vid de afgifna förklaringarna bero. Det förra gjordes till ja-proposition, det senare till nej-proposition.
För ja röstade: hrr Jacobsson, Lundin, Stenström, Klingvall, Molander, Kahl, Bergman, Sandström, Pettersson, Wedin, Hellgren, Kahlquist, Ackander.
För nej: hrr Cramér, Ihre, Engström, Falck, Romdahl, Ekman och Westberg.
Med 13 röster mot 7 ha således stadsfullmäktige beslutat att återfordra de för hrr Leijer och Arweson utfärdade fullmakter att föra stadens talan i Gotlands jernvägsaktiebolag.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Augusti 1877
N:r 66
