höll i går sin årsstämma, icke fullt så stormig som fjorårets, men ändock tillräckligt orolig för att sätta sinnena i rörelse. Striden, å ömse sidor förd med skärpa, någon gång med häftighet, utgjorde egentligen en sammandrabbning mellan bolagets styrelse och de af Visby stadsfullmäktige å stadens vägnar valde och med instruktion försedde, d. v. s. i förut inspirerad riktriktning röstande och med vid stämman afgörande röstantal uppträdande 3 ombuden, understödda af en bland revisorerna.
Tvisteämnet var revisionsberättelsen omfattande tiden från början af bolagets verksamhet i Juli 1876 till 31 Dec. 1877.
Revisorerna, hrr G. Kolmodin å statens vägnar samt J. O. Hederstedt, Aug. Bokström och J. N. Viman å bolagets, hade, med godkännande af räkenskaperna och flertalet af de förklaringar, styrelsen på gjorda anmärkningar afgifvit; till bolagsstämmans afgörande framlagt de anmärkningspunkter, rörande hvilka revisionen icke ansett sig kunna godkänna styrelsens förklaringar Dessa rörde dels att «kopiebok öfver bolagets angelägenheter, afsända bref och telegram äfvensom hela samlingen af till svar derå ankomna bref och telegram, icke funnits för revisionen tillgänglige», dels att styrelsen i stället för kontant betalning tagit skuldförbindelser, å tillsammans 43,700 kronor, af en del kommuner, som i bolaget tecknat aktier, hvilket enligt revisorernas åsigt vore stridande mot bolagsordningen.
Sjelfva klämmen i revisionsberättelsen är följande.
«Då, — efter det Styrelsen på verkställande direktören öfverflyttat en betydande del af den förvaltning, som enligt bolagsordningen ålegat Styrelsen, och verkställande direktören ansett sig törhindrad att till revisionens fullständiga granskning öfverlemna den skriftvexling ibolagets angelägenheter, som sålunda uppkommit — revisionen saknat tillfälle att i hela dess omfattning pröfva handhafvandet af bolagets förvaltning;
då vidare revisionen måste ogilla, att Styrelsen i strid med bolagsordningens föreskrifter emottagit förbindelser af åtskilliga landtkommnner i stället för kontant liqvid för af desse kommuner tecknade aktier; och
då till sist bolagsordningens 34:e § ålägger revisionen att «bestämdt till- eller afstyrka ansvarsfrihet för Styrelsen»;
så anser sig revisionen nödsakad att afstyrka ansvarsfrihet för Gotlands jernvägsaktiebolags Styrelses förvaltning under den tid revisionen omfattar.»
Härpå hade styrelsen i förra fallet afgifvit den förklaring, att
«alldenstund bolagsordningen icke föreskrifver att i och för redovisning kopiebok skall föras, och styrelsen icke heller särskildt förelagt verkställande direktören eller någon annan att hålla någon sådan, så kan styrelsen i denna del icke fullständigt efterkomma revisionens begäran. Kopieböcker finnas, utom styrelsens egna afskrifter af skrifvelser, som med protokollerna iäro inhäftade och af revisorerna granskade, ej mindre hos verkställande direktören och hos öfveringeniören in jämväl hos kamreraren, upptagande den korrespondens som förts; men som dessa hufvndsakligast betraktats som minnesböcker, ej afsedda att framläggas hvarken för herrar revisorer eller någon annan, och i hvilka, isynnerhet i verkställande direktörens, hvarjehanda konfidentiela meddelanden finnas intagna, hvilka icke egna sig för offentlighet, kan styrelsen icke i vidsträcktare mån tillmötesgå revisionens önskan, än att verkställande direktören ur desamma inför revisionen lemnar alla de upplysningar, som för revisorerne kunna vara nödige. Likaledes vill verkställande direktören förevisa de ankomna telegram och bref, som för samma ändamål behöfvas.»
I fråga om de af kommunerna lemnade förbindelserna svarade styrelsen:
Något märkligt torde ej ligga deri, att lån för kommunerna inom den af kungl. maj:t begrinsade ränta hittills ej kunnat anskaffas; utan får man väl, för att kunna uppnegociera amorteringslån afvakta gynsammare tider; detta förhållande torde bankmän inom revisionen bäst kunna bedöma. Då emellertid styrelsen på verkställande direktörens förslag antagit kommunernas reverser, att användas intill dess amorteringslån kan beredas anser den sig dertill icke hafva varit af bolagsordningen förhindrad; hvarförutom denna bemedling varit den enda möjliga för att på en gång söka betrygga bolagets rätt och ej åstadkomma olägenhet för kommunerna, hvilka tryggat sig vid löftet från interimsstyrelsen och från bolagsstämman om amorteringslåns erhållande för det tecknade beloppet.
Då för öfrigt kommunernas skuldförbindelser med föreskrifven ränta innebära full säkerhet och, i jämförelse med räntan genom eljes skeende insättning i bank, icke heller för bolaget \”medför någon förlust, och då dertill dessa förbindelsers antagande skett under år 1878 och således icke kunnat intagas i 1877 års bokslut, så torde åtgärden anses berättigad och denna anmärkning kunna af revisionen frångås. Hvad behofvet af medlen beträffar, hvilka naturligtvis erfordras vid jernvägens byggande etc., så saknar styrelsen ej hopp att kunna ordna ifven dettta, men tidpunkten kan likväl icke nu anses vara inne att derför redogöra.
Dessa förklaringar hade emellertid revisorerna icke funnit tillfredsställande, hvadan de hänskjutit saken till bolagsstämman. Dessförinnan utkämpades i måndags qväll bland stadsfullmäktige en fyra timmars strid, visserligen inför slutna dörrar — ty Visby stadsfullmäktige ha på de senaste åren börjat delvis undandraga sina förhandlingar offentlighetens ljus — men dock i afseende på resultatet klar och tydlig. Den gälde, huru vid bolagsstämman staden, som i jernvägen insatt 500 tusen kronor, skulle rösta. Sin rösträtt utöfva fullmäktige genom tre ombud, hvilka man icke vågar låta rösta efter deras öfvertygelse om hvad som rätt och bäst är, utan brukar förse med s. k. instruktion. Då emellertid dessa ombud, hrr Ihre, Kahl och Hederstedt, ansågo den riktning, i hvilken stadsfullmäktiges flertal ville att röstningen skulle gå, den nämligen att ansvarsfriltet icke borde beviljas förr, än den mycket omskrifna bref boken tillhandahållits revisorerna, icke förenlig med sin öfvertygelse, hos en af dem (hr Hederstedt) grundad på tagen kännedom om omöjligheten med anledning af de konfidentiela meddelandena att i dess helhet framlägga bref boken, nedlade de sina fullmakter, Då återstodo de två suppleanterna hrr Kahlquist och Pettersson, hvilka i förening med hr Lundin, som för tillfället valdes, åtogo sig att på bolagsstämman föra stadens talan med uppdrag (röstställningen inom fullmäktige vid-detta uppdrags lemnande utgjorde 13 mot 8) att rösta för stämmans ajournerande med föreläggande för styrelsen att tillhandahålla revisorerna de handlingar, om hvilka de önskat taga kännedom. I annat fall skulle ansvarsfrihet icke beviljas styrelsen.
Sådan var ställningen, då bolagsstämman i gär kl. 10 öppnades af styrelsens ordförande, öfverste v. Vegesack. Sedan derefter konsul R. Cramér utsetts till ordförande togo förhandlingarna sin början med fullmakternas granskning, hvilken upptog en tid af 2 timmar, icke på grund af mängden, utan med anledning af tvist rörande den af stadens ombud lemnade fallmakt, angående hvilken meningsskiljaktighet yppades, om staden vore berättigad föra talan genom mera än en person.
Saken afgjordes så, att stadens rösträtt skulle utöfvas af eft bland ombuden med fri talan för de öfriga. Från den öfverläggning, som föregick detta beslut, anteckna vi två episoder. Tvärtemot bolagsordningens föreskrift sökte hr Lundin drifva den meningen, att de tre stadens ombud skulle hvardera få rösta för en tiondedel af hela röstetalet. – Mot en sådan åsigt yttrade sig hrr Engström, Ekman, Leijer, Lyth, Cramér, Vegesack, Lagergren Ihre m. fl. I bolagsordningen heter det härom:
»Rösterna vid bolagsstämma beräknas så, att hvarje aktie eger en röst; dock må icke någon utöfva rösträtt för mer än en tiondedel af hela det vid bolagsstämman antecknade röstetal.«
Att med en så oförtydbar föreskrift ordföranden kan, såsom igår var förhållandet, framställa proposition på ett sådant förslag, är nästan lika egendomligt, som att det någonsin kan framkomma.
Den andra episoden gälde en af revisorerna, hr Bokström, hvilken, sjelf aktieegare, hade försummat att för bevarande af sin talan vid stämman enligt bolagsordningens föreskrift deponera sina aktiebref. Hr B., vid stämman närvarande, begärde och fick ordet, men erhöll tillika en erinran om att han icke vore berättigad tala. Hr B. återkom om ett ögonblick, försedd med fullmakt af en af de vid stämman närvarande aktieegarne, men fullmakten ansågs icke giltig, enär denne aktieegare genom att sjelf svara vid uppropet ansågs hafva gifvit tillkänna, det han önskade sjelf föra sin talan. Hr Bokström kastade en blick på röstlängden, tog sin hatt och återvände inom kort med ny fullmakt af en aktieegare, som i vederbörlig ordning deponerat sina aktier, men icke vid uppropet varit tillstädes; och vardt den fullmakten godkänd.
Derefter föredrogog styrelsens berättelse om förvaltningen och bolagets ställning, revisionsberättelsen samt styrelsens med anledning deraf afgifna särskilda yttrande.
För den två och en half timmars strid, som nu uppstod om endast den förra af de ofvan nämda anmärkningarna, hafva vi i dag hvarken tid eller utrymme att närmare redogöra. Vi tillägga blott, att då man vid + 3-tiden skred till omröstning, stodo mot hvarandra två meningar: den ena att stämman efter de upplysningar, som nu af styrelsen lemnats, icke skulle uti anmärkningen (om kopieboken) finna anledning till vägran af ansvarsfrihet, den andra (stadsombudens) att stämman skulle ajourneras för att under tiden revisorerna skulle få del af de handlingar, de önskat se. Den senare meningen segrade med 568 röster mot 562, och utsattes dagen för stämmans fortsättning till onsdagen 10 Juwi. Af dessa 568 röster tillhörde 558 staden och de öfriga 10 enskild aktieegare, under det de 562 afgåfvos af 28 röstande. Hela röstetalet af dem, som vid stämman anmält sig, utgjorde 5586, med anledning hvaraf stadens tiondedel beräknades till 558 röster.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Juli 1878
N:r 53