barnens och allas vår stora hög tid, är inne och öfverallt reder man sig att fira minnet af försonarens födelse. Äfven i den fattiges hydda stråla glädtigt af sorger och bekymmer fårade ansigten. Sällan ser man så många prof på gifmildhet och kristlig kärlek, på försök att aftorka andras tårar, att lindrå andras nöd som nu. Den rike meddelar af sitt öfverflöd till den fattige, den fattige delar sitt knappa bröd med den som är ännu fattigare, mot den nödlidande, mot brottslingen visar sig då menniskornas godhet. Det ligger en vacker och betydelsefull uppfattning af denna den kristna kyrkans stora högtid, att man då genom uppoffringar och gåfvor söker bereda barndomen glädje, nöden och olyckan lindring och tröst. Må vi alla, hvar och en i sin stad, hvar och en på sitt sätt efter bästa förmåga söka bidraga till deras lycka och fröjd, på hvilkas port fattigdomen eller lidandet klappar, hvar och en har alltid något att gitva.
Må i afton ingen verklig nöd gå ohulpen, ingen hungrande gå omättad till hvila!
Med gladt sinne önska vi ömsesidigt hvarandra:
en fridfull och glad jul!
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1878
N:r 103