under nuvarande år ingår bland andra arbeten äfven sådana vid Gotland i och för granskning och komplettering af sjömätningskartorna öfver ön.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1879
N:r 18
På länsfängelset
qvarsitta idag 17 män och 1 qvinna mot 8 män och 1 qvinna 1 Febr.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1879
N:r 18
Förteckning
å i Visby hamn 1 Mars liggande fartyg:
Summa 2 ångfartyg och 24 segelfartyg, om tillsammans 2,991,21 tons drägtighet.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1879
N:r 18
Gotlands enskilda bank
har i dag under ordförandeskap af konsul Arweson hållit sin första bolagsstämma under den nya oktrojen. Det upplystes dervid, att samtlige bankens delegare under den gamla oktrojen qvarstå äfven under den nya.
Ansvarsfrihet beviljades styrelsen efter föredragning af dess berättelse, hvari kastades en återblick på bankens utveckling under de gångna tio åren, ett af de märkligaste tidskiften i Gotlands ekonomiska historia. Denna berättelse fäster vid sig det intresse, att vi en annan gång till den samma torde återkomma.Styrelsens och revisorernas förslag om dispositionen af årsvinsten ,132,605 :37 bifölls sålunda:
att till reseryfonden afsättas Kr. 30,000:—
så att denna fond derigenom kommer att uppgå till 100,000 kr.,
att till framtida disposition 755:37
och att 10 proc. af grundfondsbeloppet till lottegarne utbetalas med 101.850:—
Styrelseledamöternas arvoden bibehållas vid sitt nuvarande belopp 400 kronor; likaså verkställande direktörens lön 4,660, hvaremot anslaget till bankens öfrigetjenstemän höjdes från 7,700 till 8,600 kronor.
De tre efter lottning afgående styrelseledamöterna återvaldes: hrr Pettersson med 706, Eneman 642 och Åkerman 637 röster.
Till revisorer utsågos hrr auditör Engström, konsul Ekman och kamrer Melin (nyvald) med hrr J. N. Viman, kapt. Törnquist och handl. Hederstedt till suppleanter.
Uppgjordt förslag till instruktion för styrelsen, i det väsendtliga ötverensstämmande med den förra instruktionen, antogs utan ändring.
Stämmans protokoll skall justeras af hrr konsul Ekman, major Claasson och kapt. P. J. Pettersson.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1879
N:r 18
Visby tullkammares berättelse
angående än Gotlands handel, sjöfart och näringar m. m. för år 1878.
I fråga först om handeln eller varuutbytet mellan. Gotland och andra orter under året, så hafva, enligt vid tullkammaren gjorda sammandrag följande varor utskeppats till utrikes orter nämligen : Kalk, osläckt 124,017 kubikfot och dito släckt 110,528 kubikfot, kalksten, rå 27,090 centner, sandsten, arbetad, block 778 kubikfot, slipstenar 24,682 stycken och oarbetad sandsten 8,024 centner: Spanmål malen: hvete 1,075 kbft, korn 140,295 kbft, råg 50;290 kbft och ärter 255 kbft, trävaror af furu och gran 483,823 kbft och af andra träslag 222 kbft ; samt till inrikes orter: Bränvin 50 proc.
17,724 k:r, hudar och skinn 6 centner, fisk, saltad, 405 kbft, kalk, osläckt, 31,816 kbft och dito släckt 574,152 kbft, kreatur: hornboskap 400 st., hästar 161 st. och kalfvar 11 st.; kalksten, rå, 600 centner, kött 745,70 centner; potatis 8,290 kbft, spannmål, omalen: hvete 9,705 kbft, korn 259,268 kbft och råg 22,223 kbft, malen: gryn 326 centner och mjöl 2,039,60 centner, trävaror af furu och gran 121,083 kbft och af andra träslag 100 kbft, ull 50 centner, vagnar 16 st. och ägg omkr. 50,000 tjog.
Införseln från utrikes orter har deremot hufvusakligen utgjorts af fisk, saltad, 29 kbft, frö 229,25 centner, garn 13,54 centner, gryn 283,56 centner, gödningsämnen 800 centner, hudar och skinn 3,74 centner, jern, smidt, 161 centner, kaffe 286,25 centner, olja, fotogén 252 centner och andra slag 27,67 centner, salt 43,526 kbft, sirup 411,04 centner, socker 802,68 -centner, spannmål: omalen: råg 9,718 kbft och hafre 1,739 kbft, sjöskadadt hvete 35,390 kbft och dito hafre 21,746 kbft, specerier 202,90 centner, spritvaror: bränvin och sprit 3,457 -k:r skonjak och rom 8,839 k:r, stenkol 193,865 kbft, tegel 22,700 st., tobak: cigarrer 6,800 st., kardus- och spunnen 0,35 centner; vin 2,298 k:r och väfnader: bomulls54,92 – centner, linne- och hamp- 43;98 centner och ylle- 111,31 centner; samt från inrikes orter: fisk, saltad, 2,823 kbft, torr 502,88 center, frö 342,37 centner garn 1,248,96 centner, gryn 1,850,85 centner, gödningsämnen 1,221-centner, hudar och skinn 673,41 centner, jern: smidt 6,417,87 centner, kaffe 1,523,20 centner olja: fotogen 2,607,30 centneroch andra slag 840,35 centner, potatis 7,983 kbft, salt 13,960 kbft, sirup 2,012,73 centner, socker 6,903,57 centner, spanmål: omalen: hafre 524 kbft, hvete 151 kbft korn 169,3 kbft och råg 1,266 kbft, samt malen: mjöl 120,18 centner, specerier 1,328,83 centner, spritvaror: bränvin och sprit 37,254 k:r samt konjak, punsch och rom 13,773 ker, stenkol 19;435 kbft, såpa 124,60. centner, tegel 246,158 st. tobak: cigarrer 1,034,680 st. kardus- och spunnen 580,83 centner, snus 585,18 centner, vin för 27,325 kronor samt väfnader: bomulls- 928,19 centner linne- och hamp- 54,74 centner och ylle- 391,53 centner.
Öns hufvudexportartikel utgöres af spanmål, och om man från den här ofvan omförmälda, under året exporterade spanmålen, som i sin helhet utgör 483,111 kubikfot omalen samt 2,039,60 e:r mjöl och 326 c:r gryn, fråndrager den icke sjöskadade spanmål, som under året importerats till ön, utgörande 13,567,30 kubikfot omalen samt 220,18 c:r mjöl och 2,134, 1 c:r gryn, så återstå 469,543,70 kubikfot omalen spanmål samt 11,01 c:r gryn och mjöl såsom ren export för året. Jämföres åter 1878 års spanmålsexport från Gotland med deu för 1877, hvilken utgjorde 351,641 kbft. så visar 1878 års export af omaler spanmål öfverstiga föregående årets med 131,470 kbft.
Såsom de föregående åren anförts, utgöras öns hufvudnäringar af jordbruk, skogsafverkning, boskapsskötsel, kälktillverkning och saltsjöfiske; binäringarne åter af stenhuggeri, vadmalsväfnad och tillgodogörandet af alstren utaf får och fjäderfän äfvensom utaf försäljning af bästar samt åtskilliga husslöjdstillverkningar.
Enligt länsstyrelsens berättelse om årets skörd på Gotland hafva hvete, råg, bönor, vickar, bohvete, raps samt. hampa och lin lemnat en medelmåttig afkastning; korn, hafre och blandsäd och ärter en ymnig skörd; potatisen lemnat en afkastning betydligt under medelmåttan och mångenstädes varit af torröta angripen, men öfriga rotfrukter gifvit en afkastning\” något öfver medelmåttan; höskörden på odlad jord varit god och på naturligaängar något öfver medelmåttan; halmtillnången blifvit mycket god samt säd och foder varit af särdeles god beskaffenhet och fodertillgången mer än tillräcklig för länets behof, hvadan bemälda styrelse uttalar det allmänna omdöme om årets skörd på Gotland, att den i sin helhet blifvit god.
Till följd af den allmänna stockningen i penningemarknaden, såväl inom riket som i utlandet och den deraf föranledda saknaden af fördelaktig afsättning af öns skogsprodukter, har skogsafverkningen under året i betydlig mån måst inskränkas. — Skeppningen af trävaror under året utvisar ock en minskning af omkring 244,000 kubikfot mot hvad den var år 1877. Men ehurn sedan några år tillbaka en särskild skogslärarebefattning finnes upprättad här på ön, för att tillhandagå enskilde jordegare med skogsodling ochinförande af ordnad hushållning i deras skogar, samt länets hushållningssällskap anvisat 150 kronor att dermed bestrida dagsarvoden åt skogsingeniörer och landtbruksskolans skogslärare för sådant biträde åt enskilda, på det att ingen måtte af kostnaden afhållas från att anlita sådana biträden, har dock under året endast en jordegare begagnat sig deraf för fortsättning af en sedan 2 år förut påbegynd skogssådd. Skogshushållningen synas sålunda befinna sig på ungefär samma ståndpunkt som tullkammaren beskref den i 1877 års berättelse.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1879
N:r 18
Auktion å kött o. fisk m. m.
Genom offentlig auktion, som fredagen den 7 Mars från kl. 11 f. m. kommer att förrättas i f. d. Bachérska gården vid Söderplan, försäljes till den högstbjudande ett större parti salt, gotlands strömming, i balftunnor och fjerdingar, samt ett dito dito kött, jämväl i balftunnor och fjerdingar; äfvensom en s. k. trilla samt en arbetsvagn med karm.
Åt köpare, som äro kände och kunna godkännas, lemnas betalningsanstånd till den 7 Maj innevarande år.
Visby den 27 Febr. 1879.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1879
N:r 18
Dödsfall N. G. Duse
Att min älskade make N. G. Duse stilla och lugnt afled å Högby i Hemse tisdagen den 25 Febr. 1879, kl. half 4 e.m., i en ålder af 39 år; djupt sörjd och saknad af mig, 2 barn, föräldrar, svärföräldrar, syskon, anförvandter och vänner, har jag den sorgliga pligten tillkännagitva.
Hilda Duse,
född Åkerman.
Sv. ps.-b. 477, v. 8, 9.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1879
N:r 18
Dödsfall Johanna Fredrika Romin
Att sjötullvaktmästaren Carl Romins efterlemnade maka, Johanna Fredrika Romin, född Ahlberg, stilla afled i Visby den 24 Febr. 1879, kl. 11,50 e.m., i en ålder af 73 år, 4 mån. och 19 dagar, varder härmed tillkännagifvet.
Sv. ps.-b. 484, v. 4, 5.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 1 Mars 1879
N:r 18
Rättegångs- och Polissaker.
Rådhusrätten, 24 Febr. 1879.
Misshandel. Husbondesonen Herman Elm, Mickelgårds i Veskinde, hade 12 sistl. December å gata här i. staden slagit och misshandlat arbet. Jonas Klint och hans son och derföre blifvit instämd. Elm infann sig genom ombnd. Angifvaren uteblef, hvarför målet uppsköts.
Förfalskning. Såsom förut nämts hade, efter angifvelse af nämdemannen O. Pettersson, Harqvie i Björke, emot f. hemmansegaren Gustaf Johansson, Hägdarfve i Akebäck, om förfalskning af ett qvitto å 100 kr. på så sätt att en 1:ta blifvit tillsatt, hvarigenom summan förändrat till 1100 kr., hvilka Johansson sedan skulle hafva försökt falskeliga tillgodoräkna sig, Johansson blifvit instämd, men förnekat, att han sökt tillgodoräkna sig mera än 100 kr., som han betalt. I dag fortsattes målet och hördes nu ett vittne, som intygade att ehuru å qvittot funnits tecknade 1100 kr. Johansson likväl icke :tillgodoräknat sig och fordrat mera i qvittering än de betalda 100 kr. Johansson sjelf påstod, att han icke kunde skrifva och icke heller visste hur många siffror det fordrades till hundra- eller tusental och förnekade all kännedom om huru siffran 1 tillkommit å qvittot. Målet öfverlemnades härefter till rättens. pröfning, af: åklagaren under yrkande af ansvar å den tilltalade för förfalskning, af den tilltalade under yrkande om 50 kr. i ersättning för beskyllningen samt 5 kr. för hvarje inställelsedag vid rätten. Utslag afkunnas annan dag.
Skogsäverkan och tillgrepp. I det förut omnämda, mot, ynglingarne Karl Johan Vilhelm Vallin och Karl Johan Vilhelm Johansson instämda mål, angående åverkan å skog och tillgrepp af grenar och qvistved från en konsul Stenberg tillhörig utanför staden belägen hage, afkunnades idag. utslag. De tilltalade fingo hvardera 5 böta kronor, och förpliktades att ersätta konsul Stenberg för de 2:ne kälklassen qvistved med 75 öre lasset.
Häktad för stöld. Ynglingen Karl Johan Ekström, förut straffad för 2:dra resan stöld, häktades i söndags afton för åuyo begången stöld.
Rysk lösdrifvare. Ryske undersåten Lezer Abel Keatz, hvilken är häktad för gaia, har hos k; m:t gjort ansökan att blifva försatt på fri fot. Med anledning häraf har från detektiva polisen. till poliskammaren i Stockholm afgifvits följande rapport om hans föregåenden. Åt 1871 dömdes han at Visby rådhnsrätt till 8 månaders straffarbete för första resan. stöld, hvilket utslag dock upphäfdes af Göta hofrätt, som förklarade, att Keatzi brist af laga bevisning icke kunde åt saken fällas. År 1875 dömdes Keatz af samma rådhusrätt till. ansvar för första resan stöld och undergick äfven det honom ådömda straffet å Visby cellfängelse. År 1878 häktades han åter för stöld, men blef af Visby rådhusrätt frikänd i brist. af full laga bevisning. Samma år förklarade, k. m:t, att ett Keatz meddeladt tillstånd, att tills, vidare i riket vistas, skulle upphöra att gälla, hvarförutom k. m:ts befallningshafvande genom skrifvelse från utrikesdepartementet underrättades om sättet för Keatz hemsändande till Ryssland. 11 September samma år häktades Keatz i Stockholm, såsom misstänkt för stöld, men blef genom rådhusrättens utslag i brist af full låga bevisning frikänd. Öfverståthållareembetet anhöll derefter hos utrikesdepartementet, att detta måtte ingå med förfrågan till kejserliga ryska regeringen, huruvida något hinder mötte för Keatz hemsändande till Ryssland. Under afvaktan på ryska regeringens ännu icke ankomna svar underhölls Keatz här i Stockholm af evangeliska föreningen för omvändande af mosaiske trosbekännare och besökte föreningens skola, hvarför han under denna tid icke synes hafva varit i tillfälle att underhållarden; familj å Gotland, hvars enda stöd han i sin till k. m:t ingifna ansökan; påstår sig vara. Denna behöfvande familj har dessutom, vid det tillfälle då Keatz senaste gången misstänktes för stöld (af penningar) och han befanns innehafva just så stor summa, som den stulna, bekräftat Keatz påstående, att han erhållit. dessa penningar till skänks af nämda familj, hvilken bekräftelse just gjorde att Keatz icke kunde till ansvar fällas.
Sjörätten rörande. Laurestinas strandning utgjordes af tjenstförrättånde eng. konsuln för Sveriges östra kust G. F. ApGeorge (ordförande), samt såsom bisittare hrr P. F. Luck, P. Graham och kommendörkapten A. Schönmeijer. Ur protokollet meddelar D. N.:
Tremastade och skonertriggade ångaren Laurestina, bygd 1877 och med maskin om 160 hästars kraft; lemnade i allo väl utrustad Reval 28 December, med last af 12,600 quarters spanmål, för att afgå till Rotterdam. Resan fortsattes lyckligt under mer och mindre gynsam – väderlek, och för att.undvika den svåra sjön beslöt befälhafvaren, kapten K. Tliff, sig under natten mellan 28 och 29 December för att sätta sin kurs mellan Gotland och Öland. 29 sistl. December på middagen antog befilhafvaren sig vara 22 mil norr om Gotska Sandön, hvars fyrär blefvo-Synliga kl. 3,10 e. m., och då tycktes han hafva varit öfvertygad om att ILaurestina var utom all fara, ehuru man befann sig på endast omkring 15 mils afstånd från Gotska Sandön och ehuru den nordöstligaste spetsen af grundet Kopparstenarne ligger blott 124 mil norr om nämde ö. Femton minutér senare värsnades en flock fåglar, och bränningar varskoddes, Befälhafyaren blef nu orolig, lät lägga rodret hårdt om babord och stoppa maskinen, men för sent, ty strax.derpå törnade fartyget och gled upp på nyssnämda grund. Stora ansträngningar gjordes för att åter få fartyget flott, och fortsattes härmed, ända till dess fartyget var förfyldt med vatten, framåt morgonen 31 December, då befälhafvaren och de tnnuu qvarvarande af besättningen för att rädda lifvet öfvergåfvo detsamma. Redan föregående dag hade förste styrmannen och fyra man beordrats att i båt lemna fartyget för att söka hjelp. För besättningens vedermödor innan hon bergades har förut redogjorts.
Sjörätten lofordar i gitt utslagibefäls och besättnings ansträngningar för fartygetsräddning, liksom ock den utmärktå disciplin, som till-det yttersta lades i dagen af besättningen. Vidare lofördas bolaget Neptuns vegennyttiga handlingssätt att, utsända ett pä år af sina ångare endast för att söka rädda den nödstälda besättningens dif, hvilka -tvifvelsutan skulle varit af denma välvilliga åtgärd beroende, derest befälhafvare och besättning varit mindre lycklige i sitt försök att nå land med Laurestinas båtar. Slutligen påpekar sjörätten Kopparstenarnes för sjöfarten så ytterligt farliga beskaffenhet, så mycket farligare som bränningarne på detta grund äro svåra att urskilja Då afstånd äfven vid hög sjö.
Rätten förklarade att Laurestina gått förlörad i följd deraf att befälhafvaren misstagit sig vid bedömandet af fartygets läge och hyst för mycket sjelfförtroende, enär han dels gått för nära grundet, dels låtit fartyget gå för full maskin, då han visste att han befann sig i ett:så farligt granskap. På grund häraf dömdes kapten K. Iliff sitt kompetensbetyg förlustig under tre månader, från 30 Januari räknadt, samt att gälda rättegångskostnaderna, omkring 1,275 kr.
På begäran meddelas, att den i föregående onsdagsnummers rättegångsafdelning omnämde målaren Blom ej är den vid Hästgatan boende målaren J. Blom, utan är den förres förnamn Karl Fredrik.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Februari 1879
N:r 17
Jordfynd.
Tvänne till både metallvärde och de hittade sakernas prydlighet och historiska betydenhet särdeles märkliga fynd hafva i dessa dagar gjorts i den gotländska jorden, det ena i södra och det andra i nordligaste delen af länet, och i båda fynden är — märkligt nog — beskaffenheten af de funna sakerna till hufvuddel likartad.
Det ena fyndet gjordes af Jakob Claesson, Bols i Hafdhem, uti en äng, kallad Ragnsarve-äng, vid kullgräfning af ett stort träd. Vid stubben stodo 2:ne lerkärl, som innehöllo silfverprydnader och mynt af samma metall, vägande tillsammans vid pass elfva skålpund. TI det ena kärlet låg en mindre, aflångt rand och halft förmultnad ask af bark med lock, fyld af silfvermynt. Fyndet bestod af tvänne massiva, med inlagda sirater utmärkta armringar, sju spiral-armringar, hvilkas tenar äro sammanvirade af 2:ne/ fina trådar, åtskilliga fragment af dylika, 4 spiralarmringar af enkla tenar, diverse fragment af hvarjehanda prydnader och en liten bundt af sammanvirad mycket fin silfvertråd, samt 247 kufiska (arabiska) mynt, några östromerska kejsarmynt, några tyska och anglosachsiska mynt, och en mängd sönderbrutna sådana. Äfven lerkärlen och dosan hafva med berömlig omsorg blifvit af hittaren tillvaratagna.
Det andra silfverfyndet gjordes af Edvard Olsson och Karl Hellström på Fårö vid torfupptagning å Ryssnäs. Det består af fyra spiral-armringar, ungefärligen liknande de ofvan nämda, och en massa dels. hela, dels sönderklippta kufiska mynt. Fyndets vigt är ungefär 76 ort.
Båda dessa praktfulla fynd ärb å landskansliet inlemnade för att hembjudas till inlösen för statens historiska samlingar. De skola efter all anledning derstädes blifva en välkommen tillökning i den förut mycket rika gotländska afdelningen.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Februari 1879
N:r 17