Rättegångs- och Polissaker.

Åkaren Hultberg, som, af allmänna åklagaren instämd för olaga grushämtning, igår i stället för att sjelf infinna sig vid rätten eller ställa fullmäktig uppskickade en sin dräng, fäldes för härigenom visad vanvördnad för rätten att böta 2 kr. 50 öre.

Landtbr. Michels, Rosendal, som instämt Gotlands kreatursförsäkringsbolag med yrkande om utbekommande af 350 kronor för en hos bolaget försäkrad häst, som måst nedslagtas, ansågs af rådhusrätten oberättigad utfå någon ersättning, enär ostridigt vore, att hästen långt före försäkringens tagande varit behäftad med den sjukdom, som föranledt nedslagtandet, utan att sådant af M. uppgifvits.
Michels dömdes att ersätta bolagets rättegångskostnad med 25 kronor samt att för missbruk af rättegång böta 10 kronor.

Landtbr. J. Sjöberg hade instämt fabr. R. M. Vendt med yrkande dels om återbekommande af en revers å 5,850 kr., som svaranden skulle hafva bekommit i afbetalning på en äldre skuld, men ej affört å skuldförbindelsen, dels om ansvar å Vendt, som mot bättre vetande affordrat S. ett belopp, det han visste till stor del guldet vara. Sjöbergs anspråk underkändes, då han ej förmått förebringa någon bevisning, och dömdes Sjöberg att böta för rättegångs missbruk 10 kronor samt för ärekränkande beskyllning mot svaranden 50 kronor. S. erlade vad met utslaget.

Slagsmål hade sistlidne Oktober månad egt rum emellan arbetaren Karl Söderberg och J. Gardell, hvarvid den förstnämde med en butelj tilldelat G. slag i hufvudet. S., ålagd värjemålsed, brast i eden och dömdes att böta 50 kronor samt ersätta i målet hörda vittnen.

Lärl. J. H. B. Hedvall hade genom t. f. stadsfiskalen Hallgren låtit uttaga stämning å sin husbonde, gördelm. P. A. Hellgren, med yrkande om ansvar för misshandel. Hedvall uppgaf att han, då han i husbondens butik infunnit sig, åtföljd af polisvetjenten Vedin, för att begära sitt afskedsbetyg af svaranden blifvit utkörd och dervid misshandlad. Svaranden genmälde å stämningen att lärlingens målsman, garfvaren Hedvall i Stånga, särskildt anhållit att lärlingen skulle få stanna i tjensten; att den senare det oaktadt afvikit ur tjensten och vid ett tillfälle inkommit pockande på afskedsbetyg. Svaranden hade då bedt få tala vid hans målsman och låtit ett par af sina arbetare föra ut honom ur butiken. Han hade någon tid derefter åter infunnit sig, biträdd af polisen Vedin, samt i ohöfviska ordalag upprepat sitt yrkande på betyg, hvari han af polisen understöddes, vid hvilket tillfälle han äfvenledes hänvisades till målsmannen. Då han likväl fortsatte sitt pockande hade svaranden uppmanat polisen Vedin att å tjenstens vägnar föra ut honom, hvilket denne dock vägrat. Husbonden hade då med en varning till polisen för missbruk af sin tjenst och med tillsägelse: att se till, det allt ginge rätt till, kört ut lärlingen ur butiken. Svaranden hade för öfrigt uttagit stämning å Vedin för hans störande af hemfriden och missbruk af tjensten.
Polisen Vedin, af käranden åberopad som vittne, berättade det samma som här ofvan af svaranden uppgifvits, hvarjämte han tyckte sig hafva märkt, ehuru han ej kunde taga det på sin ed, att käranden vid utkörandet misshandlats. Likaså tillstod han, att han af svaranden uppmanats att göra sin tjenst.
Svaranden yrkade ansvar å käranden för falsk angifvelse samt ersättning för inställelsen.
Sedan rättens ordförande erinrat käranden om det olämpliga uti att besvära rätten med sådana saker, då ingen bevisning förebringats samt gifvit allmänna åklagaren en tillrättavisning för att han, utan att vidare höra sig för hos mästaren, endast på angifvelse af en förrymd pojke uttagit stämning, tillkännagafs att utslag afkunnas 1 Mars.

Ändrad dom. Svea hofrätt, hvarest artilleristen Boberg anfört besvär deröfver, att Gotlands södra häradsrätt dömt B., för det han med berådt mod, men utan afsigt att dräpa, å Sandesrums marknadsplats 3 Okt. 1879 uppsåtligen misshandlat arbetaren August Karlsson från Alfva så, att denne påföljande dag deraf ljutit döden, att undergå straffarbete i 10 år, har på grund deraf, att B. icke är öfvertygad att hafva annorledes än af hastigt mod: föröfvat ofvannämda misshandel, dömt B. att. hållas till straffarbete i endast 5 år.

På villovägar. Sjuttonåriga Augusta Karolina Nilsson, från Stenkyrke socken å Gotland, stod i lördags instäld i poliskammaren i Stockholm såsom angifven att hafva stulit dels åtskilliga silfverskedar, dels kontanta penningar från personer hos hvilka hon innebott eller hvilka hon besökt. Hon nekade enständigt för dessa tillgrepp, och någon full bevisning mot henne kunde i dessa fall ej förebringas, ehuru alla omständigheter tala för att hon är skyldig, så mycket heller som hon förut gjort sig känd för oärlighet. Deremot vidgick hon att hon i körsnärens Faxéns bod inr 29 Drottninggatan i sistl. december tillgripit en bättre pelsmössa värd 25 kronor, hvilken hon innehade och som blef till egaren återstäld. På grund af detta erkännande hålles hon häktad, och remitterades målet till rådhusrätten.

De »hetsiga skåningarne». Tullförvaltaren Berlin och kustschefen kapten Abrahamsson dömdes af polisdomstolen att böta, den förre 100, den senare 150 kr. för förargelseväckande beteende och våld.

Juryn i benmjöls-tryckfrihetsmålet i Göteborg mellan käranden Schlaffhorst & kowap., Petersburg (representerade i Sverige af Paul Hoffman i Stockholm) och Millberg & komp., har frikänt svarandena. Rätten har dömt käranden att erlägga rättegångskostnaderna med 218 kronor, men frikänt kärandeombudet, häradshöfding Schlyter, från väckt ansvar för smädligt utlåtande om svarandena.

Ett nachspiel till operamaskeraden. Samtlige hufvudstadstidningarne hafva uttalat sig i berömmande ordalag om den goda ordning som rådde under balen och det oklanderliga uppförande balgästerna, ehuru tillhörande den mest »blandade societet», iakttogo. Hvad jag dock icke sett, säger en af våra brefskrifvare, omtaladt i någon tidning är det glada nachspiel som följde på balen och som egentligen florerade i »våningen inunder», på operakällaren, der det samma fortgiek till långt fram på onsdagsmorgonen, då det vid 6- eller 7-tiden kulminerade i ett litet nätt slagsmål, hvari deltogo såväl militärer som »fiskar>. Signalen dertill gafs, enligt hvad ryktet under senare dagarne allmänt haft att förmäla, af en bokhållare i en af våra banker och den som mest fick sitta emellan lär varit en telegraftjensteman, som af nämde bankherre fick sina glasögon våldsamt inslagna, så att det ena naturliga ögat skadades. Så snart den slagne blir frisk, ämnar han, säges det, väcka rättegång mot den hårdhändte glasögonhataren, hvadan man torde ha att vänta ett nachspiel till nachspielet.

En välförsedd »finka» måtte finnas i Varberg, om man får tro hvad en inför stadens rådhusrätt åtalad »dimfigur» hade att berätta. Då polisen lade vantarne på honom, samt förde henom till finkan, påstod han sig ha varit spik nykter, men inkommen i häktet, fick han der tag i en butelj, som beklagligen (?) innehöll bränvin, och så drack han sig full.

Förskingring och förfalskning. Med f. tjenstemännen vid Ystads—Eslöfs jernväg, kamreraren Hansson och biljettförsäljaren Matt:son hölls i torsdags ransakning. H. är född 1837 i Halland. Han erkände sig ofta hatva lånat pengar af Mattsson, hvilka då alltid togos ur kassalådan i biljettkontoret; beloppet af dessa lån trodde han ej uppgå till hälften af hela balansen 4,300 kr. Vidare erkände han, att han förfalskat 1878 års bokslut.
Mattsson uppgaf sig vara född 1852. Förskingringen af biljettmedlen började 1877. Han påstod, att H. fått det mesta.
Balansen har betäckts af stationsinspektoren och traflkichefén; och yrkade inspektoren för sin del ersättning af de tilltalade. Målet uppsköts för vidare utredning.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Väderleken

öfvergick igår från blidhet till full vinter med stark ostlig storm. Värmemätaren har i dag på morgonen visat 7 graders köld. Himmelen är mulen och synes båda nederbörd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Gotlands jernvägs

trafikinkomst för Januari månad i år, jämförd med samma månad ifjor, visar:
1880 1879
för passagerare 1,663:28. 2,125:75.
för gods m. m. 839:12. 710:53.
Summa 2,502:40 2,836:28
Rörelsen visar således en minskning i persontrafiken med 462:47 kr., men en ökning i godstrafiken med 128:59 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Nykterhetsmöte,

besökt af omkring 25 personer, hvaraf större delen qvinnor, hölls i söndags i den s. k. Lindbergska salen vid Mellangatan. Mötet öppnades med bön af ordföranden, hr Vendt, samt med en psalms afsjungande. Ordföranden uppläste derpå protokollet för decembersammanträdet, hvarefter de tre frågor framstäldes, öfver hvilka öfverläggning skulle ske. Dessa voro:
»Genom hvilka medel kan dryckenskapen bäst motverkas;»
»Bör icke hvarje rättänkande menniska främja nykterheten till Herrans ära och till medmenniskors bästa och på hvad sätt» samt
»Är det sant, att dryckenskap leder menniskan till timligt och evigt förderf?»
I den öfverläggning, som fördes öfver dessa satser, deltogo hrr Vendt, Bäckström, Bodin, Olander m. fl. hvilka alla betonade, att måttlighetssuperiet var fröet, roten till dryckenskap. Vidare framhölls, att man personligen borde besöka drinkaren i hans bem, då man lättast kunde återföra honom till nykterhet. Ordföranden framstälde såsom ett svårt lyte den oenighet, som rådde mellan olika sekter vid bekämpandet af dryckenskapens last, hvilken alla, huru olika åsigter de än hade i andra afseenden, borde såsom kristna i enighet söka att motverka. Öfverläggningarna voro i allmänhet besjälade af en berömvärd anda, om man ock kunnat önska ett mindre prunkande med ord af främmande tungomål, hvilka stundom långt ifrån rätt användes. Ordföranden mälde, att han ärnade inbjuda någon af de mera bekanta nykterhetstalarne, grosshandlare Berg eller rektor Aspling, att hitkomma i sommar, då han trodde sig kunna antaga, att stiftets biskop ej skulle vägra upplåta domkyrkan till samlingsrum för dem, som ville höra någon af dessa män.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Visby spritvaruförsäljningsaktiebolag

höll i lördags å stadshoteliet sin årsstämma under ordförandeskap af konsul R. Cramér och med notarien Kreiger vid protokollet.
Efter föredragning af revisorernas och styrelsens berättelser erhöll styrelsen ansvarsfrihet för förvaltningen under räkenskapsåret 1 Okt. 1878—1 Okt. 1879.
Revisorernas af oss i föregående nummer nämda anmärkningar gåfvo anledning till en stunds öfverläggning. I fråga om vinstmedlens utbetalande tidigare än hittills lemnade stämman, efter styrelsens förklaring och dess erinran att k. m:ts befallningshafvande godkänt den utredning, styrelsen afgifvit på lagsökning i liknande syfte af hushållningssällskapet, revisorernas hemställan utan afseende, hvaremot stämman beslöt att vinsten skall utbetalas samtidigt och i proportionsvis lika andelar till alla tre vinsttagande: Visby stad, landstinget och hushållningssällskapet.
För ökande af bolagets rörelsekapital och möjliggörande af vinstens tidigare erläggande beslöt stämman, att genom styrelsens försorg nya aktier skola utsläppas till ett belopp af 10,000 kronor.
De såsom lån till aktieegare mot hypotek af aktiebref utlemnade 7,400 kronor beslöt stämman icke indrifva, enär många personer funnos, som i det ursprungliga bolaget tecknat sig för aktier under antagande att den i den föreslagna bolagsordningen upptagna bestämmelsen om inbetalning af endast 25 proc. af aktiekapitalet och resten genom skuldförbindelse, af k. m:t skulle fastställas, hvilket dock icke vardt fallet, utan bestämde k. m:t, att hela aktiekapitalet skulle kontant inbetalas.
Revisorernas anmärkning att bolagets körslor möjligen genom entreprenad sk lle ställa sig billigare, än hvad hittills varit fallet, gaf icke anledning till beslut af stämman, som uppdrog åt styrelsen att i denna detaljfråga bestämma.
Till bolagets styrelse återvaldes hrr major Ihre, handl. Falck, handl. Hederstedt, doktor Leijer och apotekare Marelius, med hrr T.: Norrby, Karl Hellman och T. Enequist till ersättare.
Till revisorer utsågos hirr kapten Törnquist och notarien Kreiger med hrr. J. W. Fornell och H. Lindström till ersättare.
Protokollet justeras å dag, som ordföranden bestämmer, af kapten Törnquist och Jektor Bergman.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Gotlands utveckling

under senaste årtionden.
(Strödda anteckningar för Gotl. Allehanda.)

Trädgården å Alleqvia i Endre.
Då Gotland, med sin goda och vexlande jordmån samt milda luftstreck, är så väl skickadt för odling af frukt och varmare växter, att nästan hela Ön skulle kunna bli en trädgård med ädla fruktträd, buskar m. m., större än mången tror, och när redan af ålder här öfverallt finnas präktiga trädgårdar med yppersta frukter, äfven på landsbygden, är det väl värdt att offentligen framställa hvad flitige trädgårdsodlare uti senare tider i detta afseende uträttat ; och sådant är så mycket mera beaktansvärdt när det skett på ett boställe, då nyttan deraf i längden kommer, icke så mycket den enskilde odlaren, utan det allmänna, till godo.
F. häradshöfding A. L. von Strussenfelt blef »domare – Norr» på Gotland 1842, med Alleqvia i Endre till boställe, efter afl. häradshöfd. J. P. Ödman; men dervid var det vilkor fästadt, att »den senares efterträdare i tjensten borde efter förloppet af 5 år återgälda den försträckning af statsmedel, som blifvit gjord till Ö. för boställets iståndsättande», ett vilkor, som, märkligt nog, finnes intaget i v. S:s fullmakt, och för hvilken skuld han fick utbetala 6,600 kr. Derföre har ock v. Strussenfelt nybygt 2:ne flygelbygnader uti mangården, smärre hus, smedja och skjul (med egna materialier) samt jämväl medels bottenbrytning och dikning förbättrat det försummade hemmanet*) (äfven genom anskaffande af flere dyrbara afvelsdjur). Och då han vid boställs- eller tingshuset icke fann trefnaden af en trädgård, utan blott en öde backe af sandblandad lera, här och der på »pinnhäll», sten och styf lerjord, med några förvildade krusbärsbuskar och ett gammalt nästan utgånget päronträd, så, allt oaktadt, åtog han sig, såsom ifrig vän af blomsterodling oeh trädgårdsskötsel, att, snart efter sin utflyttning till Alleqvia 1849, der anlägga en trädgård. Dervid var första arbetet attundanskaffa ett gammalt ladugårdshus samtsedan den stora mängd kullersten och all bråte som der fanns ; och derefter måste ytterligare ske en kostsam grundbrytning af hela marken samt all sten derifrån bortsläpas: men slutligen vardt den rödda trädgårdstomten af omkring 2 tunnlands vidd.
Då den tillämnade anläggningen afsåg icke allenast frukt- och köksträdgård, utan jämväl odling af blomster och finare växter, hade v. s. i god tid vändt sig till den utmärkte akademi-trädgårdsmannen D. von Miler i Upsala, hvilken snart sände honom planritning för hela anläggningen. Enligt denna upptogos först alla gångar mest i svängda linier eller s. k. engelsk stil, hvilkas underbädd lades af kalkstenshällar, hvarpå fördes grus och sand. I sträckning längs tings- och boställshusets södra långsida, framför hvilken trädgården anlades, planterades hvarjehanda icke fruktbärunde träd och buskar samt också 2:ne valnötträd, så att det hela skulle bli en park, bestående af vanliga lindar, lönnar, hästkastanier, oxlar, rönnar, almar, askar, bokar och ekar, men mest granar, hvaraf 500 på engång sattes här och hvar, dels bildande alléer och dels häckar samt äfven dubbelhäckar, hvilka, blandade med almar, efter hand sammanvuxo till täta hvalf. I söder är en dylik dubbelhäck af liguster, som omsider skall bilda ett löfhvalf, liksom en annan häck utaf afvenbok. För öfrigt finnas der både silfverpoppel och silfvergran, Thuja, Blodbok, Robenia, Berberis, persisk syrén samt några bandpilar m. fl., men hvilka dock haft föga trefnad på den alltför torra jorden; ja, försök har gjorts med tulpanträdet och äkta kastanie, men med ringa framgång (hvilken senare dock fortlefver uti Botaniska trädgården i Visby). Derjämte kunna ock nämnas den ståtliga Pinus strobus, idegranen, flere slags en, och lärkträdet; men den så märkliga Pinus cembra (brödtallen med ätliga frön) och Vellingtonia gigantea (jättetallen, skall vara det högsta träd), ville ej i längden trifvas. Till trädgårdens skydd och beredande af lugn för spalierträd uppfördes i norr (och vester) ett högt plank, samt sattes här och hvar täta rader af granar och andra »stormträd»; och i öfrigt omgafs hela trädgården och parken af s. k. »stånd-tun» och spjälstaket.
Inom parken är en kulle uppkastad, hvarpå planterats 50 olika slags remonstrant-rosor, som medelst pinnar fästades vid marken för att omsider öfverkläda kullen. Äfven är bildadt ett röse af bullersten med trappgång för att planteras med sällsyntare ormbunkar (»fräkne») samt sedan med caprifolium, — Mellan parken och fruktträden sattes en häck af hasselbuskar med flera slag af ädla nötter.
Enligt ritningen uppfördes i vester en 86 fot lång vinkast, hvaruti planterades ett persikoträd samt vinstockar af flera slag, alla från Booth & Söhne i Hamburg, ja äfven Palestina-stockar, ehuru med mindre framgång i det hela; men der fanns ock Ananas, hvilken satte frukt, som gick till mognad, samt nära derintill bygdes ett bihus af trä, enär biskötsel enar sig såväl med trädgårdsodling. Längre åt vester inrättades en bänkgård. Och nära vinkasten uppfördes ett 42 fot långt växthus, hvaraf-större delen begagnades till kallhus och den mindre såsom varmhus; i hvilket förra inplanterades flere slags vinstockar (af nyare sorter), samt uti varmhuset en mängd utländska ädla och sällsynta praktväxter, såsom amaryllis formosissima, bromelia (ananas), coffea arabica (kaffe), Dionea muscipula (flugfångare) och Nepenthes destillatoria (kanneväxten, märkvärdig för skepnaden af hennes blad och dessas rörelseförmåga, hvilka i spetsen bilda liksom en liten kanna med lock, som, sedan hon fylts med vatten eller växtsaft från plantan sjelf, småningom vänder sig nedåt och sålunda vattnar växtens rot). Och i kallbuset funnos många slag af acacier, af dianthus (neglikor), lilium, myrtus, pelargonium, primula, rhododendron, Rosa, verbena, coronilla, Citrus aurantium (pomeransträd) och Citrus medica (citron-träd), flere arter af lack-violer (gyllenlack), löfkojor, m. fl. hvilket allt länge skänkte anläggaren renaste nöje.
Nu finnes i Alleqvie-trädgården i växt följande spalier-träd: 9 päron-, 8 körsbärs-, 6 plommon-, 4 renett-, 1 aprikos-, 1 mullbärsoch 2 äple-träd; på fritt land här och hvar 66 äpple-, 16 päron-, 8 körsbärs- och 7 plommonträd, eller tillsammans 128 fruktträd, alla af vexlande slag och oftast utmärkt fina fruktsorter samt 2:ne valnötsträd ; liksom en mängd ypperliga bärbuskar och växter, äfven alla dessa införskrifna från fasta landets eller Tysklands förnämsta trädgårdar, såsom vinbärs-, hallon-, hjörnbärs- och krusbärsbuskar, hvaraf man årligen plägat tillverka omkring 100 kannor förträffliga viner, nästan lika,så goda och smakliga som de s. k. äkta samt visserligen oförfalskade och helsosamma — probatum est !
— Utom den förstörelse. en del af de ömma växterna för några år sedan ledo genom skadan å några glasrutor, står Alleqvie-trädgården och parken fortfarande i sin fulla växande fägring; och i fjor (liksom isynnerhet 1864) såg man der den största rikedom af sköna frukter af många slag.
Så ligger der, tätt under den torra kalkstensbacken med det magra ödsliga »By-tälle» (stadskogen af mariga tallar), den vackra Alleqvie-trädgården, en verklig liten lustgård med skugga och frukter på den bördiga Endre-slätten bland åkerfält och sköna ängar, med sina till det mesta än idag qvarstående skogsparker af ekar och mångfaldiga andra täcka löfträd och buskar, hvarför man der ännu kan fägnas af fågelsång och en mångskiftande blomsterfägring, som den store blomstermannen Linné så högt prisade; allt detta till fignad för åskådaren och för dem som besöka trädgården (helst då glasen, fylda af det hemgjorda ypperliga vinet, gästfritt blixtra på Iusthus-bordet !), samt till heder för den gamle anläggaren, hvilken, oaktadt den oförskylda ekonomiska tyngden från förra tider, dock genom ihärdiga mödor och betydliga kostnader lyckats nu och för en lång framtid visa hvad trädgårdsodlaren kan till nytta och nöje åstadkomma på Gotlands varma jord.

*) Nu får kronan för Alleqvia i arrende 1,400 kr., då hon 1842—49 erhöll endast 300 rdr af arrendatorn, som ej var förbunden till ersättning för husröta.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Till lärarebefattningen

vid Vamlingbo församlings fasta folkskola samt dermed förenade kantors-, klockare- och organisttjensterne ega kompetenta sökande inom sextio dagar efter första kungörandet i Postoch Inrikes-tidningar ingifva sina af fullständiga bilagor åtföljda ansökningar till skolrådet i Vamlingbo. Skollärarelönen utgår efter lag. Kantors- och klockaretjensterne jämte orgelspelningen i kyrkan åtföljande löneförmåner utgå med omkring 78 kubikfot råg årligen. Samtliga, nämda befattningar komma att tillträdas den 1:a Juli innevarande år.
Vamlingbo i Februari 1880.
SKOLRÅDET.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Offentlig auktion.

Lördagen den 28:de innevarande Februari låter landtbrukaren herr J. H. Steffen, Bräntings i Ruthe, medelst offentlig auktion, som å stället förrättas, till den högstbjudande försälja: åtskilliga betsade och oljemålade möbler såsom sängställen, tvättkomoder, soffor, skänkar, mat- och spelbord, speglar, glas och porslin, koppar, malm, kökssaker, ett silfverfickur, ett bättre väggur med fodral, goda fjederfyllda sängkläder, linne, ett parti hemmanväfdt lärft, bättre mans- och fruntimmers gångkläder samt skodon, ett parti råg- och kornhalm, potates, kålrötter, goda kokärter samt nötkött, allt i mindre utrop; 5 st. hästar, ett par dragoxar, 1 mjölkko som nyligen kalfvat, flere st. höns, 3 st. arbetsvagnar, vändplogar, en mängd byggnadsvirke, flere st. enkla och dubbla ramdörrar med karmar, fönsterkarmar med bågar jämte mycket mera som icke så noga kan uppräknas. Auktionen börjas kl. 10 f.m. och lemnas åt godkände inropare 5 månaders betalningsanstånd.
Hägur i Bunge den 13 Februari 1880.
Efter anmodan,
J. G. LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Dödsfall Gertrud Nilsson.

Att f. d. husbondehustrun Gertrud Nilsson, född Thomasdotter, efter en lång sjukdom stilla afled vid Davide i Rone den 9 dennes, i en ålder af 97 år, 7 mån. och 1 dag; varder härmed slägt och vänner tillkännagifvet.
Davide i Rone den 10 Februari 1880.
Nils Walby.
Sv. Ps. 487, v. 6, 7.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14

Födde och Döde i Visby.

Födde:
Arbetaren J. F. Claessons dotter; arbetaren G. A. Gustafsons son.

Döde:
F. bagaren Jakob Vilhelm Hernström 54 år, 10 mån. och 3 dagar, f. åkaren Johan Edvard Jansson 37 år, 5 mån. och 19 dagar, flickan Elna Karolina Kristina Borggren 9 mån. och 14 dagar, flickan Rosa Ursilia Andersson 10 månader och 13 dagar.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14