Dödsfall Lorentz Nicklas Osterman och Kristina Maria Osterman

Att den kärleksrike Guden till sig hemkallat f. d. hemmansegaren Lorentz Nicklas Osterman lördagen den 6 Mars 1880 kl. 11,50 e. m., i en ålder af 76 år, 6 månader o. 5 dagar, samt dess älskade maka Kristina Maria Osterman måndagen den 1 Mårs 1880 kl. 3,30 f. m., i en ålder af 60 år, 2 månader och 20 dagar, sörjda och saknade af barn och barnabarn, varder endast på detta sätt slägt och vänner tillkännagifvet.
Stora Enbjenne i Hogrän den 8 Mars 1880.
Vilhelm. Johansson, Kristoffer Johansson.
född Osterman.

Uppb. 14 kap. 13 v. Vishetsb. 3 k.1, 2,3, 4v.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Mars 1880
N:r 22

Dödsfall Catharina Maria Kolmodin

Att enkefru Catharina Maria Kolmodin, född Hemph, stilla afled i Visby den 10 Mars 1880 kl. half 2 e.m., i en ålder af 81 år, 10 månader och 10 dagar; varder endast på detta sätt vänner och bekanta tillkännagifvet.
Joh. 11:25, 26.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 17 Mars 1880
N:r 22

Emigranter afresa dagligen

från många orter och i stort antal från Norrland för att begifva sig till Amerika. Detta beror måhända på tycke för äfventyr, på religiösa skäl, på lockande förspeglingar, på hopp att i ett hägrande fjärran hastigare vinna oberoende, på missnöje med vissa hemlandsförhållanden särskildt i Norrland och — måhända mest — på otillräckligheten af den arbetslön som här beviljas. Sådant sker, medan vi ännu, i utbyte mot utfördt hästfoder, införa menniskoföda och derigenom hålla lefnadsförnödenheternas pris någorlunda menskliga.
Om vi nu deremot, såsom en del egennyttigt och en annan del oförståndigt folk eftersträfvar, lyckas spärra vårt land, så att importen af säd och af sofvel upphör, så minskas vår import af varor och ökas exporten af — emigranter. Nöden måste ju komma att drifva våra obesutne arbetare i landsflykt. Och de herrar, som kalla sig patrioter, skola gnugga händerna af glädje: minskad import, ökad export!

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Mars 1880
N:r 21

Från sjön.

I måndags inkom till Oskarshamn der hemmahörande skonerten »Sofia», barlastad. Flere större och mindre fartyg ligga i hamnen under lastning för att oförtöfvadt afgå.
— Till Oxelösunds hamn inkom i söndags den stora engelska ångaren »Wastdale», som derstädes skall inlasta malm till England.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Mars 1880
N:r 21

Judarnes troslag

lär förbjuda handarbete på lördagarne. Mosaiske trosbekännarne, handlandena Goldensohn och Levin i Visby ingingo med anledning deraf för någon tid sedan till k. m:t med ansökan om befrielse för deras barn, intagna i härvarande allmänna lärcverk, från deltagande på lördagarne i skriföfningar vid läroverket, enär sådana vore att hänföra till de i lagen förbjudna sysselsättningar.
I k. m:ts nyss ingångna svar på denna framställning medgifves för judiska trosbekännare vid Visby allm. läroverk på ansökan af deras föräldrar tillsvidare befrielse från deltagande på lördagarne i den undervisning, med hvilken, enligt företedt intyg från församlingens föreståndare, den judiska lagen förbjuder dem att på denna dag sysselsätta sig.
K. m:t anbefaller vidare eforusembetet att, efter inhämtadt yttrande af läroverkskollegiet, efter slutet af nästa läsår hos k. m:t anmäla, huru många lärjungar åtnjutit större eller mindre befrielse härutinnan och från hvilken del af uvdervisningen de befriats, äfvensom att meddela, om och i hvad mån olägenhet genom denna befrielse uppstått för öfriga lärjungar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Mars 1880
N:r 21

Utvandrare,

3 qvinnor och 7 män, afreste i söndags härifrån med Sofia för att öfver Göteborg begifva sig till Amerika.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Mars 1880
N:r 21

Guldbröllop

firades, skrifves från Östergarn, nyligen af sjömanshusombudsmannen K. G. Bahr och hans maka, Sofia Bahr, född Schoultz, nu bosatta i Östergarn. De båda gamla, mannen född 1803 och hustrun 1815, som ännu äro krya och i besittning af fulla själs- och kroppskrafter, hade nöjet att på sin högstidsdag se närvarande barn och barnbarn samt slägt och vänner.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Mars 1880
N:r 21

Fångpredikanten Vestöös

till domkapitlet ingifna berättelse för 1879 rörande länsfängelset innehåller åtskilliga statistiska upplysningar samt ett och annat öfrigt af intresse att meddela. Till närmare belysande af fångarnes antal under nämda år samt de brott och orsaker, hvarför de ådömts straff, jämte medeltalet af motsvarande brott och deras orsaker under de 10 näst föregående åren lemnas följande redogörelse:
Qvarvarande från föreg. år 10

Häraf framgår, att antalet af de under 1879 häktade varit ovanligt högt i jämförelse med medeltalet under de 10 föregående åren. Stegringen visar sig bero på de vanliga följderna af ett dåligt år : ökade stölder och minskad förmåga att i penningar utgöra ådömda böter. Angående sinnestillståndet hos den bekante barnamördaren Åkerman, meddelar fångpredikanten, att han genom samtal med den olycklige, sinnesrubbade mannen någon gång lyckats bringa honom till lugn, som dock varit af kort varaktighet; genom sin oro och öfverspändhet har den olycklige ej varit i stånd att läsa Guds ord eller uträtta något arbete.
Vidare meddelar berättelsen, att allmän gudstjenst har i vanlig ordning hållits alla sön- och helgdagar samt förhör med fångarne strax efter deras ankomst till fängelset; derjämte hafva under året 106 religiösa samtal egt rum med 1 till 10 fångar för hvarje gång. Denna undervisning, säger fångpredikanten, har mycket uppmärksammats och mottagits med uttalad tacksamhet. Endast åt tvänne fångar har under året nattvarden meddelats. Fängelsets bibliotek, bestående af 177 volymer, har flitigt användts af fångarne, hvilket synes af de 538 boklån, som under året egt rum. Åt några af fångarne, mest de yngre, har undervisning meddelats i skrifning och räkning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Mars 1880
N:r 21

Att utvandringen

från vårt land, der någon öfverbefolkning ingalunda är för handen, är beklaglig både för fäderneslandet, som undandrages en mängd dugliga arbetskrafter och hvars folkökning derigenom skrider mindre fart än eljes, samt för dem, som öfvergifva sin fosterbygd för attiett fjerran land, hvars språk och seder de föga eller intet känna, söka rikedom och lycka, derom har man ofta, mest på senare tider, haft rik erfarenhet.
Då den nya verlden är det Eldorado, som merändels mottager de största emigrantskarorna, torde en kort undersökning om dess nuvarande tillstånd och lämplighet för invandring i massa ej sakna sitt intresse. Som bekant har Amerikas visserligen i mångt och mycket storartade industri dels genom landets egen ovanliga folkökning och dels genom otaliga massor af invandrande Européer fått sitt behof at arbetskraft ganska väl tillgodosedt. Derjämte har den i stort anlagda kinesiska invandringen åstadkommit en oerhörd nedsättning i arbetslönerna isynnerhet i de vestra staterna, för hvilken invandring Amerikanerna sjelfva hysa den största farhåga, enär den antagit karaktären afren folkvandriog, som hotar landets egna inbyggare med undergång, hvarför stränga åtgärder till att sätta en bom för de gulas inträngande vidtagits. Antagligt är således, att Amerika ej vidare kan erbjuda invandrande arbetssökande utan kapital synnerligen störa fördelar.
Väl är det en sanning; att för ögonblicket uti Amerikas industri råder en sjudande ifver, orsakad icke minst genom de i stor omfattning pågående jernvägsanläggningarna, som i sin ordning framkallats af det kapital, som Amerika genom sitt spanmålsöfverskott i höstas var i tillfälle hämta från Europa. Men det är en oriktig uppfattning, om man af några svåra år hemma drifves till den föreställningen, att sådan tid aldrig råder på andra håll eller att andra länder äro främmande för det tryck, hvarunder vårt. land liksom öfriga Europas land nu någon tid suckat. Man behöfver blott gå ett tiotal af år tillbaka i tiden för att finna, hurusom just i det prisade Amerika början uppstod till den kris, som sedan öfvergått hela den civiliserade verlden. Då var eländet der större än någonsin och desto svårare att bära för invandrade främlingar, som de saknade det stöd, som alltid ligger uti den omgifning, i hvars krets de födts eller tillbragt en större del af sitt lif. Få voro ock de, som egde medel att vända främlingslandet ryggen för att åter uppsöka ett öfvergifvet fädernesland, hvarest då (i början af 1870-talet) rådde en rörelse och ett lif utan motsvarighet i mannaminne. Men den tiden vardt snart öfvergående och slutet af samma 1870-tal företedde den stillhet, afmattning och elände, som var en gifven följd af öfveransträngning och öfverspekulation.
Och så går det nog i sinom tid åter med den ekonomiska ställningen i landet der borta i den aflägsna vestern. Intet är för alla tider bestående. – Ond tid vexlar naturnödvändigt med god tid. Derpå lemnar äfven vårt lilla land talande exempel från åren 1857, 1867 och 1877.
Ej nog skarpt kan man framhålla det lätts inne, som gör sig gällande hos dem, som utan kännedom om det främmande språket och med ingen eller ringa handpenning lemna sin fosterbygd, blott för en tillfällig brist på arbete, som efter alla måste vara öfvergående. De invagga sig i gyllene drömmar om lätt förvärfvade inkomster, okritiskt troende på alla dessa äfventyrliga skepparhistorier, som vanligen sluta med att man i den fjerran vestern kan skära guld med täljknifvar, samt låta ej varna sig af all den nöd och det elände, hvari de flesta utvandrare hafva råkat. Med bitterhet och sviken helsa duka de under i det främmande landet eller återkomma de till fäderneslandet med brutna krafter och brastet mod.
Hvad särskildt den nyligen nämda utvandringen från Gotland och de, såsom vi förnummit, under våren förestående dylika af större omfattning beträffar, äro dessa beklagliga ur mer än en synpunkt. Dels är här på ön ingen öfverbefolkning rådande och isynnerhet saknar man på landsbygden ungt och kraftigt arbetsfolk, dels torde dessa obetänksamt företagna utvandringar locka till efterföljd, hvarigenom en icke obetydlig nationalekonomisk förlust beredes ön.
Vi hafva närmast föranledts till ofvanstående betraktelser af följande till oss insända bref:
Om förklaring bedes hvarför underrättelsen i eder ärade tidning om de elfva Gotländingarnes resa till Amerika skulle hafva öfverskriften beklagligt.
Arbetare från östra Gotland.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 13 Mars 1880
N:r 21