Junisammanträdet.
För tillgrepp af fäld skog yrkade Lars Bolin, Stenhuse i Sanda, ansvar å hemmansegaren Olof Larsson dersammastädes. Larsson Hade nämligen köpt Bolins hemman, hvarvid dock enligt Bolins påstånnde en muntlig öfverenskommelse gjorts, att en del af skogen skulle få disponeras af Bolin. Larsson sade sig ej känna till denna öfverenskommelse. Kärande begärde och erhöll uppskof för bevisnings förebringande.
Äfven för skuldfordran hade Bolin instämt Larsson, & hvilken han fordrade 275 kronor. Äfven detta mål uppsköts.
Tofta kommunalstyrelse yrkade, att Per Petterson, Nasume i Tofta, måtte fråndömas förmynderskapet öfver Hulda Jakobson, Rangvalds, enär kommunalstyrelsen ansåg, att han ej hade myndlingens förmögenhet, 6,000 kronor, på godt och tillförlitligt sätt placerad. Förmyndaren bad emellertid att få qvarstå och framvisade ej mindre än 16 reverser, hvilkas summa belöpte sig till omkring 5,000 kr., för att styrka, att han hade myndlingens medel i sin ego och att dessa voro förvandlade i goda papper. Emellertid voro alla handlingarna, utom tvänne, löpande skuldförbindelser; några af utgifvarne eller borgesmännen hade redan gjort konkurs ; ingen af förbindelserna var stäld på myndlingen och ej ens alla på förmyndaren sjelf. Af alla de många förbindelserna var endast en inteckningsrevers å 2,000 kronor af fullgod säkerhet för förmyndaremedel, ansåg kommunalstyrelsen. Petterson anhöll genom sitt ombud att få bibehållas som flickans förmyndare samt lofvade att förändra de löpande förbindelserna till inteckningar i fastighet. Kommunalstyrelsens ombud yrkade hans afsättande och anhöll, att hemmansegaren Ludvig Alfvengren i Eke, hos hvilken flickan är bosatt och skrifven, måtte förordnas till hennes förmyndare, Domstolen resolverade att utslag i målet afkunnas 15 nästkommande Juli.
För kontraktsbrott yrkade hemmansegaren Jakob Sahlsten, Rågåkra i Hejde, ansvar & hemmansegaren Gustaf Andersson, Mansarfve. Andersson hade nämligen arrenderat 3/32:dels mantal Dans af Sahlsten. Käranden anhöll nu, att Andersson måtte dömas förlustig af arrendet, enär han skulle mot kontraktets bestämmelser ej hafva betalt arrendesumman på betämd tid och emedan han bortkört från arrendegården den bästa jorden samt ej fullgjort en del andra skyldigheter. Vidare yrkade Sahlsten särskildt ansvar å Andersson för förtalskning, enär A. skulle hafva gjort en ändring i kontraktet, i det han utstrukit ordet »Oktober», som ersatts af »November».
(Arrendesumman skulle nämligen gäldas delvis i Oktober.) Käranden visade en af Andersson sjelf bevittnad afskrift af kontrakten, hvari Oktober var angifven som förfallotid. Svaranden företedde originalkontraktet, hvar utstrykningen och ändringen verkligen hade skett, samt påstod, att ändringen försiggått i två personers närvaro och med kärandens medgifvande. För att bevisa detta begärde och erhöll svaranden uppskof.
Att få sin man, hemmansegaren Jakob Jakobson, Botes i Etelhem, satt under förmyndare yrkade hustrun Kristina Jakokson. Intyg från församlingens kyrkoherde, flere grannar samt kommunaldrdföranden innehöllo, att Jakobson på ett vårdslöst och oklokt sätt skötte sin egendom, var begifven på rusdrycker, förde ett utsväfvande lif, lefde i oenighet med sin familj m. m. Jakobsons ombud inlemnade en skrift, hvari han nämde bland annat »att det är min hustrus absoluta vilja att få det så, att jag ej blir annat än min hustrus man»; dessutom bestred han domstolens behörighet. Utslag faller 15 Juli.
För olaglig åverkan å komministerbostället Sigreifs i Vesterhejde var f. handlanden H. Calissendorff, som till 14 Mars 1878, då han genom laga dom blifvit skild från arrendet, arrenderat nämda boställe, af allmänna åklagaren instämd. I detta mål, som väcktes redan i November föregående år, förekom nu endast ett af åklagaren Töretedt intyg från skolläraren G. A. Karlson, som enligt Calissendorffs uppgift sålt trodavirke till honom, att ersättningen härför utgått med 3 till 4 lass stockved, som arbetaren August Andersson på Calissendorffs befallning upphuggit å Sigreifs egor och hemforslat till Karlson.
Svaranden ansåg sig ej behöfva ingå i svaromål, enär förseelsen skulle hafva inträffat för öfver två år sedan, hvadan det vore en ersättningsfråga och således häradsrätten ej behörig handlägga målet. Åklagaren anhöll om ytterligare uppskof för att få inkalla ett vittne, som ej kunnat anträffas, samt yrkade, att svaranden måtte åläggas personlig inställelse. Målet uppsköts till Septembersammanträdet, då svaranden vid 15 kronors vite skulle vara tillstädes.
Att med edgång fria sig från anklagelsen att hafva tisshätdlat enkan Sofia Alberg, Lekarfve i Sanda, hade f. husbonden Olof Gabriel Ferdinand Larsson, Runne i Sanda, blifvit ådömd, efter att hos själasörjaren hafva undergått undervisning om edens vigt och betydelse samt vådan af mened. Larsson företedde ett intyg från sin själasörjare, som anmärkte, att, enär Larsson först 31 Maj infunnit sig hos honom, han ej kunde anförtro honom edgången. För denna sin sena anmälan hos presten fäldes Larsson till 15 kronors böter, samt ålades att till Septembersammanträdet återkomma med intyg från själasörjaren, att Larsson i rätt tid besökt honom för undervisningens erhållande.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 Juni 1880
N:r 48