under senaste årtionden.
(Strödda anteckningar för Gotl. Allehanda.)
Trädgården å Alleqvia i Endre.
Då Gotland, med sin goda och vexlande jordmån samt milda luftstreck, är så väl skickadt för odling af frukt och varmare växter, att nästan hela Ön skulle kunna bli en trädgård med ädla fruktträd, buskar m. m., större än mången tror, och när redan af ålder här öfverallt finnas präktiga trädgårdar med yppersta frukter, äfven på landsbygden, är det väl värdt att offentligen framställa hvad flitige trädgårdsodlare uti senare tider i detta afseende uträttat ; och sådant är så mycket mera beaktansvärdt när det skett på ett boställe, då nyttan deraf i längden kommer, icke så mycket den enskilde odlaren, utan det allmänna, till godo.
F. häradshöfding A. L. von Strussenfelt blef »domare – Norr» på Gotland 1842, med Alleqvia i Endre till boställe, efter afl. häradshöfd. J. P. Ödman; men dervid var det vilkor fästadt, att »den senares efterträdare i tjensten borde efter förloppet af 5 år återgälda den försträckning af statsmedel, som blifvit gjord till Ö. för boställets iståndsättande», ett vilkor, som, märkligt nog, finnes intaget i v. S:s fullmakt, och för hvilken skuld han fick utbetala 6,600 kr. Derföre har ock v. Strussenfelt nybygt 2:ne flygelbygnader uti mangården, smärre hus, smedja och skjul (med egna materialier) samt jämväl medels bottenbrytning och dikning förbättrat det försummade hemmanet*) (äfven genom anskaffande af flere dyrbara afvelsdjur). Och då han vid boställs- eller tingshuset icke fann trefnaden af en trädgård, utan blott en öde backe af sandblandad lera, här och der på »pinnhäll», sten och styf lerjord, med några förvildade krusbärsbuskar och ett gammalt nästan utgånget päronträd, så, allt oaktadt, åtog han sig, såsom ifrig vän af blomsterodling oeh trädgårdsskötsel, att, snart efter sin utflyttning till Alleqvia 1849, der anlägga en trädgård. Dervid var första arbetet attundanskaffa ett gammalt ladugårdshus samtsedan den stora mängd kullersten och all bråte som der fanns ; och derefter måste ytterligare ske en kostsam grundbrytning af hela marken samt all sten derifrån bortsläpas: men slutligen vardt den rödda trädgårdstomten af omkring 2 tunnlands vidd.
Då den tillämnade anläggningen afsåg icke allenast frukt- och köksträdgård, utan jämväl odling af blomster och finare växter, hade v. s. i god tid vändt sig till den utmärkte akademi-trädgårdsmannen D. von Miler i Upsala, hvilken snart sände honom planritning för hela anläggningen. Enligt denna upptogos först alla gångar mest i svängda linier eller s. k. engelsk stil, hvilkas underbädd lades af kalkstenshällar, hvarpå fördes grus och sand. I sträckning längs tings- och boställshusets södra långsida, framför hvilken trädgården anlades, planterades hvarjehanda icke fruktbärunde träd och buskar samt också 2:ne valnötträd, så att det hela skulle bli en park, bestående af vanliga lindar, lönnar, hästkastanier, oxlar, rönnar, almar, askar, bokar och ekar, men mest granar, hvaraf 500 på engång sattes här och hvar, dels bildande alléer och dels häckar samt äfven dubbelhäckar, hvilka, blandade med almar, efter hand sammanvuxo till täta hvalf. I söder är en dylik dubbelhäck af liguster, som omsider skall bilda ett löfhvalf, liksom en annan häck utaf afvenbok. För öfrigt finnas der både silfverpoppel och silfvergran, Thuja, Blodbok, Robenia, Berberis, persisk syrén samt några bandpilar m. fl., men hvilka dock haft föga trefnad på den alltför torra jorden; ja, försök har gjorts med tulpanträdet och äkta kastanie, men med ringa framgång (hvilken senare dock fortlefver uti Botaniska trädgården i Visby). Derjämte kunna ock nämnas den ståtliga Pinus strobus, idegranen, flere slags en, och lärkträdet; men den så märkliga Pinus cembra (brödtallen med ätliga frön) och Vellingtonia gigantea (jättetallen, skall vara det högsta träd), ville ej i längden trifvas. Till trädgårdens skydd och beredande af lugn för spalierträd uppfördes i norr (och vester) ett högt plank, samt sattes här och hvar täta rader af granar och andra »stormträd»; och i öfrigt omgafs hela trädgården och parken af s. k. »stånd-tun» och spjälstaket.
Inom parken är en kulle uppkastad, hvarpå planterats 50 olika slags remonstrant-rosor, som medelst pinnar fästades vid marken för att omsider öfverkläda kullen. Äfven är bildadt ett röse af bullersten med trappgång för att planteras med sällsyntare ormbunkar (»fräkne») samt sedan med caprifolium, — Mellan parken och fruktträden sattes en häck af hasselbuskar med flera slag af ädla nötter.
Enligt ritningen uppfördes i vester en 86 fot lång vinkast, hvaruti planterades ett persikoträd samt vinstockar af flera slag, alla från Booth & Söhne i Hamburg, ja äfven Palestina-stockar, ehuru med mindre framgång i det hela; men der fanns ock Ananas, hvilken satte frukt, som gick till mognad, samt nära derintill bygdes ett bihus af trä, enär biskötsel enar sig såväl med trädgårdsodling. Längre åt vester inrättades en bänkgård. Och nära vinkasten uppfördes ett 42 fot långt växthus, hvaraf-större delen begagnades till kallhus och den mindre såsom varmhus; i hvilket förra inplanterades flere slags vinstockar (af nyare sorter), samt uti varmhuset en mängd utländska ädla och sällsynta praktväxter, såsom amaryllis formosissima, bromelia (ananas), coffea arabica (kaffe), Dionea muscipula (flugfångare) och Nepenthes destillatoria (kanneväxten, märkvärdig för skepnaden af hennes blad och dessas rörelseförmåga, hvilka i spetsen bilda liksom en liten kanna med lock, som, sedan hon fylts med vatten eller växtsaft från plantan sjelf, småningom vänder sig nedåt och sålunda vattnar växtens rot). Och i kallbuset funnos många slag af acacier, af dianthus (neglikor), lilium, myrtus, pelargonium, primula, rhododendron, Rosa, verbena, coronilla, Citrus aurantium (pomeransträd) och Citrus medica (citron-träd), flere arter af lack-violer (gyllenlack), löfkojor, m. fl. hvilket allt länge skänkte anläggaren renaste nöje.
Nu finnes i Alleqvie-trädgården i växt följande spalier-träd: 9 päron-, 8 körsbärs-, 6 plommon-, 4 renett-, 1 aprikos-, 1 mullbärsoch 2 äple-träd; på fritt land här och hvar 66 äpple-, 16 päron-, 8 körsbärs- och 7 plommonträd, eller tillsammans 128 fruktträd, alla af vexlande slag och oftast utmärkt fina fruktsorter samt 2:ne valnötsträd ; liksom en mängd ypperliga bärbuskar och växter, äfven alla dessa införskrifna från fasta landets eller Tysklands förnämsta trädgårdar, såsom vinbärs-, hallon-, hjörnbärs- och krusbärsbuskar, hvaraf man årligen plägat tillverka omkring 100 kannor förträffliga viner, nästan lika,så goda och smakliga som de s. k. äkta samt visserligen oförfalskade och helsosamma — probatum est !
— Utom den förstörelse. en del af de ömma växterna för några år sedan ledo genom skadan å några glasrutor, står Alleqvie-trädgården och parken fortfarande i sin fulla växande fägring; och i fjor (liksom isynnerhet 1864) såg man der den största rikedom af sköna frukter af många slag.
Så ligger der, tätt under den torra kalkstensbacken med det magra ödsliga »By-tälle» (stadskogen af mariga tallar), den vackra Alleqvie-trädgården, en verklig liten lustgård med skugga och frukter på den bördiga Endre-slätten bland åkerfält och sköna ängar, med sina till det mesta än idag qvarstående skogsparker af ekar och mångfaldiga andra täcka löfträd och buskar, hvarför man der ännu kan fägnas af fågelsång och en mångskiftande blomsterfägring, som den store blomstermannen Linné så högt prisade; allt detta till fignad för åskådaren och för dem som besöka trädgården (helst då glasen, fylda af det hemgjorda ypperliga vinet, gästfritt blixtra på Iusthus-bordet !), samt till heder för den gamle anläggaren, hvilken, oaktadt den oförskylda ekonomiska tyngden från förra tider, dock genom ihärdiga mödor och betydliga kostnader lyckats nu och för en lång framtid visa hvad trädgårdsodlaren kan till nytta och nöje åstadkomma på Gotlands varma jord.
*) Nu får kronan för Alleqvia i arrende 1,400 kr., då hon 1842—49 erhöll endast 300 rdr af arrendatorn, som ej var förbunden till ersättning för husröta.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1880
N:r 14
