Månad: juni 2022

Publicerat

Gotlands hushållningssällskap

firade igår sin högtidsdag för året. Förhandlingarna öppnades med ett tal af ordföranden grefve Horn, hvari han kastade en återblick på det förflutna för åkerbruket i vårt län särskildt ogynsamma året och framhöll, hurusom olyckan och motgången först derigenom rätt uppskattas, att man tager vara på den erfarenhet de skänka. Denna erfarenhet vore icke svår att finna. Månne våra landtbrukare aktat tiden rätt? Månne vidden af deras företag alltid stode i rätt förhållande till 5relsekraften och rörelsekapitalet? Måme icke man stundom kunde skönja en åtå att tillvinna sig större områden än min med egna krafter förmådde sköta? Månne icke lättheten att röra sig med lånta kapital lockat till äfventyrligt spel? På egna tillgångar och med egna krafter byggas säkrast grundvalarne till oberoende och sjelfbestånd. Denna sjelfständighet för våra landtbrukare vore nu så mycket mera eftersträfvansvärd, som vi sett, huru Amerika börjat i allt vidsträcktare mån af sitt öfverflöd förse vår verldsdel med spanmål, som till qvaliteten öfverträffade de nordiska staternas. Vi få taga lärdomar af den fjerran vesterns i detta som i många andra afseenden rika erfarenhet, om vi skola bestå i denna täflan. Vi få något ändra vår landthushållning och lägga mera an på vårutsädet, korn och hafre, och flitigt utveckla vår boskapsskötsel. Hvad särskildt angår hafreodlingen, så erinrade talaren om att konungen, varmt intresserad för sitt lands utveckling i alla riktningar, i enskildt bref, med anledning af en petition från större hafreexportörer, framhållit att något borde göras för hafreskördens ökning och förbättring och särskildt sändt ett cirkulär, hvaraf talaren var i tillfälle till dem, som sådant önska utdela exemplar.
Sedan sammankomsten derpå förklarats öppnad företogos först en del val:
I sällskapets förvaltningsutskott återvaldes för 4 år major A. Kyllander och nyvaldes inspektor J. M. Larsson på Klintebys;
i landtbruksskolestyrelsen insattes efter afl. kyrkob. Appellöf inspektor Larsson, med landtbrukaren P. Johansson, Larsarfve i Roma, till ersättare.
Till revisorer valdes för sällskapets räkenskap hrr D. Malmros och J. Ihre med hr A. Malmros till ersättafe, samt för landtbruksskolan hrr Suno Engström och W. Wöhler med ingeniör O. Warfvinge till ersättare.
I den särskilda komité för granskninz af landtbruksskolans verksamhet sedan der flyttades till Varplösa, som sällskapet sislidne år utsåg, invaldes efter hr J. F. Lytl, som afsagt sig ledamotskap i sällskape, hr J. N. Viman i Barlingbo.
Uti sällskapet invaldes :följande nya ledamöter: landtbrukaren A. E. Jacobsson, Smiss i Grötlingbo, borgmästaren Een, postexpeditören O. Lagergen, kontorsskrifvaren O. T. Lagergren, brygga ren Palm, öfverstelöjtnant Borg, kommissarien Svallingson, landtbrukaren J. Enequist, Tjouls, J. Bergman, Botvide i Sanda. J. Procopé, Krämplösa i Hejde, Olof Knudsen, Fole, och L. Duse, Sindarfyve i Hemse.
För den vidlyftiga utgifts- och inkomststaten för detta år sakna vi idag utrymme att närmare redogöra.
Efter sammanträdets slut samlades ledamöterna åter kl. 3 på stadshotellet, der en angenäm middag intogs, hvarunder skålar egnades åt konungen, hushållningssällskapet, dess ordförande, m. fl., och der sällskapets medlemmar till långt fram på qvällen fortforo att utbyta tankar och åsigter i ämnen, som beröra vårt lands vigtigaste näringskällor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Publicerat

Afliden svensk i Amerika.

F. verkmästaren vid härvarande tändsticksfabrik, Emil Stenholm, afled, enligt hitingångna underrättelser, 12 sistl. November i Newyork.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Publicerat

Skogsköp.

Omkring 200 tunnland skog äro af handl. Gerle i Visby för 10,000 kronor köpta af egaren till 1/4 mantal Kjärrmans i Kräklingbo socken.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Publicerat

Telegrafstationen

i Slite, hvars ordinarie föreståndare fått förlängd tjenstledighet till 1 nästkommande Mars, förestås under tiden af e. o. telegrafisten M. L. Klingwall.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Publicerat

Stiftsnyheter.

Till v. pastor i Burs under den tid doktor Lyth vistas vid riksdagen har förordnats adjunkten L. Söderberg.
Från kyrkoherden i Hangvar M. Karleson har till domkapitlet inkommit en ansökan, hvari på grund af hans höga ålder (75 år) anhålles om biträde till skötande af pastoralgöromålen, och har domkapitlet härtill förordnat adjunkten N. P. Gadd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Publicerat

Värden af Visby ruiner

utgör föremål för regeringens uppmärksamhet uti den till riksdagen aflemnade statsverkspropositionen. Vi anteckaa derur: I stället för de tomtören eller hyresmedel, som enl. k. br. 2 Nov. 1836 ingått till den under hosptalsdirektionen i Visby stälda s. k. ruinkassan, föreslår k. m:t, sedan hospitalstomterna i Visby numera blifvit utbytta mot vissa stadsjordar, en ersättning till ruinkassan af 450 kronor om året samt att ruinkassan, »då styrelsen för Visby hospital icke vidare syntes böra med förvaltningen af ifrågavarande medel taga befattning, skall till förvaltning och redovisning af vitterhets-, historie- och antiqvitets- akademien öfverlemnas».
Vidare anmäler statsrådet Gotlands fornvänners i somras ingifna petition, som under åberopande deraf, att 1865—1866 års riksdag, som beviljat ett extra anslag till ödekyrkornas vård, förklarat sig anse dessa fornlemningar vara att räkna bland de i konsthistoriskt hänseende märkligaste inom de nordiska länderha, yrkade att de medel, som inflyta vid försäljning af hospitalslägenheter, ursprungl. donerade till kyrkorna, måtte till kyrkoruinernas bevarande anvisas.
I yttrande deröfver har vitterhets-, historie- och antiqvitets akademien, då den för ruinernas vård till ruinkassan anvisade årliga inkomsten varit för ändamålet otillräcklig, hemstält att k. m:t ville bereda anvisande af ett rikligt anslag att för ifågavarande ändamål användas.
»Af en jämförelse, yttrar ecklesiastikministern, emellan beloppet af de medel, hvilka före det omförmälda bytet tillfallit ruinkassan samt afkastningen af de mot en delstadstomder utbytta stadsjordarne tillika med återstående tomtöresmedel framgår, att med tillämpning af den förut stadgade fördelningsgrunden, för ruinkassan vore att påräkna en icke obetydlig förhöjning i de årliga inkomsterna. Till följd häraf och då, så vidt tillgängliga upplysningar gifva vid handen, erfarenheten ännu icke visat, om eller i hvad mån de sålunda förökade tillgångarne, derest de varda ruinkassan tillförsäkrade, må anses otillräckliga till nödiga och ändamålsenliga utgifter för ruinernas vårdande, anser jag mig ej hafva anledning att för närvarande föreslå någon åtgärd för att, på sätt Gotlands fornvänner ifrågasatt bereda ruinkassan anslag till väsendtligen högre belopp än berörda tillgångar».

»På grund häraf hemställer jag i underd, att Eders k. m.t täcktes dels förordna, det ifrågavarande kassa skall till förvaltning och redovisning af Vitterhets-, Historiska- och Antiqvitets-akademien öfverlemnas, dels ock hos riksdagen, göra framställning om att ett mot tomtören och arrendeafgifter af nämda fastigheter i jemnadt tal svarande belopp af 450 kronor må varda såsom reservationsanslag från och med år 1881 å riksstatens 8:e hufvudtittel under bemälda akademi uppfördt, för att till Visby ruiners vård och underhåll användas».

Hvad föredragande departementsschefen i ofvan berörda hänseenden hemstält och föreslagit har k. m.t på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter gillat.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Publicerat

Dödsfall Nils Karlström

Att f. hemmansegaren och kyrkovärden Nils Karlström, född vid Kalbjerga å Fårö den 26 Januari 1810, död dersammastädes den 13 Januari 1880, sörjd af anhöriga och vänner; varder härmed tillkännagifvet.
Sv. ps.-b. 490.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Publicerat

Döde i Visby.

Gossen Fridolf Karl Ernst Carlsson 5 år, 4 mån. och 6 dagar, dödgräfvareenkan Margareta Helena Nährström 69 år, 6 mån. och 29 dagar.

Vigde:
Pumpmakeriarbetaren Frans Gustaf Blomqvist och Anna Katarina Olivia Vengström.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Januari 1880
N:r 8

Publicerat

Södra häradsrätten.

(Från Got). Allehandas referent.)
Vårtingets första sammanträde egde rum i måndags 19:de dennes, då tingspredikan hölls af kyrkoherden i Garda, J. N. Svensson. Tingsförhandlingarna åhördes af en, isynnerhet under den första dagen, ovanligt talrik menighet, som helt och hållet fylde den rymliga, samt beqvämt och prydligt inredda salen.
På första rättegångsdagen gaf domaren middag för tingspredikanten, kronolänsmännen och nämden. Ett ovanligt stort antal mål handlades vid detta sammanträde, som räckte i nära tre dagar; det var enligt domarens utsago det längsta, som på de senare åren förekommit. Vi göra idag början med referaten. Hvad dagens tidning hinner att af dessa upptaga, utgör ungefär en fjerdedel af hela antalet upptecknade mål.

Störande af allmän gudstjenst. Kronolänsman J. A. Lindström hade uttagit stämning å hemmansegaren Olof Öman, Peters i Öja, för det denne i berusadt tillstånd annandag jul utanför kyrkan fört oljud och med våld flere gånger velat intränga i kyrkan, hvaritrån han hindrades af länsman L. Äfven yrkades ansvar å honom för djurplågeri. Vittnen intygade i hufvudsak åklagarens stämningspåstående. Öman var frånvarande, hvarför målet uppsköts, och ålades han att vid hämtnings äfventyr infinna sig vid domstolen vid tredje sammanträdet af vårtinget.

Misstänkt för barnamord. Undersökning med pigan Brita Nilsson i Burgsvik, som 12 sistl. November framfödt tvänne oäkta barn, hvaraf det ena afled följande dag och det andra 17 dagar gammal, företogs derefter till behandling. Vittnen mälde, att Brita N. varit hård mot barnet ; då hon derför tillrättavisats, hade hon yttrat, att det, barnet, >ändå skulle dö i vinter»; att hon lagt armbågen öfver barnets ansigte liksom för att qväfva det samt att barnet då jämrat sig; att barnet, som aflidit 29 sistl. November kl. 9 på f.m., föregående qväll varit friskt och haft god matlust. Vidare berättade vittnena,att vid niotiden på f.m. ofvannämda dag Brita N. kommit in till dem, som bo några få steg från hennes bostad, och sade, att barnet nyss dött; de hade då följt henne och funno barnet svartblått i halfva ansigtet samt med ögon och mun öppna; Brita N. hade sedan bedt ett af vittnena att gå till presten och anmäla, att barnet dött kl. 7 f. m., men då vittnet frågade, hvarför det oriktigt skulle uppgifva dödstimmen kl. 7, hade Brita N. sagt: »Nå, ta\’ det då till kl. 8».
Brita N. förnekade bestämdt, att hon varit vållande till barnets död och sade sig ej hafva varit hård mot sitt barn. Under ransakningen skrattade och gret hon ömsom, hvarför hon af rättens ordförande erhöll väl förtjent tillrättavisning.
Hon fick derefter aflägga en berättelse om sina lefnadsöden, af hvilken framgick, att hon år född 1850 på Öland; föräldrarne voro arbetsfolk ; faderns namn Nils Petter Nilsson.
Till Gotland flyttade hon 1872 och hade hon tjenat som piga i När, Burs m. fl. st. Sistl. 24 Oktober tog hon ingen tjenst utan fick bo hos en gammal gumma i Burgsvik.
Intyg öfver läkarebesigtning af det döda barnet innehöll, att barnet dött af lungslag; med full visshet kunde ej utrönas, om barnet aflidit af naturliga orsaker eller till följd af en långsam qväfning genom hopklämning af luftstrupen.
Åklagaren, kronolänsman J. A. Lindström, yrkade ansvar å Brita Nilsson såsom varande genom vårdslöshet vållande till barnets död.

Barnuppfostringshjelp. Drängen Per Jakobson, Haltarfve i Väte, åtalades af ogifta Paulina Löfqvist, Isume i Väte, med yrkande om barnuppfostringshjelp. Genom tre vittnens berättelser blef tämligen tydligt ådagalagt, att mannen gjort sig skyldig till förseelsen. Ett fjerde vittne, Johan Almström från Atlingbo, afgaf ett osammanhängande och motsägande vittnesmål, som ord för ord måste af domaren frampressas, Han sade sig först ingenting kunna upplysa och fick sedan för sina mot hvarandra stridande uppgifter af rättens ordförande skarpa tillrättavisningar. Jakobson ville ingenting erkänna. Vid afträdandet från domstolen yttrade han, att vittnesmålen varit falska, hvarför vid tinget vakthafvande kronolänsman Svallingson yrkade ansvar å honom. Dom i målet afkunnas vid tredje sammanträdet.
— Ogifta Anna Olivia Albertina Frendelin yrkade af båtsmannen Sellin uppfostringsbidrag för ett i Augusti 1878 af henne framfödt barn, till hvilket Sellin skulle vara fader. Tre vittnen berättade åtskilliga omständigheter, som talade för Sellins faderskap. Ett af vittnena, en båtsman, fick tvänne gånger aflägga eden, som första gången ofullständigt uttalades af honom och åtföljdes af opassande grimaser. Sellin nekade helt och hållet för taderskapet. Dom faller vid ett följande sammanträde.
— Drängen Lars Mattson i Silte socken hade också att svara i ett barnuppfostringsmål, som ogifta Amanda Liljegren väckt mot honom. Ett vittne styrkte angifvelsen i tämli gen oförtäckta ordalag. Mattson nekade dock liksom de ofvannämda »Don Juanerne». Utslag vid ett nästkommande sammanträde.
— Ogifta Ingrid Petterson i Fardhem fordrade af Axel Hallgren enligt en af Hallgren utfärdad skriftlig förbindelse, hvari H. förklarat sig villig att årligen bidraga med 10 kronor till uppfostran af ett dem emellan sammanafladt barn, H.,\’som sedan 1876 ej uppfyllt sin skyldighet häratinnan, emedan skrifvelsen uppbrannit, skulle nu till henne fallgöra sitt löfte. Hallgren erkände hennes fordran och lofvade betala.

Ersättningsmål. Enakan Maria Lindgren, hade uttagit stämning å jernvägsstyrelsen med yrkande om ersättring för jord och skog, som användts till jernvägens behor. Käranden förestäldes af sakföraren Stemmark och jernvägsstyrelsen af kronolänsman Eneman, som bestred käromålet på den grund, att åtalet såsom behandlande ett rent skuldtordringsmål, kunde enligt jernvägens bolagsordning endast väckas vid Visby rådhusrätt, hvadan han ansåg häradsrätten ej vara behörig handlägga detsamma. (Ect annat dylikt mål har jernvägsstyrelsen låtit gå till högre rätt för att få ett prejudikat på rätta stämningsplatsen.) Kärandeombudet bestred denna uppfattning af målet, Utslag afkunnas vid ett kommande sammanträde.
Att edfästa bouppteckning efter sin aflidne fader vägrade husbonden Olof Bolin i Eskelhem, Fadren, som var skrifven hos sonen, hade 1876 sålt egendomen till sonen, som påstod, att han ej hade reda på fadrens affärer. Den aflidnes hustru är ännu i litvet, och oaktadt sonen af henne, som aflade eden, enträget ombads att ej vidare vägra samt åf domaren förestäldes hvilka svåra följder hans vägran kunde medföra, vidhöll han sin mening. Dom faller vid nästa sammanträde.
Åverkan och tillgrepp. Båtsmannen Lars Glans i Lau hade af kronolänsman Svallingson åtalats för åverkan å skog och tillgrepp
af gärdsel. Glans, som ej vid tinget infunnit sig, fäldes för uteblifvande till böter och ålades vid 10 kronors vite att nästa gång målet kommer före vara tillstädes.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Januari 1880
N:r 7

Publicerat

Norra häradsrätten

(från Gotl. Alleh:s referent)
hade sitt första sammanträde detta år 19 Januari och fortfor detta i 3 hela dagar, hufvudsakligen till följd af den mängd särskilda handlingar angående egendomsköp, lagfart, inteckningar m.m., som å alla tre dagarna inlemnades. En mängd mål, hufvudsakligen civila, anmäldes efter upprop, af vid tinget tjenstgörande länsman, vara förlikte och afskrefvos. Ibland de handlagda förekom eljes:
Misshandel. Pigan Sofi Amtman i Rute mot ynglingarne Karl Osterman och Karl Geselius derstädes, angående å henne 7 Sept. sistlidet år föröfvad misshandel, som så tillgått, att Geselins tagit ettjagtgevär, riktat det mot Sofia Amtmans ansigte och sagt. »Nu skjater jag dig> samt derpå aflossat skottet, som ingått genom venstra kinden, förstört underkäken och förderfvat hennes talförmåga. Geselius, som aflossat\’ skottet, svarade att han endast gycklat och alldeles icke vetat af att bössan, som tillhörde Osterman, varit laddad icke heller gifvit akt på att någon knallbatt varit påsatt. Osterman instämde häri och förklarade, att ingen afsigt att skada varit afsedd, fastän han medgaf, att han jämte Geselius bekostat Sofia Amtmans vård å lasarettet under tiden. Målet öfverlemnades till rättens pröfning.

Barnuppfostran. Skepparen Olof Grönberg å Fårö hade efter bekautskap med pigan Matilda Olsson derstädes med henne fått ett gossebarn, nu 1 år, 2 mån. gammalt, hvilket fostrades och vårdades hos Matildas föräldrar å Fårö, sedan hon flyctat i tjenst. Grönberg hade förbundit sig utgifva 50 kr. i årligt uppfostringsbidrag, men ansåg nu, att barnet ieke hade behöflig vård och yrkade derför, att det måtte lemnas till honom, som hade bättre tillfälle att, sköta om dess vård och uppfostran. Härpå ville dock Matilda Olsson icke ingå.
Tvänne vittnen hördes, hvilka icke hade sig rågot bekant om barnets vård tör närvarande, men ansågo, att Grönberg, som var i bättre omständigheter än Matildas föräldrar, hos hvilka barnet nu vårdades, kunde hafva en bättre vård om detsamma. Utslag afkunnades annan dag.

Misshandel. Etter angifvelse hade kr.-längman B. Bolin instämt husb, Hans Petter Jakobsson Medebys i Vallstena för å minderårige gossen Kristian, son till Jakob Hansson Grinds i Vallstena, i sistl. Sept. månad föröfvad svår misshandel medels slag o. s. v. Svaranden nekade, hvarför målet uppsköts för vittnens hörande till 2:dra dagen af tingets nästa sammanträde, då svaranden vid 20 kr. vite skall vara tillstädes.

Förnekande af namnteckning. Arbet. Olof Fohlin i Bro, instämd för förnekande af namnteckning å en af honom till enskild person utgifven skuldförbindelse, nekade nu äfven för sin namnteckning, oaktadt 2:ne vittnen intygade, att han skrifvit sitt bomärke under förbindelsen. Fohlin begärde uppskof för att med andra vittnen styrka sanningen afsin uppgift, men detta beviljades icke, utan kommer utslag att atkunnas annan dag.

Afverkningsmålet vid Hästnäs. Färgerifabrikören G. O. Åhsberg i Visby hade för en tid sedan försålt sitt hemman 11/16 mantal Lilla Hästnäs i Visby norra landsförsamling till J. P. Hejdenberg, som derefter till en sin broder Johan Hejdenoberg öfverlåtit afverkningsrätt till en del skog å hemmanet under fem års tid, hvilken afverkningsrätt Johan Hejdenberg åter transporterat på byggmästaren H. J. Lindgren i Visby, som till säkerhet för alverkningsrätten sökt och fåvt beviljad inteckning i hemmanet. Lindgren började derefter under tiden afverka skog, men detta ville hemmanets förre egare Åhsberg förhindra, emedan han icke at Hejdenberg fått full betalning för hemmanet och fruktade för förlust genom skogsafverkningen, som törminskade hemmanets värde. Åhsberg vidtalade derför Hejdenberg, som var iunehafvare af hemmanet, och fick af honom öfverlåtelse om detsamma åter. Åhsberg sökte derefter hos k. m:ts befallningshafvande förbud för vidare skogsafverkning samt qvarstad å den redan afverkade skogen, hvilket beviljades, hvarefter ett Åsbergs ombud dr B. O. Rudebeck 21 Augusti sistl. år ankommit till stället och förbjudit så väl fortsättning af vidare skogshygge som afföring från stället af det redan atverkade, dervid kallande alla dem som iortsatte med detta arbete tör »tjutvar allesamman. Målet har förevarit flera gånger, och har särskildt byggmästare H. J. Lindgren och hemmansegaren Olof Elm i Veskinde yrkat ansvar å Rudebeck för ärerörig beskyilning samt skadeersättning af 10,000 kronor. Vivtnen hafva intygat, att Rudebeck vid tillfället uppträdt och gjort de äreröriga tillmälandena. Målet öfverlemnades till domstolens pröfning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Januari 1880
N:r 7