Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
hitkommer i öfvermorgon från Stockholm, dit den återvänder samma afton; »Visby» anländer hit på fredagen och afgår samma dag härifrån till Kalmar, hvarefter begge båtarne återtaga sina vanliga turer.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
Skon. Elisabet från Kyllej, kapt. Falk, har på resa från Hudiksvall till Lybeck grundstött på Faludden och inkommit till Kylley för att lossa och rerarera.
— Skonerten Dockan från Kyllej. kapt. G. Nyberg, på resa från Kyllej till Halmstad med kalk inkom i fredags till Trelleborg. Lasten är kastad och skadad, hvadan skonerten är nödsakad lossa och reparera.
— Briggen »Anna», kapt. P. Jonsson, från Höganäs, stadd på resa från hemorten till Helsingfors med last af eldfast tegel och lerkärl, strandade !l lördags under snöstorm å s. k. Askegrundsrefvet utanför Fårön.
— Skonerten »Frey», kapten Adelgree, hemma i Vestrvik, har nu åter råkat ut för en sammuastötning. Det skedde 29 okt. kl. nära 5 pi morgonen, då fartyget stötte tillsammans med m tysk tremastskonare »Hedvigs» från Stralsmd destinerad till Stockholm.
»Frey» klyfvirbom kom mot »Hedvigs» förrigg och SN prnennen den tillika med ledstången. Frey dck klyfvarbommen samt styrbords kranbjelke afbräckt och bogstagsbulten utdragen. Skrofvet förblef oskadadt. Händelsen tilldrog sig i Kattegat i sigte af Koppargrundets fyrskepp. Till följd af svår storm inlöpte Frey i hamn vid Otug i Norge.
— Skonerten »Viik», nemma i Bro och förd af skepparen K. A. Edling, med last af bräder och plank från Kalix till aktiebolaget Ekmans mekaniska snickerifabrik i Stockholm, strandade natten till den 14 Oktober under svår nordlig storm nära Stora Fjäderäggs fyr vid Holmön i norra delen af Qvarken. Fartyget blef vrak. Endast kaptenen och styrmannen blefvo räddade; den öfriga besättningen omkom. Bergning af inventarier och last är börjad.. Lasten var försäkrad i bolaget Gauthiod.
— Briggen »Minona Gudiva», hemma i Kungsbacka, kapten Ridderpeng, strandade 6 dennes, på resa från Köpmansholmen till Rochefort, under tjocka och stark strömsättning vid Sangatte, vester om Calais.
— Nordlig storm har under såväl torsdagen som fredagen, den senare dagen i förening med snöyra, rasat i Kalmar. Ångfartygen hafva härigenom blifvit i betydlig mån rubbade ur sina turer. »Gauthiod» och »Göthe» hafva måst qvarligga. Försök att afgå till Kalmar företogs visserligen i fredags f.m., då ofvan nämde ångare och ångfartyget »Storfursten» samt »Kalmar Sund N:o 5» begåfvo sig ut nordvart hän. Komna utom Skäggenäs möttes de emellertid af så hög sjö, att de samtlige måste vända : »Gauthiod», »Göthe» och »Storfursten» gingo till ankars söder om Skäggenäs, men »Kalmar Sund» återkom hit. För stormen qvarligger i Kalmar ångf. »Chapman.»
— I Karlshamn hemmahörande skeppet >Ulrika,» fördt af kapten P. Andersson, som d.
6:te dennes ankommit till Bordeaux på resa från Piteå med last af plankor, har den 18:de sistl. Oktober, då skeppet var på höjden af Kristiansand, blifvit påsegladt af skonerten
»Cecilia,» kapten Eriksson, hemma i Norrtelje, på resa från Skellefteå till Grimsby med trälast, hvarvid skonerten förlorade bogspröt och fockmast, som gick öfverbord, hela bogen spräcktes samt flera skador erhöllos, och kom fartyget i marvatten. Vid olyckstillfället sprungo genast 3 man afskonertens besättning ombord på skeppet och medföljde samma till Bordeaux. Enär det vid olyckshändelsen blåste en storm och gick förskräckligt hög sjö, kunde kapten Andersson ej berga den öfriga besättningen, hvars öde såväl som skonertens är oss obekant:
Vid sammaunstötningen erhöll »Ulrika» nästan hela sidan af inbräckt, men genom att genast påspika pcessenningar och bräder kunde resan fortsättas till destinationsorten.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
Under några veckor islutet af Oktober och början af November har i Klintehamn legat en fiskslup från Bornholm med trenne laxfiskare ombord. De gjorde, så ofta väderleken medgaf det seglatser flere mil ut till sjös för att fiska, men hela deras fångst under vistandet der utgjorde 10 laxar, af omkr. 20 skålp. stycket, hvilka såldes till pris, som fiskarena funno för lågt för att löna mödan, hvadan de vände åter till sitt land igen.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
Bönderna Qlof Kolmodin, Qvie i Löjsta, J. Viman, Ekeby i Eskelhem, och Johan Pettersson, Norrgårde i Vesterhejde, lära hafva aflägsnat sig från hemorten under omständigheter, som tyda på, att deicke ämna återvända. Den förstnämde bade skaffat sig respenningar genom att på annat håll än det vanliga afyttra sin spanmål m. m., hvarefter ban lemnat sina fordringsegare i sticket. J. Viman var vid försvinnandet försatt i konkurs och å Joh. Pettersson har efter hans bortresa konkurs yrkats.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
en af Gotlands raska kustbor har beklagligen genom olyckshändelse slutat sitt lifs arbete. Vid Grötlingbo uddes lotsplats stationerade kronolotsen A. P. Södergren, som med sin lilla båt ensam och i särskildt ärende var öfver till Ronehamn, anträdde 9 dennes emot aftonen återresan till hemmet. Vädret var hårdt, men ej öfverhändigt. Man såg Södergren först segla och sedan ro utmed kusten, men efter det han passeratden söder om Ronehamn belägna Sigdes holme, derifrån en fjord, bildad af Ekviken, vid pass en half mil lång, måste öfverfaras, såg man honom icke vidare. Mörkret inträdde och starka stormbyar uppkommo derefter. Om båten kantrat eller något kroppsligt ondt hastigt öfverkommit Södergren, hvarigenom han satts ur stånd att reda sig, vet man icke; Södergren var och förblef borta.
Född å förenämda lotsplats 31 Januari 1824, och son till lotsen Å. Södergren dersammastädes, invigdes Södergren ifrån späda barnaåren i de faror och mödor, som åtfölja det svåra Jotsyrket Här föreligger alltså vid pass ett halft århundrades nyttig verksamhet i sjöfarandes tjenst. Men några anteckningar öfver Södergrens lifsgerning likasom öfver hufvad hans kamraters, komma sällan till samtidens kännedom. Historiens blad äro i allmänhet slutna för den stackars uselt aflönade lotsen. Men för den, som sett och af erfarenhet pröfvat huru vigtig lotsen är för den nödstälde seglaren, bevarar gerna i minnet hans mod och hans försakelser. Vi kunna väl ej tälja alla de modiga och vackra handlingar som Södergren under sin långa lotsbana utöfvat men en antydning derom torde kunna göras, säger en af våra meddelare i Rone.
Grötlingbo uddes lotsplats är egentligen en utpostering för fartyg, som söderifrån ämna angöra Rone eller såsom vinddrifvare söka skydd & den förträffliga ankarplatsen under Grötlingbo holme. Men öppna hafvet löper ohejdadt intill och på lotslänningen (platsen der lotsarnas båtar äro uppdragna) och vid pålandiga stormar är mycken fara att derifrån med båt gå till sjös. Modiga och vackra bedrifter har man här understundom bevittnat.
Så snart en seglares flagga kallat, har man nästan icke exempel på att Grötlingbo lotsbåt varit i land, huru hård än stormen varit, huru ögonskenlig faran visat sig. Vid dylika tillfällen var Södergren på sin plats. Vid sidan af sin äldre förman — en ännu lefvande allmänt aktad veteran — var rädsla en okänd känsla hos Södergren. Meå en genom en kedja af faror vunnen erfarenhet skötte han sin båt med den största skicklighet, likaväl som mången sjöman väl minnes hans säkra och djerfyva fartygs manöfver. Utan att blekna såg Södergren faran framför sig och kämpade alltid med mannamod emot storm och våg, oftast segrare, sällan besegrad. Men tyst utöfvade han sitt måktpåliggande kall; andra sågo hans handlingar, sjelf var han alltför anspråkslös och tillbakadragen att föra dem till torgs. — Södergrens lifsgerning är nu sjutad, men månget hjerta klappar varmt, vid tanken på hvad han i sin obemärkta samhällsställning verkat; och klagar gör man ock, att för den raska lotsen, som med egen lifsfara hulpit så många, ingen hjelpande hand fanns, som i nödens och dödens stund kunde sträckas till räddning. Ensam i den mörka natten på sin lilla båt, fick han utkämpa lifvets sista strid.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
skrifves 15 November: En ovanligare händelse egde härstädes rum igår, då i Fårö kyrka på en gång 3 par knöto äktenskapets band och sammanvigdes af församligens pastor. Den högtidliga akten, som bevistades af ett stor tantal af de vigdes slägtingar och andre, qvarlemnade ett synnerligen vackert intryck.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
räddades 8 d:s på aftonen i Ronehamn. Vid lastningen af hamnen liggande ångf. Klintehamn, föll af våda sjömannen P. Alfvegren, hemma i Ronehamn, i sjön, och som mannen i fallet sannolikt fått något slag, syntes han sjunka och drogs af strömmen utåt allt längre från bryggan. Man försökte att kasta tåg och sträcka en stege till A., men han hade förlorat förmågan att fatta hvarken det ena eller det andra. Vid tillfället närvarande arb. Janne Vestberg, äfven. bosatt å Rone, en stark man och skicklig simmare, kastade sig, klädd som han var, i sjön och lyckades tå fatt i Alfvegren, hvars hufvud redan var under vatten. Man skyndade under tiden efter en båt, som dock var vidpass 300 alnar från stället liggande, och genom de största ansträngningar lyckades Vestberg hålla Alfvegren fast tills båten han anlända, och man fick berga honom. Han var då, som det syntes, utan lif. Äfven Vestbergs krafter voro så uttömda, att han icke sjelf vidare kunde hålla sig öfver vattnet, tills man lyckades få äfven honom i båten. Vestberg kunde dock ledas hem, Alfvegren deremot inbars i kapt. Smitterbergs hytt ombord å » Klintehamn», der man efter användandet af alla vid dylika tilfällen brukliga medel omsider lyckades äterkalla de ännu ej flydda lifsandarna. Altvegren är dock ännu liggande sjuk, hvaremot Vestberg är fullkomligt återstäld. Att Vestberg här, genom sitt mod och sin sjelfuppoffring räddade ett menniskolif, är oemotsägligt; också prisades hans vackra handling af alla närvarande, och önskligt vore, att något annat vedermäle kunde tilldelas honom.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
trafikinkomst för Oktober månad belöper sig till
för passagerare 4,211:13
för gods m. m. 3,481:41
Samma 7,692:54.
Samma månad sistlidne år inbragte 10,574:76 kr. Hela trafikinkomsten från detta års början utgör 49,828:20 kronor.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
Under sommarens lopp hafva muddringar företagits i Slite, Ronehamn och Burgsvik af »Bolaget Baltics» stora ångmudderverk »Baltic», hvarvid en liten ångare »Spring», hemmahörande i Stockholm, varit hyrd för bogseringar. Den 31 Okt. afgick »Spring» från Burgsvik för att till Klinte bogsera 4 pråmar, tillhöriga mudderverket, men natten mellan 31 Okt. och 1 Nov. uppkom storm, hvarvid bogseringskettingen sprang och »Spring> förlorade alla fyra pråmarne söder om Karlsöarne.
Tre af dem drefvo i land på kusten emellan Klinte och Vestergarn, bergades der och inbogserades till Klintehamns varf, der de nu repareras. Den fjerde åter fick man i förra veckan reda på å stora Karlsö. Dit afgick »Spring» torsdagen 13 dennes för att besigtiga pråmen och om Möjligt berga den, men storm från nordost uppstod och lilla »Spring» måste kila in i södra hanen å Storön och hade der all möda att berga sig i den rasande stormen, förenad med snöyra. Natten mellan fredagen och lördagen på morgonen kl. 5 sprang kettingen och båten kom i drift, men man hittade på det rådet att använda en reservpropeller, som lyckligtvis fans ombord, som nödankare och vid detta låg skutan sedan fast. Under hela tiden måste ångan hållas uppe för att vid de häftiga kastbyarne hålla ångaren qvar på ankarplatsen. Emellertid hade stor oro uppstått i land å Klintehamn, der man började frukta det värsta, då »Spring» ännu ej på lördags middagen syntes till, hvadan det beslöts, att ångaren »Klintetehamn» som aftonen förut ditkommit från Stockholm, genast skulle gå ut för att söka reda på de saknade. KI. 1 e. m. afgick »Klintehamn» till Karlsöarne, men då den ännu långt efter sedan det blifvit mörkt, icke hördes af, började man på allvar frakta att någon olycka inträffat, ty snöstormen fortfor ännu och gjorde det omöjligt se mera än några hundra alnar från land. Båtar med lyktor utsändes till prickarne och hissades å fartyg vid bryggan för att vägleda de ankommande och slutligen något efter 7 på aftonen hade de å bryggan väntande och halft förfrusna slägtingarne och vännerna den glädjen att se »Klintehamns» lyktor sticka fram ur den mörka fonden och se huru lilla »Spring», som kastat loss den truss, hvarmed den räddande »Klintehamn» hela vägen bogserat densamma, nu morsk och säker att komma väl fram, sprang om sin hjelpare och före denne lade till vid bryggan. »Klintehamn» hade vid ankomsten till räddningsstället haft mycket besvär att få en kabel ombord å »Spring», hvilken sedan måste sticka från sig sin ketting ochlemna både ankare och nödankare i sticket.
Pråmen, som förorsakat hela bråket, hade under tiden blifvit sönderslagen och bidrager nu att öka drifveden å ön. Dessa pråmar lära kosta 2,000 kr. stycket.
Mundderverket »Baltic» bogserades för 14 dagar sedan från Burgsvik af »Klintehamn» till Klinte och ligger der tillsvidare overksamt.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93
K. m:t har förordnat v. konsul L. Arveson och urfabrikören Siltberg till ledamöter samt major Ihre och handlanden Hederstedt, till ersättare i direktionen öfver Visby hospital samt Gotlands läns lasarett och kurhus under tre år, räknadt från och med 1880. Samtlige de förordnade hafva af landstinget föreslagits till de respektive platserna.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 18 November 1879
N:r 93