Svärfar och måg. Anders Smedberg, Smedegårda i Björke, yrkade ansvar & sin måg, husbonden Karl Stenström dersammastädes för misshandel. Stenström skulle nämligen »med berådt mod öfverfallit sin svärfar med hugg och slag» samt äfven ej till fullo lemnat de S:g tillkommande undantagsförmåner. Två vittnen berättade, att de hört parterna tvista med hrarandra att Stenström varit blodig å handen och Smedberg å hufvudet och att Smedberg sagt till vittnena, att han fått stryk af sin måg, hvartill dock Stenström nekat; vidare mälde ett af vittnena, att svärfadren, som vid tilltället varit berusad, ej velat lemna sin måg ifred, då denne vistats i stallet, hvarför mågen måst köra ut svärfadren, hvilken då fallit ikull. Svaranden genmälde, att Smedberg »alltid är snäll, då han är nykter, men elak af sig, så snart han supit», samt förklarade att rättegången tillstälts mot den gamles vilja af kärandeombudet, nämdeman N. P. Petterson, hvarför han framstälde ansvarsyrkande för obefogad rättegång. Målet uppsköts till 15 Mars.
Ersättningsmål. Fordringsanspråk framstälde kapten K. J. Lutteman i Stenkyrka mot Karl Bergström, Niome i Stenkyrka, hvilket rörde sig bland annat om ett par hästar.
Utslag faller 14 Mars.
Jernvägsmål. Barlingbo kommun hide 1878 tecknat aktier i Gotlands jernväg till ett belopp af 10,000 kronor; penningar hade emellertid ej då kunnat anskaffas, hvarför kommunen, som af k. m:t erhållit tillstånd att upptaga ett lån å nämda summa, löpande med högst 6 procents ränta och stäld på ej längre awmorteringstid än 40 år, öfverlemnade en förbindelse å 8,500 kronor till jernvägsbolaget, hvilket skulle på denna förbindelse anskaffa pennirgar; Bolaget hade nu fordrat en ny förbindelse efter ett visst formulär, enär en sådan vore behöflig för erhållande aflåni vissa penninginrättningar och kassor i hufvudstaden; enligt dylikt formulär skulle & förbindelsen äfven en viss låneprovision angifvas. En dylik förbiudelse vägrade emellertid kommunen att utfärda, hvarför jernvägsstyrelsen uttagit stämning å densamma. Kommunens ombud, direkter Gardell och löjtnant v. Corsvant, anförde, att kommunen ej ville betala högre ränta än 51/2 procent och ej utgifva någon som helst provision samt ej hafva amorteringstiden kortare än 35 och längre än 40 år. Jernvägsstyrelséns ombud, auditör Engström, anförle, att penningar nu antagligen kunde anskaffas så billigt, att äfven med -provisionen räntan ej torde uppgå till mer än 51/2 procent; kärandeombudet yrkade dessutom ersättning för den ränteförlust af 3 procent från I Nov. 1879 tills betalning sker, som bolaget lidit, genom kommunens vägran, samt ersättning för rättegångskostnader. Svarandeparten bestred käromålet, enär andra vilkor fordrats än som utlofvats, samt fordrade ersättning för rättegångskostnader. Utslag 14 Mars.
Laga ansvar yrkade Niklas Olofson, Enges i Butle, å hemmansegaren Gustaf Andersson, Store Velinge i Butle, emedan Andersson skulle hafva tillgripit 5 läster kalk i en Olofson tillhörig kalkugn. A. sade sig hafva inköpt kalken af en annan person. Två vittnen intygade, att den ifrågavarande kalken tillhört Olofson. Målet förekommer åter 15 Mars.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 Januari 1881
N:r 7