Auktion på Högby i Hemse.

Enkefru Hilda Duase låter genom offentlig auktion, som tisåagen den 3:dje instundande Maj från kl. 10 f. m., förrättas på Högby i Hemse till den högstbjudande försälja: en mängd lösegendom bestående af: åtskilligt silfver, ett mekaniskt matbord, ett: bättre skrifbord, 11/2 dussin bättre stolar, 2:ne imperialsängar, 2:ne ljuskronor, samt en del tarfligare möbler; en mängd linne och goda sävgkläder samt filtar. Fiera fack fönstergardiner, en mängd glas och porslin hvaribland en bättre servis; diverse kokkärl af koppar med flere husgerådssaker. En i godt stånd varande droska, en större lastvagn, en trilla, en m ndre arbets vagn, en ressläde, ett par bättre selar och ett par kälkar; 3:ne vindmaskiner, en Holländsk spannmålsvåg, ett större parti spanmålssäckar m. m. Vid samma tillfälle försäljes innevarande års bötägt å ena större ängslägenbet lydande under Riogome hemman i Alfva. Af mig godkände inropare lemnas anstånd med betalningen till den 1:ste instundande Oktober.
Alfva och Gudings den 26:te April 1881.
efter anmodan,
A. M. ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

Auktion Bjerges i Garde.

I anseende till afflyttving från stället låter f. d. Nämdemannen Hans Hansson Bjerges i Garde, genom offentlig, frivillig auktion, som förrättas å stället, torsdagen den 5 Maj kl. 2 e.m. till den högstbjudande försälja sina hemmansdelar 7/32 mantal Bjerges och 7/64 mantal Nygårds i Garda, med derå vid Bjerges i godt skick varande åbygnader samt utan några gravationer att genast tillträdas som det befinnes, med växande höstsäde efter utsådda 9 tunnor råg och hvete, hemmanets jordar som äro väl skötta, bestå hufvudsakligast af svartmylla på lera af god beskaffenhet, skog mera än till hosbehot, hemmansdelarna komma först att utbjudas i mindre lotter, sedan i sin helbet och förbehållas tid att antaga eller förkasta de gjorda anbuden. Betalningsvilkören kunnalämpas efter en reel köpares önskan.
Liffride i Stånga den 26 Maj 1881.
efter anmodan,
O. R. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

Auktion vid Starlause i Stånga.

Genom offentlig, frivillig auktion, som förrättas vid Starlause i Stånga onsdagen den 11:te Maj kl. 3 e. m. låter Husbonden Smitterlöf derstädes till den högstbjudande försälja sitt egande 1/32 mantal Starlause med andel iåbygnader. Vid samma tillfälle låta förmyndarne för aflidne Petter Jacobssons omyndiga dotter, med vederbörligt tillstånd till försäljning utbjuda dess egande 1/32 mantal Starlause med andel i åbygnader att genast tillträdas. Dessa hemmansdelar ligga i sambruk, hafva undergått laga skifte, utgöra i areal 20tunnl. 9,7 kapplånd deraf 10 tunn! bördig åker som består af mylla på lera, det öfriga skog och myrmark. Hemmansdelarna säljas med ett Levisionsundantag, och äfven gravationsfritt, med. förbebållen pröfningsrätt å blifvande anbud; Betalnings- och öfriga villkoren tillkännagifvas vid auktionstillfället.
Liftride i Stånga den 26 April 1881.
efter anmodan,
O. R. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

Auktion vid Robbenarfve i Garda.

I anledntng af hemmanets försäljning, låter enkan Anna Larsson, medels, offentlig frivillig auktion; som förrättas vid Robbenarfve i Garda fredagen den 6:te Maj kl. 10 f. m. och påföljande dag om så fordras, till den högstbjudande försälja större delen af sitt lösörebo; möbler såsom bord, stolar, sängar, soffor, skåp och kistor, träkärl och andra husgerådssaker, 2:ne ipomurade grytor och andra kokkärl, en mangel, något sängkläder, mansgångkläder, gardiner med tillbehör; jordbruksredskaper, bestående at ett bättre tröskverk med skakinrättning och vind, flere arbetsvagnar och kälkar, vrång- och foderhäckar, vänd- och spetsplogar, jernpinnbartvar, mullfösor, smedje- och snickareverktyg, selar, oxok och dragkättingar; kreatur, 2 par goda arbetshästar, deraf ett 5 års sto passande till vagnshäst, ett ungsto, dragoxar som äro hulliga till slagt, tjurar, flera kor och ungnöt, ett parti utsädeskorn m.m. m.m. Säkre och af mig kände inropare erhålla anstånd med betalningen till 1 October detta år.
Liffride i Stånga den 26 April 1881.
efter anmodan,
O. R. PETTERSSON.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

Utvandringsströmmen

växer. På en dag afreste 1,737 emigranter öfver Göteborg till Amerika. I vidt skilda, för att ej säga alla delar af landet, talas om emigration, och det torde med visshet kunna sägas, att om endast respenningar funnes, skulle en ej obetydlig del af vär yngre arbetarebefolkning så väl i stad som på land övergifva fäderneslandet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

Från sjön.

Skeppet Eugenie, kapten Lindström, anlände enligt telegram idag till Bremerhafen.
— Stockholmarne börja prata. I onsdags förkunnade ett telegram, att sjöfarten kunde antagas öppen i början af nästa vecka. Enligt telegrafiskt meddelande i går torde emellertid detta »i början» böra ändras till »i slutet» af samma vecka.
Ett par ångare, en i förgår och en idag, hafva påsserat här förbi på väg norrut.
— Sjöfarten på Strömstad blef 20 dennes öppnad.
— Sjöfarten till Köningsherg öppnades 19 dennes.
— Farleden från sjön vid Häfringe till Oxelösund blef 21 dennes isfri intill ankarsättningen vid Häfringe tullstation.
— Ångbåtstrafiken mellan Göteborg och Kungelf tog 19 dennes sin början.
— Från Söderbamn skrifves 20 dennes: Från den s. k. Stormorshällen vid Sandarne, hvarifrån man har en vidsträckt utsigt till hafs, kunde man i lördags ej med kikare varseblifva öppet vatten i öster och nordost. Rätt norr deremot syntes hafsvaken sträcka sig ända innanför Prestgrundet. \”Efter hela den norra kusten, så långt man kunde skönja var vattnet isfritt.
— Sjöfarten till och från Kalmar söderifrån, skrifves 23 dennes, kan nu anses obehindrad. Norra farleden är fortfarande stängd af is. Degerhamn på Öland är fullständigt isfri; ångbåtsförbindelsen mellan Kalmar och Öland är börjad för i år, genom ångaren Palander. Till Bergqvara hade 22 dennes flere fartyg inkommit.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

Uti Gotlands länsfängelse

qvarsitta i dag 15 män, 2 qvinnor och 1 barn mot 9 män, 2 qvinnor och 1 barn 31 sistl. Mars.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

Sofia

går fortfarande på Ronehamn, dit hon anlände i morgse. Orsaken hvarför postångaren icke angör Visby hamn, är hittills oförklarad. Upplysningsvis kan nämnas, att i dag på e.m. inkom i hamnen den med sill och bressling lastade norska jakten, som några dagar kryssat här utanför.
Fastlandsposten anländer idag med aftontåget.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

Navigationsskolan

slöt idag sitt läsår, sedan examen med lärjungarne förrättats de två senaste dagarne. Såsom examinator var förordnad kapten G. Frick.
Följande lärjungar utexaminerades:
Såsom sjökaptener: K. M. Johansson, P. L. Larsson, J. P. Horndahl, J. K. Ramberg och K. A. F. Lönnquist (samtlige med vitsordet med beröm godkända kunskaper); J. A. Tobiasson, K. P. R. Lind, L. J. Siltberg och J. Nilsson (godkända kunskaper).
Såsom styrmän: A. G. Strömberg, J. A. Smith, A. Andersson Steinvall, J. P. V. Jansson och O. O. N. Högberg (med beröm godkända); O. L. Lavergren, E. L. Andersson, J. P. K. Almquist, M. Mattsson, A. J. Nilsson, O. A. Vikdahl, L. A. Gardell, V. A. Platzman, A. G. Jansson, N. A. Sandquist, E. H. Clason, K. A. A. Siggelin, L. O. Lindberg, T. V. Gardell, M. F. L, Wallin, N. Jönsson, och O. Horndahl (godkända).
Såsom belöningar erhöllo bland sjökaptenerna Johansson och Larsson hvardera ett observationsur af guld samt J. P. Horndahl ett dylikt af silfver. Öfriga kaptener och styrmän med högre betyg än godkänd erhöllo belöningar i böcker.
Examen afslutades af skolstyrelsens ordförande, landshöfdingen grefve Horn, med ett tal till de afgående eleverna, hvari skänktes erkännande åt deras af skolans föreståndare vitsordade välförhållande under skoltiden, på samma gång som han önskade dem lycka på deras framtida banor.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34

För Gotlands jernväg

är frågan om driftkostnadens nedbringande till lägsta möjliga siffra en fråga af yttersta vigt. Det är kändt att, åtminstone år 1879, den s. k. tunga trafiken der utgjorde en ovanligt ringa del af trafiken i dess helhet. Banans rullande materiel med dess lokomotiv äro emellertid lika starkt och bolidt utrustade som vid de mindre banor, der godstrafiken är hutvudsaken. För att en till alla delar rationel och således äfven möjligast billig jernvägsdrift skall kunna tillgodoses, fordras dock ovilkorligen att lokomotiven i alla afseenden äro fullkomligt väl afpassade för den trafik, för hvilken de användas, och måste således framför allt den döda lasten vara reducerad till ett minimum, d. v. s. 10komotivet skall icke vara tyngre, än hvad som verkligen motsvarar behofvet. Användas tyngre lokomotiv, uppkommer nödvändigtvis ett missförhållande emellan död och nyttig last, som alltid medför förlust enär driftkostnaden blir högre än som är nödvändigt. Detta missförhållande framträder af lätt insedda skäl ogynsammare, i samma mån som trafiken är liten.
Vid våra privata jernvägar, yttrar den väl ansedda Teknisk Tidskrift, är förhållandat mellan död och betalande last i medeltal 18:1, d. v. s. att för hvarje resande medforslas hans vigt 18 gånger såsom icke betalande last. Detta är dock ett medelvärde, när äfven tyngre gods medföljer tåget, och lokomotivvigten säledes fördelas äfven på detta; vore så ej fallet, stälde förhållandet sig långt ogyna sammare. I medeltal väga lokomotiven i tjenst 24—26 ton vid de bredspåriga och 15—18 vid de smalspåriga banorna. Den last dessa lokomotiv kunna framdraga är således många gånger större, än som motsvarar behofvet vid endast persontåg, hvarför det ock blir rent af omöjligt att använda så tunga maskiner för dylika tåg, dels emedan drirtkostnaderna skulle blifva alldeles för höga, dels emedan öfverbygnaden å de fleste jernvägarne ej är nog stark för att tåla vid de påkänningar, som så tunga lokomotiv framkalla vid den betydliga hastighet, som är nödvändig endast för persontåg. Då nu emellertid den uppfattningen allt mer och mer gör sig gällande, att person- och godstrafiken bör åtskiljas, derest bättre ekonomiska resultat, än hvad nu är fallet, skola erhållas, och tidens kraf på samfärdsel bättre uppfyllas, måste lättare motorer användas för de personbefordrande tågen, äfven om dessa tåg i öfrigt göras sä lätta, som möjligtvis, ske kan. Dessa förhållanden ha framkallat en täflan i att frambringa lämplig rullande materiel, hvilken täflan lofvar godt för framtiden. För närvarande äro två kombinerade ångvagnar, såsom den svenske patenttagaren, ingeniör A. Rydqvist, kallar dem, under utförande vid Trollhättans mekaniska verkstad, och väntar man sig af denna konstruktion större fördelar framför ångvagnarne af äldre system.
Lämpligare och tacksammäre fält, än hvad som bjudes saken i Sverige och vid de svenska jernvägarne, torde näppeligen kunna uppvisas i något annat land. Kommer dertill, att vi i våra banors i allmänhet klena affärer haft en driffjäder som sporrat till stora ansträngningar för vinnande af bättre ekonomiskt resultat, så är naturligt nog, att såväl alla tillgängliga medel anlitats, som ock att försöken varit allvarsamma.
Tanken på att möjligen för vår jernväg anskaffa lättare, billigare och en snabbare trafik medgifvande åugvagnar framkastades redan vid fjorårets bolagsstämma. Frågan om sådana ångvagnar, hvilka då icke ansågs nog utredd, har sedan dess tagit stora steg framåt. Helsingborgs —Landskrona jernväg har redan lagt sig till med en Belpairsk vagn och jernvägens trafikschef har med den vagnen gjort en vidsträckt rundtur å svenska jernvägarne, under hvilken fackmän öfver allt egnat stort bifall åt det nya trafikredskapet. Ångvagnen har tillverkats vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö. Den eger sittplatser för 44 resande, nämligen 12 af första och 32 af tredje klass, samt är beqvämt inredd. Eldstaden är lämpad för att använda svensk stenkolsstybb, hvilken kan erhållas vid grufvorna till ett pris af 16 öre centnern. Kostnaden för vagnens gång, medräknad slitning och underhåll, beräknas endast till 1 krona för mil. Allt talar för att detta system af ångvagnar har framtid för sig. Det uppgifves, att vagnen kostar 23,000 kronor och, sjelf bildande ett fullständigt bantåg, väger 500 centner, medan eljes minsta bantåg för persontrafik plägar uppgå till 1,450 centners död vigt. Ångmaskinen är af 36 indicdrade hästkrafter, farten beräknad till 4 mil i timman och vagnen afsedd att lasta 100 centner.
Saken rekommenderas till vår jernvägsstyrelses lifliga åtanke.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 30 April 1881
N:r 34