som de tre ångbåtarne »Sofia», »Neptun» och »Hero» delvis tillsammans gjorde under sistlidna vecka, har, som naturligt är, utgjort de närmast förflutna dagarnes samtalsämne.
Med reservation för möjliga misstag på grund af bristande minne ha ett par deltagare i resan med stöd af i hast gjorda anteckningar benäget meddelat bland annat följande:
Fredagen 25 sistlidne Februari vid 2-tiden på morgonen afgingo härifrån bergningsångarne Neptun och Hero med gotlandspost för att begifva sig till Ystad; med Neptun följde dessutom 4 passagerare. – Resan var först gynsam men på e. m., då stark köld rådde, möttes drifis, som hindrade färden; på qvällen blef Hammarens fyr å Bornholm synlig.
Följande dag, den 26, hade svår packis bildat sig, hvilken var omöjlig att genomtränga. Efter några timmars stillaliggande kunde färden fortsättas, hvarvid vid 7-tiden på f.m. tornet å Simrishamns kyrka blef synligt. Då något utsigt ej fans att kunna genombryta isbandet, beslöts att vända och sattes kursen på Utklippan.
Under delvis klart väder lyckades man komma i närheten af Ölands södra udde, der dock stark hafsis mötte. Kursen sattes då på Gotland för att söka inkomma i någon af dess hamnar. Stark snötjocka och storm voro rådande.
Vid middagstiden på söndagen, den 27, fick man sigte på Hoburg, hvarjämte ångaren Sofia blef synlig i riktning mot Öland. Neptun och Hero sökte då anlöpa Burgsvik för att erhålla kol och andra förnödenheter. Försöket misslyckades helt och hållet. Isen trängde med styrka på, hvarvid båtarnes belägenhet blef allt mer och mer kritisk. Under storm och snötjocka styrdes på natten norrut.
På måndagsafton, den 28, klarnade det åter upp, då Karlsöarne upptäcktes och Sofia ånyo blef synlig ansträngande sig norrut.
I anseende till vindförändring måste båtarne ligga stilla några timmar.
Natten till tisdagen, i dennes, stöttes på betydliga massor af drif-is. Vid 1-tiden på morgonen fick man åter sigte på Hoburg. Ismassorna drefvo Neptun och Hero åter söderut. Vid dagningen kunde debåda bergningsångarne åter anträda färden norrat, hvarvid anblicken af Sofia åter tedde sig.
Följande dag, 2 dennes, drefvos ångarne återigen söderut. På morgonen syntes Sofia under svårt arbete iisen styrande kurs på de båda bergningsångarne och vid 11-tiden på f.m. egde det glädjande mötet rum mellan de tre ångarne. Post och passagerare fördes från Neptun ombord på Sofia. Med stor belåtenhet uttala sig passagerarne öfver Neptun, å hvilken de under fem dygns irrande färd å det isfylda hafvet hade rönt det bästa bemötande af såväl båtens befälhafvare, kapten Elliot, som manskapet. De tre båtarne lågo återstoden af dagen förtöjda tätt intill hvarandra.
Torsdagsmorgon fortsattes den äfventyrliga färden med Sofia i spetsen. Genom svår is lyckades man komma förbi Karlsöarne under land iklart vatten, men om några timmar träffades åter stark is.
Neptim, som under framträngandet i isen följde strax efter Hero, kunde i anseende till sin storlek ej framgå i isrännan efter den betydligt mindre Hero utan fastnade upprepade gånger i isen. Man beslöt derför låta Neptun följa strax efter Sofia, som med framgång forcerade ismassorna. Härvid inträffade den svåra sammanstötning, som kunnat hafva de mest olycksdigra följder med sig. Sofia hade nämligen, som det uppgifves, efter att hafva gjort ett isbrytningsförsök just med fören kört in i ett isstycke och fastnat, då Neptun, som följde strax efter, törnade mot Sofias akter, hvari bräcktes ett ganska ansenligt hål ofvanför vattenlinien. Orsaken till sammanstötningen upp: gifves vara en oklarhet i roderkättingen på Neptun samt en bräcka i rodret, som gjorde detta mindre tjenstbart. Emel lertid kunde färden utan vidare men fortsättas och på aftonen blef Visby synligt. Isen var der omöjlig att genomtränga utan båtarne måste stanna der de lågo. Från Sofia kunde Neptun och Hero ej skövjas under natten, då båtarne drefvo undan söderut.
Fredagsmorgon vid 3 tiden voro de tre ångarne åter i synhåll för hvarandra, då de befunno sig under Stafklint. De satte då åter kurs på Visby, men lyckades ej framtränga, enär fast is hindrade. Från Neptun och Hero lyckades två man, som på en härifrån utsänd båt fördes öfver det öppna vatten, som skilde den landfasta och den längre utåt hafven liggande isen, att efter en besvärlig färd hitkomma; de mälde då, att Neptun och Hero voro i behof af förstärkt kolförråd äfvensom att en del förnödenhetsvaror hade i det närmaste utsinat. Emellertid uppstod på f.m. stark snöstorm med isskjutning hvadan de trenne ångarne åter fördes söderut.
Genom Heros försorg blefvo på lördagsmorgonen fem af Sofias tio passagerare i land satta vid Blåhäll strax söder om Högklint; några af passagerarne, som förut sökt vandra i land, måste återvända med oförrättadt ärende, enär öppningar i isen möttes. Under tiden sökte man täta det af sammanstötningen uppkomna hålet å Sofia. De passagerare, som lyckades uppnå land, hade att utstå en besvärlig och farlig färd. Vid 4-tiden på aftonen ångade med Sofia i spetsen samtlige båtarne mot Visby hamn. Båtarne voro på lördagen, söndagen och måndagsförmiddag sysselsatta med genombrytning at en åtskilliga hundra fot lång isränna, dervid understödda af omkring 90 man.
Sofia lär under sin vistelse utanför Kåreholm hafva kraftigt arbetat med att genombryta isen, i hvilken också en ej obetydlig ränna uppbrutits. Postångarens styrman var under denna tid nära att drunkna, då han en gång begifvit sig ut på isen för att skjuta allor; han nedkom nämligen i en vaåk och räddades med möda af en af Sofias i granskapet varande passagerare, som genom att kasta sig ned på isen lyckades framkomma till vaken och kasta till den nödstälde sin öfverrock, genom hvilken styrmannen uppdrogs.
Till Sofias reparation, som här skall provisionelt företagas, antages åtgå omkring åtta dagar.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Mars 1881
N:r 19
