Tjufbandet i södra häradet.
Sex personer häktade.
Ransakning hölls i lördags å länsfängelset af södra häradsrätten med de för en massa inbrottsstölder i södra häradet häktade arbetaren Johan Larsson, Banda i Eskelhem, målaregesiällen Gustaf Hofström och hästhandlaren A. P. Karlsson, Övide i Eskelhem. Såsom hafvande haft kännedom om stölderna hade äfven häktats hustrun Lisa Maja Jakobson, Valda i Eskelhem, samt Larssons och Karlsons hustrur. Inbrottsstölderna, som företagits i slutet af föregående och början af detta år, hafva utförts med den största djerfhet. Tjnfvarne hafva enligt Hofströms bekännelse besökt kyrkoherde Ihre, 2 gånger, och fru Strömberg, båda i Atlingbo, handl. Viberg, Klinte, 2 gånger, förste landtmätare Jakobson, Bolex, flere gånger, Anna Svensson, Klinte, och Klinte skolhus, Eskelhems sockenmagasin samt en N. Törnvall tillhörig qvarn. Säd, matvaror, tyg m. m. hafva vanligen varit tjufvarnes rof. Handl. Viberg uppgifver sig hafva bestulits på saker till ett värde af 700 till 800 kronor, hvaraf synes, att bandet drifvit sin verksamhet i stor skala.
Johan Larsson, en 53-åtig man, nekade fortfarande med största köld för all delaktighet i stölderna, ehuru hans bustru och de 4 öfriga häktade sade, att han och G. Hofström varit de svåraste tjufvarne.
A. P. Karlson, en medelålders man, är född i Kalmar län. Han bekände, att han, lockad af bränvin och ötvertalande ord, deltagit i andra inbrottot hos Handl. Viberg, då Karlsons häst begagnats att bortfrakta det stulna, som sedan delades. Han nekade deremot för deltagande i 2:dra stölden hos kyrkoherden Ihre, för hvilken hans egen hustru och G. Hofström på det bestämdaste angåfvo honom.
Gustaf Hofstöm, en 19-årig yngling, afgaf en fullständig bekännelse och erkände sig hafva deltagit i samtlige ofvannämde stölder ; att Larsson hade deltagit i alla dessa utom hos ogifta Anna Svensson, Klinte, der Hofström ensam tillegnat sig flere buteljer öl. Han angaf äfven sina, hu från orten afvikne, bröder tör vetskap om flere och delaktighet i några af stölderna. Dessa båda trädgårdsmästare Karl H. och väfskedsmakaren Oskar H. hafva förgäfves efterspanats både här och på fastlandet.
Hustra Lisa Maja Jakobson, född 1814 i Eskelhem, erkände, att hon haft vetskap om stölderna och att han fått sin del af tjufgodset. Hustru J., hvars man ännu lefver, har förut varit straffad för stöld. Den gamla qvinnan, som var iklädd fångdrägt och försedd med kryckor, uppträdde med största lugn utan att visa tecken af ånger.
Hustru Larsson, född 1821 i Ejmunds i Mästerby, har måst utstå de bittraste pröfningar. Hennes visade sorg och spasmodiska gråt var hjertslitande att bevittna. Förut var hon gift med arbetaren Nils Pettersson och sade sig med honom hafva lefvat i det lyckligaste äktenskap, men efter några år bröto förfärliga olyckor öfver henne. Så drunknade mannen här i Visby hamn och deras enda barn, en gosse, ihjälklämdes i ett tröskverk. Efter att några år hafva varit enka gifte hon sig 1869 med Larsson, som varit en hård man. Då hon varnade dem för stölderna och bad dem arbeta ärligt (G. Hofström erkände äfven, att hon gjort detta), nedtystades hon af mannen, som ofta misshandlade henne; hon tvangs då att mottaga de stulna matvarorna och tillreda dem. Hon nämde äfven, att Hofströms föräldrar hade vetskap om en del af stölderna. Hennes ånger buro alla tecken till att vara uppriktig. Det lif, hon vid en sådan mans sida måst genomlefva, är en mörk bild ur verkligheten.
Hustrun Maria Sofia Jakobina Karlson är född 1842 (oäkta dotter till hustru Larsson), gifte sig 1871 och har nu 5 barn. Hon erkände, att hon haft vetskap om en del af stölderna, men sade att hon afrådt sin man från det dåliga sällskapet med Larsson och Hofströmarne.
Vidare hade kronolänsman J. Smedberg yrkat ansvar å A. P. Karlson för bedräglig konkurs och mened. Det hadenämligen upptäckts, att en del, visserligen tämligen värdelösa, saker ej uppgifvits vid bouppteckningen, men dessutom hade äfven en revers å 500 kronor, utgifven af en Broström, upptäckts i en Karlson tillhörig plånbok. Karlson sade, att reversen, hvarå utmätning skett å Broströms lösegendom, endast tillkommit på skämt och för att rädda lösegendomen, så att ej andra fordringsegare kunde komma åt den. Äfven visade det sig, att han hade några slags affärer med en Travenell och en hästhandl.
Erikson, båda i Stockholm.
Åklagaren erhöll uppskof med målet för att företaga vidare forskningar angående Karlsons affärer, för att söka häkta de två efterlysta bröderna Hofström och för inkallande at förste landtmätare Jakobson, i hvars källare äfven flere inbrottsstölder begåtts.
Ransakningen, som varade mellan 4 och 5 timmar, åhördes af en stor folkskara.
Husbonden Oskar Hedström, Rantarfve i Halla, var instämd af allmänna åklagaren, enär han å sistl. stortorgdag kört öfverdådigt å stadens gator, hvarvid ett barn öfverkörts dock utan att erhålla några svårare skador. Hedström erkände igår, att han kört i traf. Han fäldes till 25 kronors böter.
För fylleri och oljud å allmän plats dömdes skrädderigesällen Frans Oskar Borgström att böta 15 kronor.
I brottmålet mellan sysslomännen i aflidne skomakare Hallins konkurs, poliskommissarien Sandahl och läderhandlaren Andersson, och stadsgevaldigern Hallgren å ena sidan samt husegaren Bokström och dennes ombud, sergeant Vikander å andra företogs igår ransakning. Som förut nämts, har Bokström i en skrift, som Vikander erkänt sig hafva skritfvit, beskylt Sandahl och Andersson för att hafva förtalskat Hallins böcker samt Hallgren för att hafva varit\’dem behjelplig härutinnan, ör hvilka beskyllningar dessa yrkat ansvar å Vikander. Vikander anmälde igår, att han å sin hufvudmans vägnar återkallar de gjorda beskyllningarne och förklarar dem grundlösa, om det å honom och hans hufvudman framstälda ansvarsyrkande återtages. Hallgren, som äfven förde Sandahls talan, var villig att återtaga ansvarsyrkandet mot Bokström men vidhöll yrkandet mot Vikander. I en till rätten inlemnad skrift yrkade Hallgren ansvar å Vikander för att denne beskylt dem för förfalskning och smädat dem, hvarjämte det yrkades, att Vikander måtte förklaras ovärdig att vidare föra andras talan och att han måtte förpliktigas att i allmänna och ortens tidningar införa blifvande dom i saken samt utgifva alla rättegångskostnader. Samtlige dessa yrkanden bestredos af Vikander, som anhöll om en månads uppskof hufyndsakligen för att yttra sig om nämda yrkande samt äfven för att förebringa bevisning.
Dessutom hördes tre vittnen, af hvilka två intygade, att Bokström visserligen är klen och sjuk men att han är redig och har sitt förstånd i behåll. Det ena af dessa två vittnen intygade dessutom, att Bokström haft kännedom om den skrift, hvari beskyllningarne uttalats, och att han sagt till vittnet, att Vikander fått i uppdrag att utföra rättegången. Det tredje vittnet berättade, att Bokström är mycket klen och svag samt nyligen ej kunnat till en början igenkänna vittnet och förstå dess ord.
Rätten meddelade, att målet 1 nästkommande November ånyo skulle företagas till behandling, då poliskommissarien Alfvegren och en Bokströms piga, hvilka åberopats som vittnen, vid 5 kronors vite för dem hvardera skulle komma tillstädes.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 Oktober 1880
N:r 82
