4 augusti 2022 – GUTAR FÖRR

Domstolarne.

Norra häradsrätten.
(Länsfängelset i dag.) För stöld häktede arbetaren Johan Petter Johansson-Gardell har i dag rannsakats inför norra härsdsätten.
Såsom vi förut meddelat, är Gardell, som är född den 4 angusti 1839, misstänkt för stöld af en del klädesplagg hos en lägenhetsägare i Mästerby den 2 sistl. november, men han har därjämte natten till den 14 i samma månad gjort sig skyldig till inbrottsstöld vid Trosings i Gammelgarn, och det var för sistnämnda stöld han nu rannsakades.
Han erkände, att han vid nämnda tillfälle tillgripit ett par storstöflar, ett par nya stöfvelskeft, en kvif och en duk, man förnekade däremot, att han vore skyldig till ett vid Herdö inom samma socken samma natt begånget inbrott, för hvilket han misstänkts.
Gardell förklarades skyldig till andra resan stöld i förening med inbrott och hänvisades till södra häradsrätten för att rannsakas för stölden i Mästerby och slutdömas.

Tingsafslutningen den 31 dec, 1906.
Utslag.
För öfverdådig framfart tilltalade hemmansägaren G. Jakobsson, Lista i Norrlanda, dömdes att böta 20 kr.

För missfirmelse mot allm. åklagaren och öfverdådig framfart tilltalade fiskaren Karl Broman från Ahr i Fleringe ålades att med ed fria sig från första delen af åtalet.

För olika ordningsförseelser i Slite den 28 sistlidas februari dömdes P. Folin från Fole att böta sammanlagdt 90 kr.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

Från sjön.

Sjunken svensk ångare. Ett telegram från London i måndars meddelar:
Till Lloyds telegraferas från Grimsby: Svenska ängaren Orion har sjunkit efter kollision med en Wilsonångare vid Middle tyrskepp i Humberfloden.
Under gårdagen ingick härom följande telegram:
Olycken inträffade vid mynningen af Humberfloden, sedan fartyget varit i kollision med engelska ångaren \”Idaho\”, Denna fick skador i bogen. \”Onons\” besättning har räddats och landsatts i Grimsby.
— Svanska ångaren Skåne har grundstött vid Cleeness på utgående från Grimsby.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

En hälsning från svenskarne i förskingringen.

Skickad af vänliga, minnesgoda bänder därborta vå Estlands sandkust ligger åter Rysslandssvenskarnes lilla almenacka med det blekröda omslaget på mitt bord.
\”Femte årgången\” står det på densamma. Det är alltså redan fyra år sedan de båda Nackö-skollärarnes offervillighet och entusiasm för det älskada modersmålet lät dan första årgången af denna kalenderna dagens ljus. I fyra år ha valkiga händer i kojorna på Estlands öar redan kunnat få bläddra i en almenacka på modersmålet, hvar gång så behöfts — och ingen bok brukas jämte bibeln och psalmboken mera i allmogehemmet än almanackan.
De estniska, ryska och tyska kalendrerna ha fått vika, och det svenska mål, som dasen fattiga, glömda lendsmän genom århundraden segt bevarat, har kommit till heders i ännu ett af lifvets dagliga behof.
Du hemmasvensk, som aldrig vetat af hvad det vill säga att i förskingringen glömd och förtryckt kämps för sitt modersmål och som åt dess framtid kanske aldrig ägnat en tanke eller lyft en hand eller offrat din minsta penning, förstår du hela storbeten i denna århundradenas långe, tysta kamp, i hvilken till och med ernåenda af en liten menlös almanacka på modersmålet kan betraktss sisom en icke obetydlig framgång?
Mitt hjärta skälfver af rörelse hvar gång jag mins dessa gamle, fattiga sorparfamiljer på den kala Nuoköstranden eller Nargöns käcka, äkta svenska lotsar och fiskare. Det var i ljusa, glada janidagar jag en gång för många år sedan såg dem. De tycktes mig alla vara nationalhjältar utan att veta det, hjältar som i ett till synes hopplöst slit för det dagliga brödet bevarat sin nationalitets särmärke såsom hopp och mål, släktled efter släktled. Och som de äro åborna på Ormeö, de stolta dalmasarne på Rågöarne och Odensholm, Dagös sista, döende svenskmannastam, Runös från världen afstängda kärngubbar och Gammal Svenskbys fjärren stäppkoloni.
Just om Gammal-Svenskby erinras man för öfrigt särskildt i den au föreliggande almansckan. De föregående årgångarne ha blott burit titeln af almansoka för Estlandssvenskarne, i år står på titelbladet \”För svenskarne i Rysslanå\”, Runö och Gammal-Svenskby äro alltså i år ihågkomna. Och kolonien därnere vid Dnjeperns stränder har lämnat lejonparten af det innehåll, som det lilta häftet på almanackors vanliga vis inrymmer såsom bibeng till den egentliga kalendern. Den svensk har ett hjärta af sten, som ioke röres, då han läser den dikt till modersmålet, som Ohr. Hoas från Gammnul-Svenskby här offentliggjort. En dikt till svenska språket, skrifven sf on inföding från Daj-porne stränder, on svensk son af stäppen! Hvilken full ton ur bjärtats djup ljuder ej t. ex. i dess glutstrof, hur famlande och fattigt dess ordförråd än är:
\”Ja, aldrig skall det svenska språket dö, vi älska det så ömt, så ömt, Det evigt är som polens is och snö, som aldrig om en död hur drömt, 0 sköna modersmål\”
I en längre uppsats skildras Gtammal-Svenskbyborvas öden enkelt och korifattadt. Det var 1780, som olyckan kom öfver Dagö svenskarne värre än någonsin, Godsherreförtrycket blef olidligt, Dagöbönderna klagade, och resultatet blef en kejserlig ukas, som dref dem från gård och grund ned till Sydrysslands nyss från turken erötrgde stäpper: Förtryckaren, som åstadkommit detta, hette Karl Magnus Stenbock — så blef den svenske folkhjältens namn genom en förryskseåd gren på hans ätteträd det mest hatade bland sverskerne i förskingringen. I aug. 1780 gåfvo de förvisade sig i väg under gråt och jämmer — knappt en tredjedel af de 1200, som bratit upp, kom efter mio månaders outsägliga Vendringsmödor fram till den plats, som ou heter Gammal-Svenskby. Nöd och farsoter härjade här än ytterligare, och om några år voro blott 100 personer kvar. Men denna lila, ekenbart bopplösa svenska ö i det ryska stäpphafvet har trotsat alla stormar; den her med höga herrars goda minne af tyska kolonister plundrats på sin jord, den har kämpet med nöd och svält, den kar fått utstå en dubbel strid mot ryssar och tyskar för att kunna bibehålla sitt språk — men den har med en seghet, hästan för gammeldega storvulen för att nutidesvonskarna skulle ha rätt att kalla den svensk, öfverlefvat allt och vuxit till em blomgtrande koloni på 700 personer.
\”Måtte Gad alltid hålla sin skyådande hand öfver denna lilla sverska koloni i Sydryssland!\” — så slutar uppsatsförfattaren i almaneckar. Och samma bön för alla svenskarne i förskingriogen stiger nog zumera ofta och inverligt upp från mer än ett avenskt bjärta också här hemma — här hemms, där man ändtligen ockeå börjat vakna.
V. Lm.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd för 1906.
Alfva; Födde 3 m., 2 k; döde 2 m., 3 k; inflyttade 18 m., 10 k.; utflyttade 20 m. 18 k.; vigde 3 par; folkmängd 81 dec. 1906 220 m., 288 k.; minskning 10.
Hemse: Födde 9 m., 9 k.; döde 5 m. 4 k.; inflyttade 34 m., 56 k.; utflyttade 40m.; 48 k.; vigde 5 par; folkmängd 31 dec., 190? 891 m. 474 k.; ökning 11.
Barlingbo: Födde 5 m., 6 k.; döde 8 m, 4 k.; inflyttade 23 m., 41 k.; utflyttade 29 m., 32 k.; vigda 3 par: folkmängd 31 dec. 1908 213 m, 231 k; ökning 7 pers; äldste församlingsmedlemmens ålder 88 år.
Ekeby: Födde 4 m.; döde 5 m., 4 k.; inflyttade 15 m., 10 k.; utflyttade 11 m., 9 k.; vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 155 m., 166 k.; äldste församlingsmedlemmens ålder 84 år.
Lärbro: Födde 10 m., 2 k.; döde 6 m., 9 k; inflyttade 89 m., 40 k.; utflyttad. 34 m., 33 k.; vigde 11 par; folkmängd 31 dec. 1906 625 m., 678 k.; ökning 27 pars.; äldste församlingsmedlemmens ålder 87 år.
Hellvi: Födde 10 m., 11 k.; döde 9 m., 5 k.; inflyttade 20 m., 23 k.; utflyttade 17 m., 22 k.; vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 1806 286 m., 257 k.; ökning 11 personer; äldste församlingsmedlemmens ålder 96 år.
Källunge: Födde 4 m, 4 k.; döde 2 k.; inflyttade 10 m., 13 k.; utflyttade 18 m., 4 k.: vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 1906 126 m., 135 k.; ökning 9; äldste församlingsmedlemmen född 1824.
Vallstena: Födde 2 m., 2 k.; döde 3 m., 2 k.; inflyttade 9 m., 9 k.; utflyttade 9 m., 7 k.; vigde 8 par; folkmängd 31 dec. 1906 159 m, 168 k.; ökning 1; äldste församlingsmedlemmen född 1818.
Kräklingbo: Födde 3 m., 4 k.; döde 3 m., 5 k.; inflyttade 15 m., 11 k; utflyttade 18 m., 8 k.; vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 1906 180 m., 209 k.; minskning 1; äldste församlingsmedlemmens ålder 90 år.
Ala: Födde 1 m, 3 bk; döde 4 n;, 5 k.; inflyttade 2 m., 3 k.; utflyttade 5 m., 6 k.; vigde 2 par; folkmärgd 147 m., 144 k.; minskning 11; äldste församlingsmedlemmens ålder 89 år.
Anga: Födde 5 k.; döde 5 m., 3 k.; inflyttade 5 m., 4 k.; utflyttade 5 m., 6 k.; folkmängd 31 dec. 1906 141 m., 150 k.; minskning 5; äldste församlingsmedlemmens ålder 92 år.
Martebo: Födde 7 m., 1 k.; döde 3 m., 2 k.; utflyttade 14 m., 20 k.; utflyttade 12 m., 9 k.; vigde 1 par; folkmängd 31 dec, 1906 178 m., 184 k.; ökning 16; äldste församlingsmedlemmens ålder 89 år.
Lummelunda: Födde 8 m., 8 k.; döde 5 m., 5 k.; inflyttade 18 m., 20 k.; utflyttad 25 m. 81 k.; vigde 2 par; folkmängd 31 dec, 1906 197 m, 195 k; minskning 17; äldste församlingsmedlemmens ålder 89 år.
Othem: Födda 10 m., 8 k.; döds 9 m. 6 k.: inflyttade 35 m., 45 k; utflyttade 38 m., 44 k.; vigda 13 par; folkmängd 31 dec. 1906 549 m., 615 k.; ökning 1; äldste församlingsmedlemmens ålder 86 år.
Boge: Födde 8 m., 4 k.; döde 1 m., 4 k.; inflyttade 8 m., 12 k.; utflyttad 11 m., 11 k.; vigda 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 247 m., 217 k.; äldste församlingsmedlemmens ålder 84 år.
Rone: Födde 10 m., 19 k.; döde 6 m., 5 k.; inflyttade 26 m., 18 k.; utflyttad 29 m., 31 k.; vigde 12 par; folkmängd 31 dec,1906 494 m., 534 k.; ökning 2 personer; äldste församlingsmedlemmens ålder 92 år.
Eke: Födde 1 m., 2 k.: döde 3 m., 5 k.; inflyttade 6 m., 7 k.; utflyttade 11 m., 9 k.; vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 1906 118 m., 130 k.; minskning 13 personer; äldste församlingsmedlemmens ålder 87 år.
Sjonhem: Födde 2 m., 3 k.; döds 1 m., 4 k.; i flyttade 7 m., 9 k.; utflyttade 6 m.; 14 k.; vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 353; minskning 4.
Viklau: Födde 2 m., 2 k.; döde 1 m.; inflyttade 9 m., 8 k.; utflyttade 5 m., 13 k.; folkmängd 31 dec. 1906 183; ökning 2.
Vestkinde: Födde 9 m., 11 k.; döde 6 m., 5 k.; inflyttade 55 m, 51 k.; utflyttade 60 m. 64 k., vigda 1 par; folkmängd 31 dec, 1996 337 m., 335 k.; minskning 9 personer; äldste församlingsmedlemmens ålder 94 år.
Bro: Födde 2 m., 2 k.; döde 9 m., 3 k.; inflyttade 13 m., 8 k; utflyttade 15 m., 12 k.; vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 159 m., 161 k.; minskning 6 pers; äldste församlingsmedlemmens ålder 89 år.
Garda: Födde 6 m., 3 k.; döde 4 m., 3 k.; inflyttade 5 m., 7 k.; utflyttade 18 m., 22 k.; vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 1906 210 m., 244 k.; minskning 26 parsoner; äldste församlingsmedlemmers ålder 91 år.
Etelhem: Födde 8 m., 5 k.; döde 4 m., 5 k.; inflyttade 17 m., 85 k.; utflyttade 18 m., 22 k.; vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 1906 261 m., 307 k.; ökning 9 personer; äldste församlingsmedlemmers ålder 89 år.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

Passagerarelista.

Från Nynäs med Polhem den 1 jan: Kapten Pettersson; hrr von Essen, Hultgren, Törnberg, Östman, Andersson, Johansson; fru Bruce, Pettersson. 3 på däck.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

Från hamnen.

Utgånget fartyg den 31 dec.: ång. Lutti, Zachau, Bergkvars, tom.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

Skyddsskogar på Gotland.

Af trycket har unkommit en af kapten Sam. Sylvan författad, synnerliger läsvärd uppsats om skyddsskogar på Gotland, hvilken förut varit införd i Skogsvårdsföreningens tidskrift.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

För hemfridsbrott,

som i förgår kväll begicks hos en änka vid Pavalds i Lärbro, har arbetaren Arvid Fredrik Torn, född i Askersunds landsförsamling den 1 maj 1879 och skrifven därstädes, häktas af kronolänsman Thure Holmqvist och i går införpassats till länsfängelset.
Torn hade vid tilltälles uppträdt mycket bråkigt och kört hufvudet genom ett fönster. En person, som var innanför, lär därunder ha slagit honom med ett söndrigt brännvinsglas, så att han dels till följd däraf och dels af glasskärfvorna i fönsterrutan fick en mängd sår i hufvudet. Så snart han införpassats i häktet, måste därför fängelseläkaren tillkallar.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

Ed som god man

vid skiftesförrättningar aflades inför norra häradsrätten vid sluttinget i måndags af hemmansägaren Oskar Lindgren, Liknatte i Stenkyrka.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1

Nyårsrevelj

blåstes tidigt i går morse härstädes af de hiokmsneksa logernas musikkår, som då gjorde en rond genom staden undar utförande ef diverse musikstycken.
Då mvusikanterna, som utgått från ordenshuset vid Mellangatan, återkommo dit, hade ett stort antal hickmanska goodtemplara infunnit sig där. Sedan man önskat hvarandra godt nytt år och åruokit kaffe, utfördes ett musiknummer och sjöngs en psalm, hvarefter redaktör L E. Larson afslutade sammankoms ac med ett kort tal.

Gotlänningen
Onsdagen den 2 Januari 1907
N:o 1