Passagerarelista.

Från Stockholm: med »Tjelfvar» 3 Nov., prosten Lyth, källarmästar Swedman, hr Lölvenberg; frök:na Lyth, Fredriksson. — Med »Klintehamn» 4 Nov., hrr Hali, Boberg, Blomqvist, Vessman; frök:na Kinmark, Elgstrand, Jonson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Poststölden i Hemse. I nämda förut vidlyftigt refererade mål ingaf allmänna åklagaren i tisdags sina slutpåståenden, som voro af följande lydelse:
Då jag nu går att afgifva slutpåstående i det af mig, åtjenstens vägnar, emot i t. f. länsmannen Valter Eneman instämda mål, angående olaga häktning m. m., så ber jag att till en början få framhålla den omständigheten, att som enligt hvad af protokollerna i målet framgår bemälde t. f. länsman, sedan poststöld blifvit hos honom af postmästaren O. Lagergren 4 November sistlidet år anmäld, åt sin fader, länsmannen A. M. Eneman, som för tillfället var tjenstledig, öfverlåtit att hålla det med anledning af berörde anmälan förestående polisförhör samt åt honom uppdragit att dervid handla efter godtfinnande, och då t. f. länsmannen Valter Eneman, efter det han funnit att målsegaren Anders Pettersson blifvit såsom misstänkt för stölden af länsman A. M. Eneman häktad och med handbojor belagd, låtit dervid bero, — måste nämde t. f. länsman anses hafva iklädt sig laga ansvar för hvad hans biträde vid tillfället, länsmannen A. M. Eneman derigenom kan hafva olagligen förfarit.
Hvad beträffar sjelfva häktningsåtgärden, så, eftersom den vidtagits för ettbrott, hvars verklighet icke blifvit tillförlitligen undersökt, måste jag för densamma å svaranden yrka ansvar. Det torde nämligen i allmänhet vara polismyndighetens skyldighet att, oaktadt anmälan om brott egt rum, så vidt möjligt är, vidtaga alla de på densamma ankommande åtgärder, hvarigenom det anmälda brottets verklighet kan blifva konstateradt. Sådan åtgärd hafva t. f. länsmannen Eneman och hans vid förrättningen använda biträde, efter mitt förmenande, i förevarande fall icke vidtagit. Ty om än ostridigt är, dels att kontorsskrifvaren Lagergren och fjerdingsmannen Vahlberg på A. M. Enemans anmodan undersökt vagnen med dess tillbehör, der sedermera postväskan befans ligga, och dela att t. f. länsmannen V. Eneman, förr än han & postkontoret inträdde, på så vis undersökt nämde vagn, att han, utan att öppna fotsacken, bakifrån sett under åkstolen ; så, äfven oaktadt det är medgifvet, att vagnen varit så inrättad, att man stående bakom densamma kunde iakttaga hvad som under åkstolen och fotsacken fannes, kunna dessa undersökningar svårligen anseg hafva varit af den noggranna beskaffenhet, som i detta fall och under sådana omständigheter vederbort.
Angående derefter åtgärden att belägga Anders Pettersson med fängsel, anser jag mig äfven derför böra yrka ansvar åt. f. länsmannen V. Eneman. Kungl. förordningen 16 Februari 1864, om nya strafflagens införande och i hvad afseende derå iakttagas skall, stadgar i 8 19 mom, 21, att häktad person må med fängsel beläggas, då han ej kan säkert vårdas, Härvid torde vara att bemärka, att detta lagstadgande gerna icke så kan tolkas, att åtgärden att belägga häktad person med fängsel endast skall bero på hvad polismyndigheten vid vårdandet af den häktade kan anse såsom »säkert». Någon objektiv grund derjämte lärer väl erfordras för att åtgärden skall kunna såsom lagenlig anses, t. ex. den häktades föregåenden, hans uppförande vid häktningstillfället m, m. Nu var Anders Pettersson vid häktningstillfället visserligen berusad, men då han, enligt hvad medgifvet är, icke dervid uppförde sig våldsamt eller försökte undkomma, så kan jag icke finna annat, än att hans beläggande med fängsel hvilket jag för min del af hvad i målet förekommit icke kan fiuna hafva egt ram i änd.umål att förmå den häktade att bekänna det förmenta brottet — varit öfverflödigt och olugligt.
Anders Pettersson har påstått skadeersättning samt ersättning för rättegångskostnaderna, och har jag, efter der mig meddelade förordnandet, att dervid efter berogenhet understödja honom. Men då upplyst och medgifvet är, att Anders Pettersson i förlikning af svaranden och hans fader emottagit tillsammans 175 kronor, så anser jag mig icke kunna biträda Anders Petterssons nämda påståenden i vidsträcktare mån, än att jag yrkar, det svaranden måtte förpliktas ersätta de at mig i målet inkallade vittuen för deras instäljelse vid rätten.
Arbetaren Pettersons ombud framhöll särskildt, att de begagnade handbojorna ej voro fodrade med läder, såsom fångvårdsstyrelsen föreskrifvit, hvaremot åklagaren gen mälde, att föreskriften om handbojors törseende med foder at läder åsyrtat att under transport af fångar skydda dem från beröring med det kalla jernet; de timmar Petterson och Jakobson haft handbojor på sig, hade de vistats i ett varmt rum. Kronolänsman A. M. Eneman iulemnade en längre försvarsskrift, hvilken i ett följande nummer skall delgifvas våra läsare.
Utlåtande i målet gifver rätten 31 uästkommande December.

För mordbrand var husru Petterson, Hexartve i Fardhem, instämd af allmänna åklagaren, som yrkade hennes inmanande i häkte.
Ehuru besvärande omständigheter förekommit mot svaranden, kunde yrkandet om häktningen ej bifallas. Målet uppsköts.

Till edgång hade handlanden Oskar Bokström dömts i ett bränvinsmål, förut närmare omnämdt. Bokström hade redan lagt tvänne fingrar på bibeln och var beredd att gå eden, då han på fråga af rättens ordförande, om han förstode hvad han hade att genom eden fria sig ifrån, afgaf ett sådant svävande svar, att häradsrätten gaf honom en månads betänketid med edgången.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88

Från sjön.

Skonerten »Bröderna» från Kristiansand straudade natten till i lördags utantör Fredrikshayn och förlorade en man. Fartyget bogserades i lördags in till Fredrikshavn.
— Om Kalmarskeppet Ilmatars förolyckande föreligga nu närmare underrättelser i bref till redaren från fartygsbefälhatvaren. Kapten Johansson berättar nämligen, att han, som 13 Oktober lemnade Shields, den 14 råkade ut för en våldsam orkan, hvilken helt och hållet bortslet tre miärssegel, så att bara småstycken af liket blef qvar, ref i stycken alla andra fastgjorda segel, bortspolade brädgångar och gallionsbild samt slog i stycken ruff, rundhus och storbåt. När man dervid försökte att få fast båten, fick matrosen Jonsson benet skadadt och konstapel Eriksson ett ben svårt klämdt. Fartyget sprang läck så att alla man måste hållas till RPS och dag.
Första orkanen blåste från 0.; sedermera drog vinden sig mera på SSO., så att fartyget kom i sigte af norska kusten, hvarefter stormen tilltog med ytterlig häftighet så att fartyget måste länsa undan vinden; så snart stormen saktade något lades bi, men backen och däcket på babordssidan blefvo nedslagna af sjön. Lasten försköt sig till babord och fartyget kunde slutligen ej mera hållas läns, hvarför den sista tillflykten måste tillgripas och fartyget sättas på land för att åtminstone rädda besättningens lif. Detta skedde kl. 3 på morgonen den 25 vid Fraserburgh, en liten skotsk stad norr om Aberdeen; der an: togs folk att slå från segel, rigga af och berga så mycket som möjligt. Besättningen afmönstrades och hemsiändes den 26. Fartyget blifver totalt vrak och det ena stycket efter det andra flöt i land.
— I torsdags morgse kl. 3 strandade å Utlängans södra udde en stor tysk ångbåt »Mlavka», förd af kapt. Boje och med last af 10,000 tunnor hvete. Fartyget blef läck, så att vattnet steg högt ombord, ända till14 fot i fören, hvadan lasten nog blef åtskilligt skadad. Dykeriångbåtarne Poseidon och Freja kommo snart till stället, men för storm kunde åtminstone på lördag intet göras. På fredagen utbogserades en skonare, att lossa ångbåten, men under lördagens storm dref denna på land. Pä fredags aftonen inkom en hel del fiskare-ekor, med tort hvete och i söndags bergade Poseidon och Freja 400 tunnör aflasten. Ångfartyget anses blifva vrak.
— Gefleskeppet »Grisslehamn», kapten Georg Fellenius, på resa till Sandarne för intagande af trälast, grundstötte 28 Oktober på Häranskär utanför Norrtelje. Fartyget kom af grundet, men ligger nu segelslitet och läck, hvadan reparation är nödvändig.
— Strandning på Mississippifloden. Från Davenport i Iowa berättas om en ångbåt Jennie Gilehrists strandning förliden vecka följande: Kort efter det ångbåten, som utom besättningen hade 30 passagerare om bord, lemnat Davenport, gick styrapparaten sönder. Fartyget blef härigenom alldeles radlöst och kastades af det höga vattenståndet och den ovanliga häftiga strömningen med mycken våldsamhet mot en landningsbrygga, dervid ångarens sidor stöttes in och åugpannorna krossades. Ånga och kokande vatten strömmade ut, hvarvid många af de alldeles förskrämda passagerarne blefvo svårt brända, medan andra lyckades komma ned på en ångaren åtföljande pråm. Slutligen råkade båda fartygen på grund der de förblefvo. Sjutton personer förlorade lifvet vid olyckstilltället.
Enligt en uppgift var besättningen berusad och kunde derför ej rädda ångbåten.
— Enligt underrättelser från Rudkjöbing af den 24 Oktober har skonerten Erik Linné, hemma i Lingslätö af Väddö socken i Roslagen och förd af kapten Sjöblom, under resa från Pite till Veile med trälast, strandat i närheten af Bagnkop. Fartyget är fullt af vatten och blifver sannolikt vrak. Vid strandningen gick en man öfver bord och omkom.
— Skonerten Cimbria från Simrishamn, som lemnade Newcastle 13 Oktober, samma dag som ångaren Alexandra, har i lördags välbehållen inkommit till Kristiansand. Af Alexandra har man icke sett något spår, men allt hopp om dess återkomst torde icke vara ute.
— Ångfartyget Skandinavien och dess bergning. Som bekant beordrades bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Hermes att atgå härifrån Visby till Skandinaviens strandningsställe utanför Kåge skärgård. Efter att hafva afgått härifrån sistlidve 25 Oktober hade fartyget att i Östersjön kämpa mot svår nord: lig storm, men uppnådde dock lyckligen Öregrund på följande dag. Efter att derifrån hafva argått på torsdagen råkade det ut för den i Bottenhatvet rasande snöstormen. Sistlidne lördags f.m. kl. 11 inkom fartyget efter en mycket svår resa till Hernösand, der det skall intaga fullt kolförråd och reparera sina sönderblåsta segel, innan resan furtsävtes, I Heruösand var kölden samma dag 8 grader, och natten förut hade der i hamnen bildats 2 tums is å vattnet.
— I Göteborg hemmahörande skeppet Kristian Lovén, kapten Köhlberg, har på resa från Bordeaux till Norrland sirandat på Norrsten i närheten af Understen, Fartyget blir antagligen vrak. Besättningen är räddad.
— Enligt underrättelse från Grimsby af 26 Oktober har skeppet »Louis», kapten Dahl, hemma i Arendal och på resa från Gefle till Marseille, inkommit derstädes fullt af vatten och med förlust af roder. Fartyget hade grundstött på Leman & Ower.
— Norska skonerten »Fire Venner», från Sunderland till Engelholm mettkol, strandade vid Buratisland 23 Oktober och blir totalt vrak; besättningen räddades af en fiskarebåt.
»Lom», Agerholt, från Hudiksvall till Bilbao med plankor, har strandat vid Skegness och blir sannolikt vrak; besättningen har bergats medels lifräddningsbåt.
— Det från New-York till Greenock nyligen anlända ångtartyget State of Pennsylvania har 20 sistl. Oktwber på 499 N. Lat., 379 V.
Long. anträffat det från Malmö till New- York 18 sist!. September afseglade barkskepppt Håknäs, hemwa i Nordmaling, som enuast hade undermasterna qvar och visade nödsignal. Till ångfartyget räddades nu andre styrman och 9 man af skeppets besättning, hvilka blefvo laudsavte i Greenock. Kapteneu, förste styrman och 2 matroser hade tyvärr dessförinnan blifvit slagne öfver bord och drunknat.
— Såsom fullt sanningsenligt berävvas det, att betälhafvaren å norske skonaren- Soluzer, kapten Henrichsen, i slutet at Sept. månaden företog resan med nämda fartyg från Harlingen i Holland till Helsingör utan att ega annat manskap, än sin styrman samt en sjuk kockspojke, som utan befälhatvarens vetskap låg i sin koj och på detta sätt kom att medfölja på deuna atventyrliga färd öfver den isyunerhet vid denna årstid stormiga Nordsjön. En norsk sjökapten, som nu hgger med sitt fartyk under lastning i Hernösand, passerade under sin ditresa Solumr i Kuttegat och bestyrker sanningen af den hardt när otroliga berättelsen. Nolnier, som intagit last af trävaror i Nyland, har i Hernösand på rederiets uttryckhga order inmönstrat fulltalig besättning och är nu klar till atsegling.
— Från Gefle telegraferas: Ytterligare har en brigg gått förlorad ovisst hvar, troligen å Lörgruudsrabbar vester om Eggegrund. Besättningen jämte ombord varande Kronolotsen Möller hafva ilandkommit vid Bönan, (inloppet till norra farvautnet) medels båt. Det vid UOrarne strandade skeppet är sönderslaget.
Dess namn är ännu okandt. Skonerten, som strandade i norra skärgården, var lastad med trä. Ångfartyget, som likaledes strandade der, är det äldre at trä bygda ångfartyget Tor. I sammauhang härmed har telegram ingått, att under sammv snöstorm strandade vid Svartklubben norska barkskeppet Marianne och norska briggen Duen, begge ballastade.
Vid »Käringen» lär ett skepp vara strandadt. Likaledes har ett skepp förvlyckats å Norrskär vid Understen. Tuli dessa farvatten har bergnings- och dykeribolaget Neptun beordrat några af sina ångare för att medels dykare undersöka de strandade fartygen och berga dem, som möjligen kunna bergas. Norska ångfartyget Owen, som strandade i Södra Qvarken, är totalt sönderslaget. En delaf fartygets lösa inventarier äro ilandbergade till Örskär. Galeasen Vilhelmina, kapten Karlsson, hemma i Häfverö, har totalt förolyckats vid Orarne. Endast kaptenen och en man äro af fiskare räddade, men två man af besättningen hafva, ehuru sittande på vraket, omkommit af köld och ansträngningar. På norra sidan af Limön har f. d. Gefleångaren Tor, kapten Sandberg, lastad med hafre och hö samt destinerad norrut, strandat, men besättningen lyckligtvis bergats. I närheten har äfven ett fartyg, lastadt med bräder strandat. Man förmodar, att detta är danska skonerten Hortensia, som på torsdags morgon lär hafva afgått från Skutskär med destination till Odensee. Bugserångaren Bravo har försökt att bispringa det nödstälda fartyget. men måste, sedan kabeln sprungit och mörker inträdt, öfvergifva försöket och afvaktar nu gynsammare väder och vattenstånd för fartygets tagande af grund. Från nyss nämde skonare lär, samtidigt med dess strandning, hafva iakttagits två andra fartyg, som äfven strandat och från hvilka hörts nödrop. Det ena förmodas vara en fransk bark och det andra en norsk skonare, hvilka begge utgingo fr. Gefle i torsdags middag. Om deras öde för öfrigt har man sig ännu intet bekant. En norsk brigg Salterö, kapten Awneusen, har totalt förolyckats men skall dess besättning jämte en om bord varande lots från Öregrund hatva bergat sig i fartygets båt och kommit i land vid Bönan, Många fartyg, som i torsdags utgingo från Gefle nölgades vända och lyckades nå hamn. Äfven andra fartyg, destinerade norrut, hafva inkommit till Gefle för att skydda sig mot stormen.
— Från Oskarshamn skrifvoa: Natten till sistlidne lördag utbröt framemot kl. half tolf en häftig orkan, föregången af ett stridt regn, och rasade ända till morgenen. Att denna orkan tyvärr ytterligare förorsakat många sjöolyckor öfverallt, dey den drog fram, är utom allt tvifvel. Skonerten »Juno», kapten Biilow, hemmahörande i Nyhamn, ankrade i fredags på resa från Kalmar till Slingsö i sundet utanför Oskarshamn, men drefs af stormen mot land. Fockmasten kapades och fartyget vräktes slutligen upp på en kolme vid Klubbdjupet.
Genom den våldsamma sjögången blefvo bottnen och styrbordssidan mycket skadade, så att fartyget antages blifva vrak. Den nyligen från härvarande skeppsdocka utkomne skonerten »Marcellus», förd af egaren kapten Hultgren härstädes, dref under pågående lastning upp på grund, dock utan att lida några vidare skador. Flere pråmar med pitprops, tillhörande hrr Lindström, Petré, Sandell och konsul Vijkström, erhöllo miudre skador, i det de till största delen gingo i marvatten, så att pitpropsen kom i sjön. Som dock vinden låg på land, kuude denna bergas under lördagen.
— Enligt till Kalmar ingångna rapporter hafva under de närmaste dagarne följande strandningar inom tullkammaredistriktet inträffat: Den 29 Okt. på Össby grund ntanför Gräsgård å Öland skeppet Leontine, fördt af kapten Vickström, hemma i Skellefte, kommande från Flensburg i barlast samt destineradt till hemorten. Besättningen och dess tillhörigheter bergad; fartyget är fullt af vatten och anses blifva vrak. Natten till 29 s.
m. utanför Bläsinge, å dets. k. Skällönsgrundet, i Höganäs hemmahörande barlastade skonerten Klara, förd af kapten Andersson, kommande från Karlskrona, med destination till Kråkelund i lastningsärende. Fartyget anses blifva vrak. Besättningen ilandbergad af kustbefolkningen. Den 31 Okt. kl. half 9 f.m. å Krongrunudet, norr om Skallö, skonerten Klara, förd af skepparen Pehrsson, hemmande från Höganäs med last af eldfast tegel, ldrkärl obh rör, destinerad till Stockholm, Med hjelp af ångf Kalmar Sand nr 1 samt sedan en del af lasten lossats, togs fartyget af grund samma dag på eftermiddagen utan att ha lidit syubar skada, hvarför det lossade åter intogs och resan fortsattes till bestämmelseorten. Fartyget begagnade ej lots vid olybkstilltället.
— Den förut omnämda ångaren, som strandade 28 Okt. Utlängan hette Ulfwvka, var stadd på resa från Danzig till Köbenhavn med last at hvete. Bergningsängarne Poseidon och Freja lyckades berga omkring 400 tunnor af lasten, men måste; på grund af den uppstiekande orkanlika ostliga stormen, öfvergitva fartyget och söka hamn, Fartyget anses blifva yrak.
— Skonerten »Konrad», hemma i Roslagen, på väg från Sundsvall med bräder till Stockholm tornade i måndags på »Tuppskärev» och gick ögonblickligen i spillror. Genom en vacker berguing råddade båtarne från »Söderham» och »Njord» sex skeppsbrutne, och »Söderhamn» återvände med uem\’ till Hudiksvall.
— I Bohus läus skärgård hemmahörande skeppet Viktor, från Newyork till Stettin med last at petroleum, har blifvit öfvergifvet i Atlanten. Kapten och besättning ha laudsatts i engelsk hamn.
— Från Hernösand skrifves i måndags: Dykerifartyget Hermes, kapten vom Franken, inkom hit i lördags och har här intagit 600 tunnor kol samt qvarligger ännu härstädes. Hermes tillhör dykeribolaget Neptun i Stockholm, är bygd 1875 vid Motala verkstad, har 150 hästkrafters maskin och gör 12 till 13 knops fart. Den har ända till 22 slangar för vattenutpumpning, med hvilka 3 till 4,000 kannor vatten i minuten kunna utpumpas. Fartyget är på väg ull Kåge vid Skellette för att hjelpa den strandade Göteborgsängaren Skandinavien om 800 tons, som kom från Viborg med spanmålslast. Hermes hade varit ute nnder stormen och var vid hitkomsten nerisad på sidor och däck och ända upp på halfva vanten.
— Från Vestervik skritves i tisdags: Enligt igår ingångna underrättelser har af 3:ne fiskare, utantör Österbo i vår södra skärgård, upphittats en kantrad slättoppar skonare med sonderslagen botten. Å namnturäder står namnet Anna—Brantevik. Skeppslistan upptager ett dylikt fartyg fördt af kapten Tufveson och bygdt 1872. Sannolikt har furtyget under den orkanlika stormen natten till lordagen kommit i lägervall utanför kusten, pressat segel för att komma fri landet, emedan alla segel voro satta, men stött på de yttersta gruuden kantrat. Om besättningens öde vet man ingenting. Möjlighet finnes ju, att denna blitvit bergad ät något annat fartyg, Underrättelser trån rederiet i Simrishamn upplysa att fartyget från Königsberg var på väg tul Norrköping med råglast.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88

Väghinder.

En bro i närheten af Bjers gård i Guldrupe kommer 7 och 8 dennes att rifvas och omläggas, då vägen genom Buttle och Vänge socknar i stället kan begagnas.
— En bro å kommunikationsvägen mellan Säggsby i Källunge och Ekeby kyrka kommer 8 och 9 dennes att omläggas, under hvilka dagar resande i stället kunna begagna vägen från Säggsby till Burs i Källunge och derifrån landsvägen till Visby.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88

Härvarande artillerikår

hade 18 sistl. oktober följande styrka: 1 artilleribefälhafvare, 3 kaptener, 4 löjtnanter, 1 underlöjtnant, 6 styckjunkare, 5 trumpetare, 48 man värfvade konstaplar och artillerister samt 228 man konstaplar och artillerister af beväringsartilleriet. Vakanta att ersätta voro 26 nummer at det värfvade manskapet. Vid artilleriläroverket voro anstälda 1informationsofficer (löjtnant) samt 2 underofficerare. Tygstaten utgjordes af 3 kaptener, nämligen en tjenstgörande som tygförvaltare, en som tygförrådsofficer och en som beväringsofficer.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88

Flottan.

Kaptenlöjtnanten vid flottans nya reserystat V. E. K. Cramér har förordnats att från och med 1 dennes tillfälligt tjenstgöra i sjöförsvardepartementets kommandoexpedition.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88

Försvunnen.

I går på morgonen, då handlanden A. N. Sandström efterfrågades å ångfartyget Tjelvar, med hvilket han i förgår middag afrest från Stockholm, befans han ej vara tillstädes å fartyget, från hvilket ingen person sett honom aflägsna sig. I går och i dag hafva noggrant utförda draggningar företagits i härvarande hamn utan att man påträffat hans lik, hvarjämte andra efterforskningar äfven varit fruktlösa. Vid 1-tiden på natten hade fartygets käpten å däcket talat med Sandström, vid hvilken tid Visby fyr, efter hvilken S. flere gånger frågat, blifvit synlig; efter denna tid hade ingen sett till Sandström.
Sandström, som efterlemnar hustru och sju barn, dref jämte diversehandel en ganska betydande spanmåls- och trävaruaffär samt ansågs för en duglig och redbar köpman.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88

Prinsessan Eugenies skyddsförening,

som nu räknar 34 medlemmar, hade i måndags årssammanträde. Föreningen har under året lemnat arbete åt 129 behöfvande qvinnor. Till föreningen har prinsessan Engenie detta år liksom under föregående år skänkt 900 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88

Dödsfall.

F. stadsfiskalen Daniel Johan Bergström afled härstädes igår af bjertförlamning. Bergström var född 1808 i Binge i Kalmar län samt hitkom till Gotland på 1830:talet efter vid universitetet aflagd hofrättsexamen. Efter en tids tjenstgöring hos en landtdomare här på ön utnämdes B. 1842 till stadsfiskal i Visby, hvilken tjenst han innehade i närmare 40 år, hvarjämte han under en lång följd af år var ombudsman vid Gotlands hypoteksförening. För ett par år sedan frånträdde han båda dessa befattningar. Bergström efterlemnar enka, född Åckander, samt barn.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 November 1881
N:r 88