Visby vattenkurinrättningsaktiebolag är ett -företag, hvilket vi hädanefter hafva skälig anledning betrakta med misstänksamma blickar, såsom antagligen sysslande med saker, som icke tåla dagsljuset, eller skött på ett sådant sätt, att man finner med sin fördel — förenligt att i möjligast största måtto undandraga sig den kontroll, som ligger i offentligheten.
Bolagets ledande vilje, dr A. F. Melander (egande sjutton af bolagets 260 aktier), har hittills skaffat sig en viss ryktbarhet för säregna åsigter inom läkekonsten. Han har om dessa stått så godt som ensam, och, dess bättre, får han icke icke många med sig om den uppfattning,som han ådagalade, då han på en förfrågan från Gotlands Allebandas ombud före senaste bolagsstämmas början, hurnvida tillträde stod öppet för pressen, med en nästan förvånad uppsyn lemnade det svar, att sådant icke på några vilkor läte sig göra.
Det må icke törtänkas oss, att vi under sådana omständigheter med en viss nyfikenhet på skilda håll hört oss för, hvad för märkliga frågor som på denna stämma månde hafva förekommit. Och vi hafva dervid erfarit, att stämman var lika kortvarig som lugn, endast deruti skiljande sig från öfrige sammankomster af samma art, att man med bön tackade Herren för 10 procents vinstutdelning.
Då således uti sjelfva stämmans förhandlingar icke förekom nägot ovanligt, så frågar man sig, hvad orsaken kunde vara till denna mystiska tillbakadragenhet gent emot pressen, hvars ombud, det kunna vi försäkra, icke infunnit sig för sitt nöjes skully utan endast-derför, att vi ansågo oss pliktige sörja för att de bortemot 200 aktieegare (endast 11 voro vid stämman närvarande), hvilka icke kunnat infinnat sig såsom till större delen boende på annan ort, måtte få någon kännedom om bolagets skötsel och ställning, detta så mycket hellre; som vi hafva 0ss bekant, att revisionsberättelse\”och stämmoprotokoll icke befordras till trycket. Den enda förklaringsgrund, vi rimligtvis kunna finna till dr M:s tillvägagående, synes oss vara af ekonomisk natur och sammanhänga med beskattningen inom Visby stad. Det förefaller oss nästan, som skulle han befara, att en närmare kännedom om affärerna skulle verka till en höjning af hans debetsedel, och det var detta han ville förekomma. Taga vi härutinnan miste, torde dr M: benäget ursäkta, — han har sjelf så velat det.
Efter siffror, som vi genom hörsägner skaffat oss, men som torde i hufvudsak vara riktiga, utgjorde bolagets brutto-intägter under året omkr. 20-tusen kronor. Deraf tager dr M. sin andel med öfver 5 tusen kr. Kommer dertill hans läkarearvode af badgäster, hans vintertjenstgöring vid Mösseberg och hans förläggareverksamhet, så torde dr M. för sin omvårdnad om den lidande menskligheten uppbära minst 10 tusen kronor om året. Hans taxeringsbelopp utgör f. n. 8,000 kr.
Hvad för öfrigt angår skuggrädslan för offentligheten, så känner dr M. lika väl som vi, att det företag, hvarom här är fråga, icke är något enskildt bolag utan ett af k. m:t sanktioneradt sådant, hvars delegare kunna vexla från den ena dagen till den andra. Han känner ock, attaktierna äro papper, som genom köp kunna gå från man till man och om hvilkas värde allmänheten alltså har berättigade kraf att att få kännedom. Och han borde slutligen känna, att blott ettdera af de två håller streck: antingen är bolagets ställning och skötsel god, och då är det till bolagets gagn, om sådant varder kändt, eller. ock äro dess affärer mindre goda, och då är det hans skyldighet att icke genom hemlighetsmakeri och smussel åt aktierna söka upprätthålla ett större värde än de i verkligheten ega.
Huru som helst härmed må vara, har dr M. genom den här klandrade åtgärden gagnat hvarken bolaget eller dess delegare, snarare tvärtom.
— Bolagets nettobehållning för året utgjorde 7,000 kronor.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 28 Oktober 1881
N:r 86
