Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
vid ovarsamt handterande af dynamit, skrifves till Gotl. Allehanda från Kroks i Tofta, fick för några dagar sedan en elfvaårig gosse sina händer svårt skadade, i det flere fingrar blefvo helt och hållet afslitna. Det berättas, att den skadade gossens föräldrar ej vändt sig till läkare utan varit nog oförståndiga att anlita en s. k. klok gnbbe, hvarigenom skadan blifvit långt ifrån botad.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 4 Juli 1882 N:r 53
föröfvades 25 sistl. Juni hos hemmansegaren O. Pettersson, Klinte i Follingbo, hvarvid närmare 100 kronor i penningar, några hvita manshattar, två dörrnycklar och en halfstopsbutelj med bränvin bortstulos.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 4 Juli 1882 N:r 53
qvarsutto 1:ste dennes 22 män och 2 qvinnor mot 19 män och 2 dvinnor 1:ste sistl. Juni, under hvilken månad 10 män och 2 qvinnor tillkommit samt 7 män och 2 qvinnor afgått.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 4 Juli 1882 N:r 53
rasade i förgår och igår vid Klintebys samt lade i aska bränvinsbränneriet och sågverket. Elden, som i söndags kl. 2 e. m. utbröt i närheten af ångpannan, spred sig med stor hastighet och släcktes först tidigt på förmiddagen igår. Till all lycka kastade vinden under brandens förlopp om, hvarigenom närgränsande bygnader och det ej obetydliga bränvinsnederlaget kunde räddas. Omkring 12,000 kubikfot stäf, 200 tunnor säd och 100 kastar ved blefvo lågornas rof. Under släckningen, som bedrefs med stor raskhet, blef en person skadad, dock ej lifsfarligt, af en nedfallande bjelke. De nedbrunna bygnaderna uppgifvas vara brandförsäkrade till närmare 40,000 kronor. — I slutet af förra veckan nedbrann en torplägenhet under egendomen Tjouls i Lummelunda, hvarvid en ålderstigen qvinna var nära att innebrännas.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 4 Juli 1882 N:r 53
i Visby tändsticksfabriksaktiebolags konkurs visar
I skulderna ingår aktiekapitalet 93,000 kronor. Till god man valdes först enhälligt af närvarande borgenärer, representerande en fordringssumma af omkring 150,000 kronor, konsul Karl L. Ekman. Borgenärerna ansågo för sin del obehöfltgt att välja mer än en god man. Rådhusrätten resolverade, att två gode män lagenligt skulle väljas i en konkurs af så pass stort omfång som denna, hvarefter till andre gode mannen enhälligt valdes länsnotarien G. N. Donner. Till rättens ombudsman utsåg rådhusrätten stadsfogden J. G. Frendin.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 4 Juli 1882 N:r 53
prisskjutningar hafva egtrum igår och i dag under ett stor tillopp af åskådare samt under festlig stämning. Vid gårdagens. skjutning täflades om gillets pris, hvilka ega ett sammanlagdt värde af 100 kronor. Denna skjnotning företogs med 5 skott på 400 fots afstånd mot tioringad tafla. Belöningar tillföllo följande: fanjunkare A. Pettersson, Stenkumla 45 remingtongevär underlöjtnant K. Bratt 42 kaffeservis korporal L. Hallgren, Fardhem 41 två ljusstakar På e. m. igår egde stjern-, fågel- och räfskjutning rum. I dag täflas om statens pris, hvilka utdelas i afton vid 6-tiden.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 4 Juli 1882 N:r 53
hade i lördags sin årsstämma, hvarvid endast närvoro 17 delegare, representerande 1,006 röster, hvadan till följd af reglementsenlig begränsning högsta röstetalet för någon delegare kom att utgöra 100. Förhandlingarne leddes af direktör Gardell. Af den revisionsberättelse, som afgifvits af hrr L. Cramér, D. A. Malmros och N. Enequist samt hr N. Stenmark, den sistnämde å allm. hypoteksbankens vägnar, framgår, att delegarne under sistlidne år ökats med 92 till 2,050, med ett taxeradt egendomsvärde af 14,700,000 kronor och ett, delaktighetsbelopp för 6,222,000 kronor. Föreningsledamöternas skuldsumma ökades under året med 379 tusen kronor och den skuld, för hvilken Gotlands jord till föreningen häftar, utgjorde vid årets slut 6,189;990 kronor. Omkostnaderna för året hafva uppgått till något öfver 13 tusen kronor. Af vid bokslutet balanserade rester, 86 tusen kronor, återstodo oguldne vid revisionstiden (Maj 1882) 21 tusen kronor, delade på 81 delegare. Sedan ansvarsfrihet meddelats styrelsen, beviljades efter en kort öfverläggning åtskilliga lönehöjningar, föreslagna af styrelsen och revisorerna. Sålunda höjdes ombudsmannens lön från 1,500 till 2,200 kronor. Hr Viman ansåg, att lönen borde sättas till 2,000 kronor, med person: ligt tillägg af 200 kr. för den nuvarande innehafvaren af platsen. Verkställande direktörens arvode ökades från 1,200 till 2,000 kronor, efter några invändningar från hr Pettersson, Liffride, som ansåg, att, då åtskilliga biinkomster vore förenade med tjensten, lönen borde kunna sättas till 1,500 kronor. Åt kamreraren anslogos 150 kronor i missräkningspenningar. De i tur ur styrelsen afgående ledamöterna, hrr Gardell och v. Corswant, återvaldes, den förre med 699, den senare med 692 röster, hvarjämte till deras ersättare utsågos kapt. Broander (672) och öfverstelöjtuant af Klint (472). Till revisorer valdes hrr M. Larsson (156), J. N. Viman (113) och N. Enequist (102), med hrr D. A. Malmros (28), J. Ekelöf (28) och Pettersson, Liffride (28) till ersättare. Till ombud att i vigtigare fall af styrelsen för allmänna hypoteksbanken kallas till rådplägning och deltagande i beslut utsågs direktör Gardell (593), med konsul Stare (568) till ersättare. Att deltaga i den allmänna sanimankomst och de ext:a sammanträden emellan hypoteksbankens delegare, som intill föreningens ordinarie bolagsstämma år 1883 ega rum; valdes hrr J. P. Stare (568), v. Corswant (544) och Gahne (491) med hrr Broander (549), af Klint (445) och A. Kyllander (433) till ersättare. Till revisor af allm. hypoteksbanken för detta och nästa år utsågs dir. Gardell (498) med konsul Stare (568) till ersättare.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 4 Juli 1882 N:r 53
höll igår sin årsstämma, som leddes af konsul R. Cramér. Stämman började med en förpostfäktning, som slöt med en knalleffekt — en propositionsvägran. Rösträtten är enligt bolagsordningen begränsad sålunda, att ingen får utöfva rösträtt för mera än en tiondedel af stämmans hela röstetal. Likaledes är föreskrifvet, att den, som vill å bolagsstämma föra talan, skall hos styrelsen nedsätta de aktiebref, för hvilka han ämnar tala. Nu yrkade stadens ombud, representerande 5,000 af bolagets 6,574 aktier, att röstgrunden skulle beräkaas efter sammanlagda summan af de deponerade aktiebrefven, hvilken utgjorde 5,920 aktier, under det andra sidan ansåg, att grunden borde beräknas endast efter summan af de vid stämman närvarandes aktier, som utgjorde 5,428. I förra fallet hade således staden fått rösta för 592, i det senare för 542 aktier. Striden, som för tillfället just icke mycket betydde, enär stadens aktieri hvilketdera fallet som helst hade absolut röstöfvervigt, slöt med att votering om saken begärdes. Då blef frågan, efter hvilken grund denna votering skulle anställas. Striden derom afgjordes så, att ordföranden vägrade framställa proposition på voteringen, under uttalande af att röstgrunden vid stämman komme att beräknas efter 5,428 aktier. Nu finnes väl uti bolagsordningen ingen paragraf, som skänker ordföranden tolkningsrätt uti tvistiga fall, och om derför denna propositionsvägran endast ur den synpunkten måste anses mindre på sin plats, förefaller den ännu oegentligare vid den upplysningen, att stadens ombud erbjödo sig att i den ifrågavarande förberedande voteringen åtnöjas med det mindre röstetalet. Efter fördragning af den anmärkningsfria revisionsberättelsen, som afgifvits af hrr Een, P. F. Ihre, Hederstedt och Jeurling, erhöll styrelsen ansvarsfrihet för 1881 års förvaltning. Till ledamöter i styrelsen utsågos hrr Suno Engström (omvald, 843 röster), Jeurling (553) och Hederstedt (543), de båda senare nyvalde. Ersättare blefvo hrr A. M. Eneman (548) och A. J. Lyth (194). Till revisorer utsågos hrr P. A. Hellgren (564), P. F. Ihre (543) och K. J. Björkander (543) med hrr T. Klingwall (542) och O. RvR reg (542) till ersättare. År 1881 var Gbtlands jernvägs tredje trafik-år. Uppdrager man en jämförelse mellan detta och de närmast föregående två åren, så utfaller denna på ett för år 1881 ganska gynsamt sätt, särskildt om i betraktande tages såväl sist nämda års ovanligt stränga och långvariga vinter med dess upprepade snöfall och deraf orsakade afbrott i trafiken, som ock den lättnad i samfärdseln, hvilken framkallades af det länge rådande slädföret, och slutligen det ogynsamma utfallet af årets skörd, hvars transport utgör en af jernvägens förnämsta rörelsegrenar. Det framgår af en sådan jämförelse, att den transporterade godsmängden med deraf härfly- tande inkomst ökats på följande sätt: år 1879 kilogr. 6,353,786 för kr. 16,635:69 år 1880 » 7,972,109 » » 21,999:59 år 1881 » 8,548,474 » » 925,781:18 hvilket med andra ord vill säga, att banans godstrafik på tre år upparbetat sig med i det allra närmaste 33 procent och inkomsten af denna trafik med öfver 50 procent. Ser man åter på persontrafiken, så visar denna någon minskning. År 1879 såldes 32,967 st. bilj. för kr. 39,636:40 År 1880 » 30,951 » » » » 87,455:28 År 1881 » 25,220 » » » » 84,168:55 Till detta siffrornas nedgående torde i sin mån hafva bidragit det väsendtligt utsträckta bruket af tur- och returbiljetter, sedan styrelsen medgifvit, att sådana få gälla för två dagar, under det de förnt gälge blott för en dag. Att så är förhållandet torde måhända framgå deraf, att biljetternas medelpris, som utgjorde 1 kr. 20 öre år 1879 och 1 kr. 21 öre år 1880, höjt sig till 1 kr. 35 öre år 1881. Benägenheten hos den trafikerande allmänheten att begagna extratåg är fortfarande stadd i tilltagande. För sådana tåg inflöto 40 kr. år 1879, 499 kr. 50 öre år 1880 samt 603 kr. 70 öre år 1881. Af banans hela intägt belöpte sig
Banans trafikinkomst för år 1881 utgjorde 65,318 kr. 28 öre, hvilken summa med 1,179 kr. 14 öre öfverstiger fjorårets och med 5,232 kr. 4 öre samma inkomst under jernvägens första trafikår. Om således bruttoinkomsten, trots många ogynsamma omständigheter, icke blott motsvarat utan något öfverträffat fjorårets, så råder i anseende på nettobehållningen af trafiken ett motsatt förhållande. Denna, som 1879 belöpte sig till 15,302 kr. 36 öre, steg under år 1880 till 22,316:69, men sjönk under år 1881 till 15,754 kr. 53 öre. Vid en undersökning af de orsaker, som härtill samverkat, hafva revisorerna funnit, att behållningens nedgående är att tillskrifva dels den omständigheten att verkställande direktörens, styrelsens, kamrerarens och byråbokhållarens arvoden, samt öfrigt byråutgifter, hvilka före jernvägens slutliga afsyning drabbade anläggningens konto, från och med fjoråret påföras trafikens, dels en betydlig utgift (bort emot två tusen kronor) för snöskottning, dels en något ökad underhållskostnad af materielen. Trafikkostnaderna, som år 1879 medtogo 74,5 procent af bruttointägten, sjönko år 1880 till 65,2 procent, men höjde sig år 1881 till 75,8 procent af samma inkomst. Banans längd (det 0,2 mil långa hamnspåret inräknadt) utgör 5,3 mil, hvadan bruttoinkomsten uppgått till
Af banans hufvudsakliga frakt-artiklar hafva kalk och ved år 1881 att förete ungefär såmma siffror som de föregående åren, hvaremot spanmål och mjöl visa en betydligare minskning, under det å andra sidan ett par af de öfriga artiklarne äro stadda i jemnt stigande. Så har exempelvis fraktmängden af skogseffekter (ved icke inräknad) ökats från (i runda tal) en och en half million kg år 1879 till tre och en halt million kg år 1881 och ladugårdsprodukter under samma tid från 200 sk till 300 tusen kg.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 4 Juli 1882 N:r 53