Långväga resande.

Fru Emelia Spörck, född von Vegesack, hvilken sedan början af sistl. Juli månad varit på besök i Visby bos en härstädes bosatt broder, militärbe fälbafvaren, öfverste von Vegesack, återreste i; söndags afton öfver Stockholm—Malmö—Köbenbavn till norra Amerika, der hon sedan omkr. 15 år tillbaka är med sin man (en norrman) och tvänne fosterbarn bosatt. Frih:n Spörck är sedan flere år tillbaka promoverad medicine doktor vid Hahnemanns- medicial college i Chicago och der praktiserande läkare uti fruntimmers- och barnsjukdomar samt lärer hafva en vidsträckt praktik på samma gång som hon är föreståndarinna för en barnmorskeundervisningsanstalt i Chicago, den enda dylika anstalti Förenta Staterna. Vid uppehåll i Stockholm under hitresan besökte hon några af hufvudstadens sjukvårdsinrättningar och har uttalat sin stora tillfredsställelse såväl öfver sjelfva sjukvårdsanstalterna som den henne vid besöken af herrar läkare visade tillmötesgående välvilja. Den intelligenta damen, som för öfrigt haft glädjen här träffa tvänne för tillfället sig härstädes uppehållande syskon, en syster och en broder, m. fl. anförvandter och, så vidt vi veta, är det första svenska fruntimmer, som egnat sig åt läkarekallet, har genom sin begåfning intagit alla, som med henne kommit i beröring, och följes på sin resa till det aflägse hemmet af de bästa välönskningar från födelsebygden.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63

Mejerifrågan.

Som förut nämts har en inbjudan utfärdats till ert sammanträde härstädes föröfverläggning om de ätgärder, som borde vidtagas för en ordnad mejeri rörelses införande på Gotland. Detta sammanträde, som å stadshotellet egde rum i lördags, var rätt talrikt besökt och öppnades at sakföraren A. K. Stenmark, hvilken fillkännagatf sig hafva utfärdat inbjudningen samt uppmanade de närvarande att välja ordförande för dagen. Landtbrukare O. Myhrman å Roma kungsgård utsågs derefter att leda dagens förhandlingar.
Ordet begärdes först af inbjudaren till mötet, hvilken framhöll såsom sin åsigt, att jordbruket på Gotland icke kunde upphjelpas med mindre än att ladugårdsskötseln bättrades, samt att den senare ej gerna kunde med fördel drifvas, om ej afsättning för ladugårdsprodukterna bereddes; att för detta ändamåls vinnande anläggandet af mejeri vore nödvändigt, men ej en mängd små mejerier, oberoende af hvarandra, utan ett större, förlagdt till dömes här i Visby; att detta mejeris ändamål endast borde vara att förädla den grädde, som uppsamlades å mjölknederlag öfver allt inom länet. Talaren anförde exempel från fastlandet, att upprättande af dylikt mejeri var förenadt med relativt till fördelen ringa kostnad: För tillfället sade sig talaren ej vara beredd att lemna några detaljerade upplysningar om huru saken bedrifvits å fastlandet och hura kostnaderna kunde komma att blifva, men ansåg att, för så vidt mötet gillade åsigten om ett läns-mejeris nödvändighet, man nu borde utse delegerade, hvilka hade att taga frågan om hand samt till ett blifvande sammanträde inom möjligaste korta tid inkomma med utredning och förslag, på det att definitift beslut då skulle kunna fattas.
Länsveterinär E. Schoug, som förklarade sin tillfredsställelse öfver att frågan blifvit väckt, sade sig i Väsentlig del gilla inbjudarens åsigter om saken, men uttalade sin fruktan för att många svårigheter skulle möta för bildande af ett oblag; trodde att ändamålet bäst kunde vinnas, om förbindelse inleddes med någon person å fastlandet, hvilken. vore villig upprätta mejeri i Visby och inköpte mjölk till ett bestämdt pris; biträdde i öfrigt förslaget om utseende af delegerade för frågans behandling.
Härefter utspann sig en liflig öfverläggning, hvari landtbrukarne J. M. Larsson å Skäggs (genom ombud) och A. Stålhandske å Vibble, nämdeman O. R. Pettersson, Liffride i Stånga, fanjunkarne Kahlström i Atlingbo och Hägg i Bjerges, skollärare Lindström i Hemse, landtbrukare A. Malmros, kapten Herlitz och inbjudaren deltogo samt förklarade såsom högst önskvärdt, att ett större mejeri komme till stånd, hvarjämte förslaget om tillsättande af delegerade af dem förordades.
De uttalade åsigterna om läget för mejeriet afveko ej obetydligt från hvarandra, enär ortsintresset här, såsom annvorstädes, gjorde sig gällande. Under öfverläggningen härom framhölls att genom mejeriets förläggande till länets hufvudort äfven den mest aflägsna del af ön kunde deraf vinna fördel.
Sedan öfverläggningen förklarats slutad, utsågos till delegerade, hrr E. Schoug, A. K. Stenmark, J. M. Larsson. A. Stålhandske och O. R. Pettersson, åt hvilka uppdrogs att om möjligt inom två månader afgifva förslag på hvad sätt och hvarest mejeriet borde anläggas, på de för företagets inrättadde erfordeliga kostnaderna m. m. samt att i öfrigt bereda frågan till ett kommande sammanträde, som delegérade hade att utlysa.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63

Dödsfall Daniel Söderberg.

Seniorn bland det svenska elementarläroverkets tjenstgörande lektorer, lektorn i grekiska och historia, kontraktsprosten, bataljonspredikanten, ordensledamoten, filosofie och teologie doktorn Daniel Söderberg afled härstädes d. 5:te d:s på aftonen efter ett par veckors sjuklighet och stilla aftynande. Född 1807 i Rute på Gotland, der fadren, teologie doktorn D. Söderberg, var kyrkoherde, hade den åldrige, men ännu nitiske läraren ända till sin sista sjukdom varit i åtnjutande ar en särdeles stark helsa och ovanlig lefuadsfriskhet. Om honom. må nu i korthet nämnas: han blef magister i Upsala 1833, etter att i sin kandidatexamen uti de båda ämnen, i hvilka han sedan såsom lektor fick undervisningsskyldighet, näml. grekiskan och historien, at Höijer och Geijer hafva erhållit högsta och allranärmast högsta betyget. Året derpå utnämdes han till kollega i Visby; lektor 1839, prestvigd 1844 och samma år pastor preebendarius i Veskinde och år 1857 i Endre. År 1846 bataljonspredikant vid Gotlands nationalbeväring. År 1859 vice och 1861 ordinarie kontraktsprost i norra tredingen. Vid sex på hvarandra följande riksdagar (1850—1866) hade han förtroendet att vara stiftets fullmäktige, och var i flere år direktör och vid sin död direktörs-suppleant vid riksbankens lånekontor i Visby. Af k. musikaliska akademien blef han ledamot år 1853, och i musikaliska sällskapet i Visby var han i många är en nitisk ordförande, och hade ännu vid sin död nämda uppdrag. Att han äfven ären 1846—1847 förestod musikdirektörsbefattningen vid Visby läroverk och under tiden skötte organistbertattningen vid stadens domkyrka, kan här för fullständighetens skull omhämnas.
När han d. 2l:sta sistl. Maj på sin 75:te årsdag af läroverkets ungdom och lärare (— bland hvilka alla, som voro födde på Gotland, varit hans lärjungar —), helsades med sång och lyckönskan, kunde ingen ana, att mannen med det friska lynnet, med den högresta, vördiga, af åren icke böjda gestalten skulle ett par månader senare sluta sin jordiska vandring.
Lektor 8. var en rikt begåfvad och mångsidigt bildad man. Jämte sina egentliga äroämnen värderade han högt de lefvande språken, var i grund och botten musikalisk, och trakterade ännu vid/mer än fylda sjutio år sin violin med en ynglings kärlek och med en ingalunda vanlig smak och färdighet. Hur högt han skattade musikens och dramats sköna och ädla konst, ådagalade hån, bland annat, genom flere vid riksdagarna i presteståndet väckta och med framgång krönta motioner. Så föreslog han (år 1853) ökandet af anslaget till k. musikaliska akademien från 4,500 till 15,000 kronor; likaledes (år 1856) om höjandet af anslaget till k. teatern från 30,000 till 75,000 kronor ; vidare (år 1859) om rätt för qvinnor att erhålla organistplatser, samt (år 1865) om pension till professor Randels enka hvilka alla motioner, såsom antydt är, blefvo af riksdagen bifallna. Resultatet af hans (år 1856) väckta motion om löneförhöjning för musiklärarne vid elementarläroverken är oss obekant. Hvad sistnämda läroverk angår, var han såsom riksdagsman äfven i detta hänseende verksam. Han föreslog (år 1853) löneförhöjning för läraren i lefvande språk vid Visby gymnasium, vidare (år 1856) ytterligare statsbidrag af 15,000 kr, till nya läroverksbygnaden i Visby ; samt (år 1853) pension åt konrektor Lyths enka. Men hans förslag (år 1850) om ändring i folkskolestadgan angående tredskande föräldrar; om anslag (1851) af 62,000 kr. till inrättande af 30 högre flickskolor i riket; om pensioner (1856) åt folkskolelärare; om anslag, (1862) till en teknisk skola i Visby; och om dito (1865) till ett utvidgadt folkskolelärare-seminariam dersammastädes, blefvo icke af riksdagen bifallna.
— År 1851 väckte han motion om inrättandet af ett riksbankens lånekontor i Visby, hvilken motion samtidigt framstäldes i de tre andra stånden, och blef genom trenne stånds bifall riksdagens beslut.
Samma framgång hade hans (år 1853) gjorda förslag om ökandet af nämda lånekontors fonder. — Likaledes bifölls hans (nyssnämda år) väckta motion om utvidgad bosättningsrätt i riket för infödd eller naturaliserad mosaisk trosbekännare.
Äfven för militärväsendet och sjölifvet var den nu aflidne kontraktsprosten och lektorn intresserad. Såsom riksdagsman utverkade han (år 1850) anslagtill lega för artilleriets hästar vid Gotl. nationalbeväring, och (år 1862) yrkade han, men utan framgång, förhöjning af underbefälets löner vid nämda beväring. — År 1851 väckte han till lif den för sjöfarten på Östersjön vigtiga frågan om en fyrbåk på Gotska Sandön, hvilket förslag kort derefter föranledde byggandet af tvänne fyrar derstädes; vidare motionerade han (år 1859) om anslag till – lodningsbåtar, och (år 1865) om ett mindre, årligt statsanslag till färjemannen vid Fårösund, hvilka båda förslag biföllos. För öfrigt, och såsom kännetecknande för mannens skaplynne, må nämnas, att ofta sågs han, den fridsamme bataljonspredikanten, än till fots och än till häst, med liflig uppmärksamhet följa beväringens öfningar på exercisplatsen och vid fältmanövrerna. Om hans intresse för sjöfart och navigation vittna ofvannämda riksdagsmotioner. Tilläggas kan, att han engång på en liten gotländsk slup i skymningnn en stormig decemberdag år 1857, stadd på permissionsresa från riksdagen till hemorten, utanför Lickershamn (på Gotlands nordvestra kust) berättas hafva genom rådigt kommando ur ögonskenlig lifsfara räddat eget och elfva andra menniskolif (deribland tvänne riksdagskamraters —): det hade nämligen lyckats att styra den af brottsjöar öfverväldigade lilla farkosten bland bränningarne och klippgrunden så, att den oundvikliga strandningen skedde nära land och på ena utskjutande sandbank. Härifrån kunde ett tåg kastas i land, hvilket af kustboarne uppfångades: medels detta tåg räddade sig nu besättning och resande, den ene efter den andra, och kommo, genomblötte i skummet af bränningarna, på fast mark. Ännu samma afton reste lektor S. i länta bondkläder in till det 2 1/2 mil från strandningsstället belägna Visby. Af trycket har han utgifvit: »Vägledare i Visby ruiner jämte förord om Gotland och Visby» (Visby 1845, 20 sidor 8:o).
Vi hafva, varit utförliga i teckningen af denna döds-runa. Men den hädangängDe var en minnesvärd man. I sitt offentliga lif högaktad, var han såsom easkild person flärdfri, älskvärd, älskad och vänsäll.
Närmast sörjes han af enka, barn och barnbarn.
Frid och ära åt hans minne!

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: I Angusti, skonert Retzia, Sandqvist, Liibeck, styckegods; koffen Jefta, Eelts, Bremen, fotogén. 2 Augusti, jakt Elisabet, Stengård, Lickershamn, plankor; skonert Konfidentia, Löffler, Köbenhavn, styckegods; skonert Hyon, Nyman, Liibeck, barlast; skonert Lars, Hultman, Liibeck, styckegods.
Till Burgsvik: 18 Juli, jakt Sex Syskon, Kahlström, Nikolaistad, barlast. 19 Juli, jakt Kristian, Österberg, Norrköping, diverse. 24 Juli, jakt Josefina, Berggren, Bergqvara, barlust. 27 Juli, slup Valfrid, Odman, Södertelje, barlast. 28 Jul, skonert Starkodder, Siltberg, Helsingfors, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 5 Angusti, jakt Två Bröder, Ahlström, Klinte, barlast; skonert Olga, Björklund, Ystad, slipers, 7 Augusti, skonert Retzia, Sandqvist, Liibeck, trävaror. 8 Augusti, skonert Lars, Hultman, Liibeck, trävavor.
Från Burgsvik: 21 Juli, jakt Kristian, Österberg, Danmark, block- och slipstenar. 22 Juli, jakt Sex Syskon, Kahlström, Danmark, slipstenar och metallskrot. 27 Juli, jakt Josefina, Berggren, Danmark, slipstenar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63

Passagerarelista.

Från Stockholm: med »Gotland» 5 Aug., professor Sundén, kaptenerna Cramér, Schenström, hrr -öderberg, Grönstrand, Hjort, Jönsson, fruarna Fineman, Cramér, fröknarna Pettersson, Öbman, Vallin, Svanberg. — Med »Visby» 6 Aug., hrr Schenholm, Cramer, Eneman, Boberg, Ringins, Hall, Andersson, Stille, Boman, doktorerna Goös, Vitt, fröknarna Botten, Elving, — Med »Gotland» 8 Aug., kapten Nordahl med fru, hrr Selldén, Rickegård, Andersson.

Från Kalmar: med »Tjelvar» 6 Aug., baronerna Ossensach, Palmqvist, kapten Sylvan, löjtn. Arbin, hrr Göransson, Hildebrand.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63

Förloradt.

Vid Gotlands Skarpskytte och Jägaregillets prisskjutning tisdagen den 4 sistlidne Juli bortbyttes ett kronan tillhörigt Remingtoigevär nr 1482 W. mot ett dylikt med nr 111, N. Utbyte skall ske senast inom åtta dagar bärefter hos handlanden hr C. T. Lundin i Visby.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63

Dödsfall Hans Gabriel Oskar Smith

Att den Högste i sin outgrundliga vishet och kärlek hädankallat min innerligt älskide make f. d. hemmansegaren Hans Gabriel Oskar Smith, som efter några dagars svårt lidande afled vid Kyrkebys i Hangvar den 28 Juli 1582, i en ålder af 61 år, 9 månader och 17 da gar; mycket sörjd och begråten af mig, barn och barnbarn, slägt samt många vänner, har jag på detta sätt den sorgliga plikten tillkännagifva.
Dav. Ps. 90 v. 12. Upp.-b. 14 v. 13.
Sv. Ps.-b. 497, v. .5
Anna Karolina Smith,
född Björkegren.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63

Borgenärerna

i aflidne handlanden A. N. Sandströms till konkurs afträdda bo kallas härigenom till sammankomst ä herr konsul Carl L. Ekmans kontor här i staden tisdagen den 15 nästkommande Augusti, kl. 12 på dagen, för att granska upprättadt utdelningsförslag, bestämma arvode för konkursförvaltningen och besluta i åtskilliga andra konkursboet rörande frågor.
Visby den 29 Juli 1882.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna uti aflidne hemmansegaren L. P. Fohlins urarfva konkurs kallas till sammanträde på Foler i Kräklingbo socken måndagen den 21 innevarande Augusti månad kl. 10 f. m., för att höras öfver och besluta om ifrågasatt återvinning af egendom till konkursboet, bestämma vilkoren för fastighetens försäljning och pröfva de anbud, som möjligen komma att samma dag afgifvas å fastigheten.
Kräklingbo den 4 Augusti 1882.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i hemmansegaren Johan Jacobssons, Bringsarfve i Eskelhem, konkurs kallas härmed att sammanträda å Sicklings gästgifvaregård i Klinte socken lördagen den 26:te i denna månad kl. 10 f.m. för att besluta. angående konkursboets förvaltning samt bestämma underhåll åt gäldenärens famij.
Klintehamn den 7 Angusti 1882.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna i f. Hemmansegaren Lars Pettersson, Rofvalds i Eskelhem, konkurs kallas att sammanträda å stadshotellet i Visby Torsdagen den 17:de innevarande Augusti kl. 11 f. m., för att besluta angående inlösen af en i Rofvalds hemman i Eskelhem intecknad skuldförbindelse å 4,500 kronor, som är pantsatt för 2,000 kronor.
Klintehamn den 7 Aug. 1882.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63

Dödsfall Daniel Söderberg

Tillkännagifves, att Herren Gud behagat genom en stilla död till sig hemkalla kontraktprosten, lektorn vid högre allmänna läroverket i Visby, bataljonspredikanten vid Gotlands nationalbeväring, ledamoten af kungl. musikaliska akademien, ledamoten af kungl. nordstjerneorden, teologie och filosofie doktorn Daniel Söderberg, född i Rute prestgård den 21 Maj 1807, död i Visby den 5 Augusti 1882, innerligt sörjd och saknad af maka, barn, barnbarn, slägt och talrika vänner.

Pauli epist. till Tit. 4: 78. Ps. 492: 9.
Jordfästningen sker i Visby domkyrka
torsdagen den 10 Augusti kl. 1,30 e. m.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Augusti 1882
N:r 63