Stadgar för Gotlands Kreatursförsäkringsbolag,

som af Styrelsen underställes extra bolagsstämma den 12 Maj 1882.
Bolagets ändamål och delegare.

§ 1. Bolagets ändamål är att åt delegare bereda ersättning för häst eller nöt, som på Gotland dött eller måst dödas till följd af sjukdom, brandskada, åskslag eller annat olycksfall, med de inskränkningar som nedan finnas bestämda.
§ 2 Delegare i bolaget är hvar och en, som erhållit bolagets försäkring om sådan ersättning, så länge denna försäkring är gällande.
§ 3. Bolagets verksamhet afdelas i försäkringsår, som ingå och utgå den 14 Mars klockan 12 på da gen. Delegare, som inträder i eller utträder ur bolaget på annan tid, är icke dess mindre förbunden att för bela försäkringsåret deltaga i bolagets förbindelser och utgifter.
§ 4. Ersättningar som utgå för hästar, skadade under ett gifvet försäkringsår, bestridas med tillskott af de delegare, som under året haft hästar försäkrade, och ersättningar för nöt med tillskott at de delegare som haft nöt försäkrade. Öfriga utgifter bestridas med tillskott af alla delegare i mon af hvar och ens försäkringsbelopp. Det tillskott, som, inom ena eller andra gruppen, hvar delegare sålunda har att erlägga för året, beräknas efter förhållandet af hans inom gruppen försäkrade kreaturs sammanlagda värde, hvilket, om det slutas på annat belopp än jemnt hundratal kronor, härvid anses lika med närmast öfverskjutande fulla hundratal.
§ 5. Till de i nästföregående $ antydda »öfriga otgifter» skall räkvas en årlig atgilt at 2 öre på hvarje 100 kr. af försäkringsbeloppen, som ingår till en bolagets reservfond. Denna fond skall särskildt förräntas, och räntan årligen läggas till kapitalet.
Af dess medel må bolagets årsutgifter förskottsvis bestridas. \”Räcker fonden ej dertill, eger styrelsen på lämpligt sätt och på bolagets ansvar bereda förskottsmedel. När fondeu uppnått det belopp, som beräknas erforderligt till förskottet, må den årliga uttaxeringen till densamma inställas, tills åter deraf göres behof. Skulle förlust för bolaget inträffa på annat sätt än genom de ersättningar som enligt stadgarne skola utgå, må högst hälften af reservfonden användas till sådan förlusts betäckande.
§ 6. Delegare eger rätt att ur bolaget utträda, sedan han en månad förut derom till styrelsen ingitvit skriftlig anmälan. Utan sådan anmälan anses delaktighet tortfara år efter år.
Huru delegare utan egen begäran kan skiljas från bolaget, derom finnes nedan, $ 33, bestämdt.
Den, som upphört att vara delegare, har icke vidare på grund af sin tidigare delaktighet någon del i bolagets tillgångar eller någon talan rörande bolagets angelägenheter.
§ 7. Har bolagets sammanlagda försäkringsbelopp vid nytt försäkringsårs ingång nedgått under 200,000 kronor och icke åter inom tre månader derefter uppgått till detta belopp, då skall bolaget ovilkorligen upplösas och dess affärer utredas; och kan för skada, som under det året inträffat, ersätt ning icke utgå.
Väckes annars fråga om bolagets upplösning och bifaller bolagstämma sådan, skall beslutet, för att vara giltigt, stadfästas af ny bolagsstämma, som följer näst efter förstberörda stämma.

Organisation.
§ 8 Bolagets delegare sammanträda till bolagsstämma i Visby minst en gång om året för gemensamma angelägenheters aigörande.
§ 9. En af bolaget bland dess delegare utsedd styrelse, som har sitt säte i Visby, förvaltar i öfrigt bolagets angelägenheter, dervid biträdd at en sekreterare.
§ 10. Styrelsen biträdes jemväl af socknevis utsedda försäkriogsnämnder, som hvar inom sin 80cken bevaka vissa bolagets angelägenheter.
§ 11. För granskning at förvaltningen utser bolaget revisorer. Etter inhemtande at desses utlåtande besluter bolaget om ansvar eller ansvarsfrihet för tilländagånget försäkringsårg förvaltning.
§ 12. Styrelser, försäkringsnämnd och revisorer åtnjuta icke arvode för sina uppdrag; försäkringsnämnds ordförande åtnjuter 3 procent uppbördsprovision; postporto godtgöres enligt räkning. För resor i bolagets angelägenheter godtgöres åt styrelseledamöter och revisorer första klassens biljet å ångbåt eller jernväg eller, der ingendera kan begagnas, skjutslega för en häst. Vid deras resor och sammanträden beräknas för dem dagtraktamente af 2 kronor. Sekreteraren åtojuter lön.

Bolagsstämma.
§ 13. Ordinarie bolagsstämma hålles årligen i Juni eller Juli månad. Extra bolagsstämma bålles på bolagsstämmas eller styrelsens beslut, eller på derom hos styrelsen för uppgifrvet ändamål gjord anbållan af minst 10 delegare, som i bolagsstämma hafva tillsammans minst 20 röster.
§ 14. Kallelse till bolagsstämma utfärdas minst 14 dagar före stämman i länskungörelserna och i länets mest spridda tidning. I kallelse till extra bolagsstämma skola de ärenden uppgifvas, som föranledt stämman, och andra än i kallelsen uppgifna ärenden få icke vid sådan stämma förekomma. Fråga om ändring af stadgarne eller om bolagets upplösning skall, för att kunna äfven vid ordinarie stämma förekomma, vara i kallelsen uppgifven.
§ 15. Årenden företagas vid stämma i allmänhet i följande ordning: a) rörande föregående försäkringsårs förvaltning, b) från föregående bolagsstämma hvilande, c) öfriga af styrelsen beredda eller understälda, d) val.
Enskild delegares förslag, som skall af bolagsstämma pröfvas, bör till styrelsen ingifvas och af henne beredas; skall det af ordinarie bolagsstämma pröfvas, bör det ingifvas före den 1 Maj.
§ 16. Styrelsens ordförande öppnar bolagsstämman, hvarefter ordförande för stämman väljes af de närvarande, som dervid hafva en röst hvar. Valet kan ske genom acklamation.
§ 17. Rösträtt vid bolagsstämma utöfvas i öfrigt af delegare med en röst för hvarje fulla 2,000 kronor af bans sammanlagda försäkringsbelopp, dock ej med mera än 10 röster. Endast delegare må på grund at fullmagt föra talan, och icke för mer än10 röster. bangs egna inberäknade.
Rösterna afgilvas, om någon det äskar, med slutna sedlar. Om för olika meningar rösterna falla lika, gäller den mening, hvilken de flesta rösterna efter hufvudtalet biträdt; äro rösterna äfven efter hufvudtalet lika, gäller den mening ordföranden biträder.
§ 18. Stämmans beslut afgöres genom de flesta rösterna och är förbindande för alla delegare, så vidt beslutet ej kränker någons enskilda rätt. Protokoll föres öfver bolagsstämmans förbandlingar och justeras af dem som stämman dertill utser, å dag som utsättes.

Styrelsen.
§ 19. Ledamöterna i styrelsen äro sex, utsedde bland delegarne å ordinarie bolagsstämma. Sedan af de första gången valde två årligen afgått etter lottning, väljas årligen två för en tid af tre år. Atgår ledamot före uppdragets slut, väljes annan i hans ställe. Till suppleanter väljas årligen tre delegare.
§ 20. Ordförande och vice ordförande utses inom styrelsen hvarje år å första sammanträdet efter ordinarie bolagsstämman och eljest när så erfordras.
§ 21. Kallelse till styrelsens sammanträde ut: färdas i länets mest spridda tidning, i vanliga fall minst åtta dagar före sammanträdet.
§ 22. Rösträtt i styrelsen utöfvas af hvarje närvarande ledamot och tillkallad suppleant med en röst, Sluten omröstning må icke förekomma utom vid ordförandeval, deremot skola rösterna. om någon det äskar, antecknas i protokollet. Aro rösterna lika delade, hafve ordföranden ytterligare en röst.
§ 23. Beslut kan fattas endast när, efter vederbörlig kallelse, af ledamöter eller suppleanter tre äro värvarande, och afgöres genom de flesta rösterna, protokoll föres öfver besluten och justeras sednast vid nästa sammanträde.
Beviljande af sökt försäkring afgöres af ordföranden eller vice ordföranden på föredragning af sekreteraren, utan protokoll. Beviljade försäkringar anmälas i styre!\’sen vid värmast följande sammanträde.
Styrelsens ledamöter äro gemensamt ansvarige för bolagets medel.
§ 24. Utgående handlingar, kallelser och bankanvisningar undertecknas af ordföranden eller vice ordföranden och kontrasigneras afsekreteraren. Kan hvarken ordföranden eller vice ordföranden dem underteckna, göre det annan ledamot af styrelsen »i ordförandens ställe».
§ 25. Sekreteraren antages af styrelsen, som äfven kan entlediga honom. Han åtnjuter lön, som till beloppet bestämmes af ordinarie bolagsstämman.
Honom åligger
att föra protokoll vid bolagsstämmor och styrelsesammanträden;
att mottaga, föredraga och vårda bolagets bandlingar;
att upprätta försäkringslängder med register;
att mottaga och qvittera inflytande medel och dem enligt styrelsens föreskrifter förvalta, samt utbetala ersättningar som styrelsen beviljat;
att beräkna och föreslå erforderliga tillskott för året och, sedan styrelsen bestämt tillskottsprocenten, upprätta debiteringslängder;
att föra bolagets räkenskaper och afsluta dem sednast den 1 Juni;
att sköta brefvexlingen och möjligen förekommande rättegångar, der icke annorlunda af styrelsen beslutes;
att i öfrigt utföra allt som af stämman eller styrelsen «nligt stadgarne honom ålägges.
Har sekreteraren förfall, eger styrelsens ordförande utse ställföreträdare.
Försäkringsnämnd.
§.26. Inom hvar socken på Gotland må, der allmän kommunalstämma sådant besluter, af kommunalstämman i Oktober eller December månad för ett år i sender, räknadt från 14 Mars, utses en försäkringsnämnd, bestående af en ordförande och tre andra ledamöter; men der kommunalstämma sådant icke besluter eller icke till styrelsen insänder protokoll öfver valet före 15 Januari, utses nämnden af styrelsen, om hon dertill finner anledning. För Visby stads- och landsförsamlingar gemensamt utses nämnden alltid af styrelsen.
Försäkringsnämnd verkställer de förrättningar som nedanför under artiklarne försäkring och ersättning läggas i dess hand.
Huru förfaras skall der ingen nämnd finnes, derom är särskildt stadgadt under artiklarne försäkring och ersättning (se §§ 30 och 37).
§ 27. Försäkriogsnämnds ordförande tillhandahåller allmänheten bolagets stadgar och erforderliga formulär, som han från styrelsen mottagit; mottager anmälan till vinnande af inträde i bolaget, — kallar nämnden att anmälda kreatur besigtiga och värdera, — antecknar å anmälningssedlarne dagen då besigtningen verkstälts och huru den uttallit, — insänder inom 14 dagar efter besigtningen anmälningssedlarne till styrelsen; tillhandahåller försäkringstagaren af styrelsen tillsändt försäkringsbret; mottager ansökan om ersättning för liden förlust, jemte föreskrifna intyg rörande skadan, — kallar nämnden att verkställa de undersökningar som föreskrifvas i artikeln ersättning, — antecknar å ansökningssedeln nämndens utlåfande om den sökta ersättningens behörighet, -— insänder bandlingarne till styrelsen inom 14 dagar efter det nämnaden utlåtit sig; uppbär uttaxerade medel och redovisar dem inför styrelsen på derför bestämda tider; samt skall, när inom socknen sjukdom utbrutit som är eller misstänkes vara för häst eller nöt smittosam, skyndsamt derom göra anmälan på landet hos kommunalnämnden, i staden hos helsovårdsnämnden, och likaledes skyndsamt ingifva rapport derom till styrelsen.
Vid förfall för ordföranden utse öfrige ledamöter i nämnden bland sig ordförande för tillfället.

Försäkring.
§ 28. Anmälan till erhållande af försäkring skall till ordföranden i försäkringsnämnden aflemnas i tre exemplar enligt af styrelsen faststäldt, tryckt formulär och skall innehålla uppgift å kreaturen och de värden, till hvilka de önskas försäkrade, samt å socken och gård der de underbållas. Ionebhar försäkringstagaren inom sanma socken flera gårdar, skola de vid försäkring såsom en gård betraktas.
I socknen der försäkriogsnämnd icke finnes, se 30 §.
Kreaturen uppgifvas antingen särskildt, det är hvart för sig, med tydliga och särskiljande kännetecken, eller gemensamt, det är endast till antalet inom klasg, dit de enligt formuläret böra. Af flera kreatur, gom höra till\” samma klass, må blott de uppgifvas gemensamt som anmälas till samma värden, de öfriga af klassen uppgifvas särskildt.
När kreatur af viss klass gemensamt försäkras, och på gården finnes af samma klass kreatur som icke skall försäkras, bör detta sistovämnda upplysningsvis anföras och andantagas samt noga kännetecknas, för att icke, när fråga om ersättning np;står, medräknas till de kreatur af klassen som under gemensamma försäkringen inbegripas.
Anmälan skall äfven innebålla, att sökanden såsom delegare underkastar sig de stadgar, som äro eller varda gällande för bolaget.
§ 29. Försäkring må icke meddelas å kreatur befintliga inom område, som enligt Konungens: Befallningsbafvandes kungörelse förklarats smittadt eller för smitta misstänkt, ej heller å kreatur som under närmast föregående tre månader kommit från sådant område. I öfrigt ankommer på styrelsen att i anledning at smittosam sjukdom bestämma det område inom hvilket försäkring ej kan meddelas, samt tiden huru länge.
Försäkring må vägras då sjukdom, äfven om den icke är smittosam, uppstått blond de anmälda kreaturen, eller å enskildt kreatur, som anses vara sjukt, föråldradt, öfveransträngdt, vanvårdadt, svältfödt, behäftadt med svårare yttre skador eller fel, eller af annan orsak innebära mer än vanlig risk för försäkring.
Till försäkring antages icke häst under en mår ad, icke nös under sex månaders ålder.
Har den, som söker försäkring, tidigare utslutitz ur bolaget, eger styre!sen, efter bepröfvande, vägra honom nytt inträde.
§ 30. När anmälan om försäkring till ordföranden i försäkringsnämnden inkommit, kalla denne nämnden att anmälda kroataren besigtiga och värdera. Nämnden ti!lser, att anmälan är uppstäld enligt föreskrifterna i 28 § och huruvida hinder för försäkring enligt 29 § förefinnas, hvilka hinder i så fall at nämnden angifvas å anmälningssedlarne; åsätter de anmälda kreaturen värden efter noggrant bepröfvande, såmt afgifver i öfrigt sitt ulåtande.
Högsta försäkringsvärdet å häst vare 600 kronor, Det värde, försäkripgsnämnden åsätter kreaturen, blir det vid försäkring gällande, så vida icke sökanden, der han icke åtnöjes med samma värde, hos styrelsen påkallar gärskild värdering.
I socken der försäkriogsovämnd icke finnes, må försäkringssökande bänvända sig direkt till styrelsen, som i hvarje särskildt sådant fall besluter angående undersökning af anmälda kreatur.
§ 31. Från den dag då nämnden (eller särskildt förornande) besigtigat de anmälda kreaturen, skall försäkringen anses träda i kraft, så vida försäkring beviljas.
§ 32. Försäkring beviljas af bolaget genom styrelsen och utfärdas i tre exemplar som alla undertecknas af ordföranden och kontrasigneras af sekreteraren. Ett exemplar stadnar hos styrelsen, de två öfriga tillställas försäkringsnämndens ordförande, som tillhandahåller försäkringstagaren det ena at dem.
§ 33. Vid all af bolaget meddelad försäkring gälla följande förbehåll:
1.) När försäkradt kreatur förlorats, skall det af försäkringsnämnden (eller ock af särskildt atfstyrelsen förordnade personer) uppskattas till sitt värde, sådant detta var innan skadan eller sjukdomen inträftade; från det dervid åsatta värdet eller från försäkringsvärdet, hvilketdera det lägre är, skall dragas värdet at det döda djuret, sådant det likaledes at nämnden (eller af de särskildt förordnade) uppskattas.
Hvad då äterstår är den ereättning, bolaget är skyldigt utgifva, nör icke på grund af annan punkt i denna § ersättning minskas eller vägras.
2.) Kreatur anses försäkradt endast så länge det innehafves af försäkringstagaren och underhålles på den i försäkringsanmälan uppgifna gården, eller tillfälligt utom densamma å bete, under utfodring, för vård, under resa och dylikt, dock ej utom länets område. Jfr. § 34.
3.) Ionehar försäkringstagaren, då sjukdom bland hans kreatur uppstår eller annat olycksfall inträffar, flera kreatur at viss klass än inom klassen gemensamt föräkrade äro, och dör en del af dem, erbåller han ersättning endast för så många at de döda, som tillsammans med de kreatur af klassen, hvilka icke dött, uppgå till det försäkrade antalet. (Härvid medräknas icke de kreatur som försäkrats särskildt och icke de som uttryckligen undantagits från försäkring). Likväl, om, efter det försäkringen erhölls, och högst fjorton dagar före olycksfallet, antalet af kreatur inom klassen genom köp eller byte ökats utöfver det försäkrade, må afseende icke göras å nyförvärfvadt ötvertaligt kreatur, Ärjost detta krea-
tur det skadade, kan ersättning för detsamma ej utgå.
4.) Beviljar staten för särskilda fall ersättnivn, skall denna fråndragas den ersättningssumma, bolaget eljest skolat lemna; och skall det åligga försäkrivgstagare att, när slik ersättning af staten utfästs, dertill behörigen sig anmäla och vidtaga de för ersättnings åtnjutande stadgade åtgärder, vid påföljd att försäkringstagaren eljest tillkommande ersättning at bolaget icke utbetalas.
5.) Är kreatur tillika försäkradt i annan försäkringsanstalt, på grund hvaraf inträffad förlust bör af den anstalten ersättas, kan ersättning ej fordras af bolaget.
6.) Förlust genom krig ersättes icke af bolaget.
7.) Om förlust förorsakats genom underlåtenhet hös försäkringstagaren att iakttaga gällande sundhetsföreskrifter eller derigenom att friska kreatur utan nödtvång at bonom bragts i beröring med kreatur, bland hvilka smittosam sjukdom veterligen utbrutit, ersättes den ej af bolaget.
8.) Om förlust förorsakats af sjukdom, hvarmed kreatur var uppenbart behäftadt redan vid försäkriogstagandet, ersättes den ej af bolaget.
9.) Om förlust uppkommit genom försäkringstagarens afsigtliga vållande, vårdslöshet, vanvård eller misshandel, eller genom svält, ötveransträngning eller ålderdom, ersättes den ej af bolaget.
10.) Har försäkringstagaren bevisligen begått svek vid försäkringsanmälandet eller eljest med atseende på försäkringen, ersättes förlust ej at bolaget.
11.) Ersättning kan vägras a) om häst dött af kastration som ej af veterinär verkstälts och vårdats; b) om kreaturet dött af sjukdom, hvars förlopp medgitvit veterinärs rådfrågande, men sådant rådtrågande uraktlåtits, eller veterinärens förskriftericke följts; ec) om ansökning derom till försäkringsnämndens ordförande ingifvits mer än månad efter förlustens timande.
12.) Beviljad försäkring kan af styrelsen uppsägas att genast upphöra om försäkradt kreatur vanvårdas,
13.) Har försäkringstagare icke å uppbördsdag betalt honom för föregående försäkringsår debiteradt tillskott, må honom tillerkänd ersättving iunehållas, tills han tillskottet erlagt.
14.) Her försäkringstagare icke vid försäkringsårg slut betalt honom för föregående försäkiingsär debiteradt tillskott, upphör försäkringen utan uppsägning.
15.) Har försäkri. gstagare afträdt sina tillgångar till konkurs, upphör försäkringen från den dag konkursen börjat, derest ej konkursmassan inom en månad derefter anmälar, att hon öfvertager försäkringstagarens skyldigheter.
§ 34. Är försäkring meldelad och öfvergå kreataren till annan innehafvare, men förblitva på gården der de äro försäkrede, gäller försäkringen för nye innehafvaren, derest han inom 14 dagar cfter gårdens til\’trädande anmäler förhållandet till styrelsen. Nye innebafvaren anses då lika med försäkringstagaren sjelf och ansvarat för årstillskottet.
Är förs! ring meddelad och flyttar försäkringstagare försäkrade kreatur från gård till annan, må han, efter derom till styrelsen gjord anmälan, fortfarande åtnjuta försäkring under samma år för samma kreatur till samma värden utan ny afgift.
§ 35. När försäkriongshatvare, efter timade förs ändringar i hans kreaturs antal eller värde eller af annan orsax, gjort ny anmälan om försäkring af kreatur å viss gård och försäkring till följd deraf beviljats, vare dermed äldre försäkringen ogiltig i hvad angår kraf mot bolaget.
§ 36. Sedan ersättning beviljats för gemensamt försäkradt kreatur, anses försäkringen lika fullt gälla ursprungliga antalet inom klassen, och nyförvärfvadt kreatur inom samma. klass i det dödas ställe anses sålunda som förgäkradt.

Ersättning.
§ 37. Ansökning om ersättning för förlust af försäkradt kreatur ställes till styrelsen, enligt tryckt formulär, och aflemnas till försäkringsnämndens ordförande sednast en månad. efter det förlusten timade.
I socken, der försäkringsnämnd icke finnes, må ansökning om. ersättning insändas direkt till styrelsen, som för hvarje särskildt sådant fall besluter angående undersökning af skadan;
Om kreatur dött af inre sjukdom eller af annan sjukdom hvarom endast veterinär kan lemna tillförlitligt vitsord, då skall intyg af veterinär om dödsorsaken ansökningen åtfölja.
§ 38. Försäkringsnämnden utröner och intygar a) huruvida försäkringshafvaren vid olycksfallet var innebafvare at kreaturet och underhöll det å den i försäkringsanmälan uppgifoa gården eller tillfälligt utom densamma;
b) i fall kreaturet var gemensamt försäkradt: hora många kreatur af samma klass försäkringsinnehafvaren innehade å gården då sjukdom eller olycksfall inträffade, — i fall kreaturet var särskildt försäkradt: huruvida de i försäkringsanmälan uppgilna kännetecknen tydligt skilja det från andra kreatur på gården;
c) huruvida något at öfriga enligt 3 33 gällande förbehåll kan på förevarande fallet tillämpas;
d) det värde kreaturet hade förrän sjukdomen eller olycksfallet inträffade;
e) huruvida någon del af kreaturet i dödt tillstånd kan till nytta användas, och värdet deraf;
f) samt i allmänhet hurnavida sådana förhållanden föreligga att försäkringshafvaren kan anses hafva gjort sig förlustig rätt till ersättning af bolaget.
§ 39. Sedan alla för utredning af ersättnings behörighet erforderliga handlingar till styrelsen inmmit, företages ärendet vid första derefter inträf rande sammanträde. Om ersättning beviljas, utbetalas den i vanliga fall genast, i utomordentliga fall inom tre månader derefter.
§ 40. Beviljas icke sökt ersättning, och åtnöjes försäkringshafvaren icke med styrelsens beslut, skall saken afgöras genom kompromiss, i livars- beslut ändring ej må sökas. Kompromissarierna skola vara tre och utses en af törsäkriogshafvaren, en af styrelsen, en af KRonungens Befallningshatvande, på styrelsens begäran; den sistnämnde är ordförande i kompromissen.
Kompromissens ledamöter undfå, om de sådant fordra, ersättniog för sin resa enligt räkning, som af styrelsen pröfvas. Denna ersättning förskjutes af bolagets medel, men skall återgäldas af försäkringshatvaren om styrelsens beslut icke, ändras.
Försäkringshafvaren skall, inom en månad efter det styrelsens beslut fattats, hos styrelsen skriftligen tillkännagifva sitt missnöje, dervid uppgifva den kompromissarie han för sin del utsett, och aflemnå borgen af 2:ne vederbäftige män för kompromisskostnaden, vid påföljd att beslutet eljest anses hafva vunnit laga kraft.

Delegares tillskott.
§ 41. Öfver de i 84 stadgade tillskott låter styrelsen årligen i April månad upprätta taxeringslängd, dervid jemt öretal beräknas på hvart 100 kronor af försäkringsbeloppen; och må styrelsen ej uttaxera större belopp än som beräknas vara erforderligt för betäckande af årets utgifter. Skulle likväl vare sig öfverskott eller brist uppstå, tillkommer eller belastar sådan nästföljande årets delegare.
§ 42, Taxeringslängd sändes till försäkringsnämnds ordförande, som har att tillskott uppbära, qvittera och redovisa. Uppbörden sker, der annat icke tillkännagifvits, under Maj månads sista hälft i ordförandes bostad. Om ordföranden bestämmer närmare tiden och stället härför, bör han sådant inom socknen lämpligen kungöra. Sednast den 15 Juni bör uppbörden redovisas, då längden och de influtna medlen till styrelsen insändas, dervid uppbördsprovisionen och kostnaderna för postporto under förflutna året innehållas, mot det qvitterad räkning derå aflemnas.
§ 43. Styrelsen låter derefter skyndsamt genom laga åtgärder indrifva resterande tillskott.

Revision och offentlig kontroll.
§ 44. Ledamöterna i revisionen äro tre och väljas jemte tre suppleanter årliga bland delegarne å ordinarie bolagstämma. Revisionen utser inom sig ordförande.
Revisionen sammanträder sednast den 1 Juni, på kallelse af styrelsens ordförande. Sednast den 8 Juni bör grankningen vara afslutad och berättelse om densammma afgilven i två exemplar till styrelsen.
Är i berättelsen anmärkning framstäld, skall styrelsen deröfver afgifva sin förklaring. Deretter föredrages å ordinarie bolagstämma fråga om ansvarsfribet för \’tilländagånget försäkringsårs förvaltning.
Vägras ansvarsfrihet, beslutas de åtgärder, som i anledning deraf böra vidtagas.
§ 45. Årligen, inom en månad efter ordinarie bolagstämman, skall styrelsen till Konungens Befallningshafvande aflemna ett exemplar af den aft revisorerne afgifna berättelse, och då tillika meddela ett åskådligt sammandrag af bolagets ställning samt uppgift å delegarnes och försäkrade kreaturens antal, å det sammanlagda värde, hvartill kreatur af hvardera slaget blifvit försäkrade, å de ersättningsbelopp som för dem under året blitvit utbetalde och å den uttaxering, som: till utgifternas betäckande verkstälts, äfvensom å de öfriga förhållanden som i statistiskt hänseende kunna vara at beskaffenhet att böra utredas.
Berörda sammandrag och uppgifter skola äfven å ordinarie bolagstämman uppläsas och genom: ortens mest spridda tidning för allmänheten kungöras: I sådan kungörelse skall meddelas, huruvida apsvarsfrihet blifvit af bolagsstämma beslutad eller mot förvaltningen förekommit anmärkning, som föranledt annat bes ut af bolaget.

Ändring af stadgarne.
§ 46. Förslag till ändring i eller tillägg till bolagets stadgar bör till styrelsen skriftligen ingifvas. Tillstyrker styrelsen och godkänner ordinarie balagsstämman förslaget, vare det dermed antaget; afstyrker styrelsen förslaget, kan det ej utan genom två bolagsstämmors beslut antagas.
Sådant af bolaget antaget förslag skall uuderställas vederbörande myndighets godkännande.

Tillämpningen af dessa stadgar skall vidtaga vid utgången af det försäkringsår, hvarunder det blifvit faststäldt, så vida förberedande åtgärder, som för tillämpningen äro nödiga, hinna vidtagas; annars så fort sådant enligt styrelsens beprötvande låter sig lämpligen verkställa.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

Handel och Sjötart.

Inkomna fartyg:
Till Klinte: 12 April, skon. Mogenssmidt, Möller, Köpenhamn, barlastad.

Utgångna:
Från Klinte: 6 April, skon Felix, Gardell, Kiel, trävaror.
Från Slite: 6 April, galeas Albertina, Viman, utr. östersjöhamn, osl. kalk, 8 April, brigg Spekulation, Lyth, Newcastle, trävaror. 12 April, skon. August, Nilsson, utr. östersjöort, osl. kalk.
Från Ronehamn: 27 Mars, skon. Laurentius, Vesterberg, Kiel, träv. 30 Mars, skon. Tor, Björklund, Kiel, träv. 1 April, slup Karl Edvard, Ronström, utr. östersjöhamn, slipsten. 6 April, slup. Helena, Degerman, utr. östersjöhamn, slipsten. 8 April, skon. Charlotta, Israelsson, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

Passagerarelista.

Från Stockholm: med »Tjelvar» 13 April, kamrer Eriksson, löjtn. Kolmodin, hrr Lind, Ygberg, Lindquist, fruarna Dillberg, Andersson, Pettersson, Belfrage, fröken Ternström, — Med »Klintehamn» 14 April, apotekare Ekbaum, fabrikör Hall, hrr Alyhr, Ahlqvist, Eriksson, fru Stenmark.

Från Kalmar: med »Visby» 13 April, kapt. Peterzon, löjtn. Baumgarten, hrr Larsson, Lindquist, fröken Lindquist.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Med slagtaresonen Olof August Laurentius Ahlstedt hölls i förgår förnyad rannsakning å länsfängelset. Dels genom vittnens utsago och den häktades egen bekännelse styrktes, att Ahlstedt våldfört sig å sin farbror arbetaren Oskar Ahlstedt och å arbetaren I. A. Johansson, hvarjämte delvis bevisning erhölls, att Ahlstedt föröfvat våld mot sin fader; till detta sistnämda våld nekade dock den häktade på det bestämdaste. Efter enskild öfverläggning dömde rätten Ahlstedt till fängelse i två månader tjugusju dagar. Ahlstedt har för en månad sedan ådömts fängelse i två månader femton dagar, hvarigenom han nu kommer att undergå fängelse i sammanlagdt fem månader tolf dagar.

För stöld voro skomakaren Petter Magnus Pettersson och med honom sammanboende ogifta qvinnan Karolina Sofia Andersson igår åtalade inför extra rådhusrätt. Qvinnan erkände, att hon stulit tvänne säckar, den ena innehållande ved och den andra fräkne, samt en kastrull, hvarjämte hon i deras gemensamma bostad påträffat en burk med blanksmörja och en skurborste, med hvilken Pettersson hemkommit, (samtlige dessa saker hade enligt anmälan till polisen bortstulits från tre olika ställen här i staden) samt tillade hon, att Pettersson varit henue behjelplig att hembära vedsäcken, Pettersson bestred qvinnans alla uppgifter, men upplyst blef, avt han ej köpt skurborsten af den person han uppgar samt att polisen påträffat otvannämda saker i hans bostad. Ransakningen uppsköts för anskaffande af prestbetyg för de tilltalade och förklarade rådhusrätten Pettersson oeh Andersson skyldiga att genast träda i allmänt häkte.
Båda dessa personer äro skrifna i Katarina församling i Stockholm och hitkommo i Oktober sistl. år. Euligt Petterssons egen uppgift har han tvänne gånger varit gift, men blifvit skild från sin första hustru för mot henne begåuget våld, för hvilket han utstått straff å Långholmen; hans hustru i andra giftet är nu bosatt i Ladugårdslands församling i hufvudstaden.

Norra häradsrätten.
Begrafning förrättad af lekmän. Som förat namts har kyrkoherden i Östergarn hos domkapitlet anmalt, att tvänne baprister hemmansegaren Zachris Larsson, Grogarns, och skomakaren Hans Klutström, Tomase, å församlingens kyrkogård utav kyrkng betjening och ceremoni jordat en från Lösens i Blekinge till Lau socken här på Gotland utskruven person vid namn Johan Oskar Karlsson, oakvadt de törut delgitvits pastors törbud häremot; i sin anmälan till domkapitlet yrkade pastor, att Larsson och Klintström måtte åtalas för detta deras lagstridiga förfarande. På domkapitlets begäran hade k. m:ts befallmiwgshatvunde förorduat kronolänsman Nordahl att auställa åtal mot de båda baptisterna, och handlades nämda mål i tisdaugs mör häradsrätten. Svarandena erkande allt hvad som lades dem till last samt berättade, att Karlsson töre sin död bedt dem att på ev dylikt sätt forräcta begratningen. Såvaf åklagaren som svarandena ofverlemnade målet till utslag.

Ärekränkning. M. F. Falk i Boge yrkade ansvar å Johan Nyberg i samma sockeu, emedan Nyberg skalle nutva beskyit Falk att oredligt huiva skott kummunens medel, Svaranden erkände, att han tor ett par personer berättat, av han hört ew dylik rykte om Falk men att han villiga sagt, att det grunligen ej kunde vara sant, Utslag faller annan dag.

Tillgrepp af skog. Kronolänsman Håkanson hade instämt smeden Henrik Rosengren, emedan denne skulle hafva tillgripit och forslat skog trän f. länsmansbostället Björkome.
Svaranden ville ingenting erkänna, men ett vittne intygade, att Rosengren oräkneliga gånger kommit med vedlass från Björkome skog.
Åklagaren erhöll uppskof tör ytterligare bevisnings anskaffande.
— Sistnämde åklagare yrkade äfven ansvar å ynglingarne Ferdmand Strandberg samt Alfred och Emil Jonson för tillgrepp af ved i ofvan nämda skog. De erkände att de till: egnat sig grenar och träd för ett värde af 1 kr. 25 öre. Utslag faller annan dag.

Södra häradsrätten.
Inbrottsstölder. Såsom förut omnämts har t. f. kronolänsman V. Eneman häktat femtonårige yoglingen August Ramberg, hvilken erkänt sig kafva begått inbrottsstöld hos skollärare Blomberg i Hejde, hvarvid 19 kronor tillgripits. Vid ransakningen igår å länsfängelset voro inkallade femtonårige ynglingen Teodor Klasson, son till arbetaren Klas Pettersson i Hejde, samt minderårige Niklas Larsson och Rikard Pettersson såsom dels delaktiga i dels medvetna om stölden. Ynglingen Ramberg, en vanskaplig sjuklig gosse, som varit inhyst i socknens fattighus, bekände öppet, att han fyra gånger begått inbrottsstöld hos ofvannämde person; att de ofvannämde ynglingarne varit medvetna om stölderna, bedt honom föröfva dem och delat rofvet med honom; att arbetaren Klas Pettersson (förut straffad för stöld) mottagit 2 kronor af de stulna pengarne samt bedt honom stjäl mer, så skulle han köpa åt Ramberg hvad han ville, endast Ramberg vore försigtig af sig.
Arbetaren Klas Pettersson förnekade riktigheten af Rambergs angifvelse samt uppförde sig för öfrigt i hög grad opassande, hvarför han af rättens ordförande erhöll skarp tillrättavisning. Hans son Teodor Klasson ville först ingenting medgifva samt uppträdde först hårdnackadt och med stor slughet, men blef efter ett två timmars med skärpa hållet förhör snärjd och erkände slutligen, att han mottagit penningar af Ramberg med vetskap om deras olofliga åtkomst. Rikard Pettersson, minderårig, erkände öppet, att han hos skollärare Blomberg tillgripit 5 kronor, samt Niklas Larsson, likaledes underårig, att han af Ramberg mottagit 4 Kronor med vetskap om att de voro stulna.
För de tillgripna pengarne hade nämde pojkar jämte ynglingarne Adolf Pettersson, Elis Blomberg m. fl. inköpt vin, konjak, cigarrer, karameller m. m.; arbetaren Klas Pettersson hade äfven enligt Rambergs och sin egen sons utsago en gång deltagit i dessa fester, men nekade han härtill på det mest fräcka sätt.
Sedan ransakningen pågått i fyra timmar, föll dom, – hvarigenom Ramberg dömdes till sex månaders straffarbete och ett års förlust af medborgerligt förtroende utöfver strafftiden samt ynglingen Teodor Klasson till en månads fängelse; Rikard Pettersson och Niklas Larsson kunde såsom minderårige ej till ansvar fällas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

Prestvalet i Dalhem.

Ransakning angående de af flere personer till domkapitlet anmälda klagomål öfver 22 sistl. Januari förrättade kyrkoherdevalet i Dalhem egde ram i tisdags inför norra bäradsrätten, hvarvid angifvarne och de personer, som vid nämda val skulle hafta begått olagligheter, voro instämda af kronofogden OCalissendorff, af k. m:ts befallningshafvande förordnad aktor i målet. Närmare 30 personer från Dalhems och Ganthems socknar voro tillstädes och uppträdde i mot hvarandra skarpt skilda partier, af hvilka det ena velat genomdrifva förste profpredikantens val och det andra partiet valet af den tredje profpredikanten.
Under ransakningen blef utredt, att tvänne personer, som vid valtillfället ej vistats i församlingen, tillåtits rösta genom sina hustrur; att en person, som är i saknad af medborgerligt förtroende, fått aflemna sin röst; att en person röstat under annat namn än det, som upptagits i den justerade vallängden (dock upplystes att det namn, under hvilket han afgifvit sin röst, var hans riktiga).
Hemmansegaren Petter Hellgren, som angifvits för att hafva beskylt en af de sökande presterna att vara begifven på dryckenskap och att hafva varit berusad vid profvets afläggande i Dalhem, erkände att ban för en person sagt, att han hört att en sådan beskyllning hade uttalats; hemmansegaren Olof Niklas Höggren m. fl. bestred de emot dem gjorda angifvelserna, hvilka motparterna dock sade sig kunna med vittnen styrka. De angifvelser, som gjorts mot förste profpredikantens parti, bestredos likaledes på det lifligaste. Båda partierna fordrade att få sina i angifvelseskrifterna åberopade vittnen hörda. För att få dessa samt valförrättaren och valnotarien inkallade begärde åklagaren uppskof med målet, som utsattes att förekomma å Junisammanträdets tredje dag.
— Ett efterspel af tämligen ruskig art till detta om mycken moralisk ruttenhet vittnande mål var en af ofvannämde Olof Niklas Höggren utfärdad stämning mot hemmansegarne P. Petterson, Harstäde, och Bjersander, i hvilken stämning yrkades ansvar å de sistnämde för falska vittnesattester, bifogade den till domkapitlet ingifna angifvelseskriften. Käranden kunde emellertid ej på något sätt styrka denna sin anklagelse.
— Man och man emellan hviskades vid tinget att dylika stämningar uttagits och komme att uttagas för att jäfva flere i prestvalsmålet besvärliga vittnen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

Från sjön.

Tyska koffen Maria, kapten Thomsen, stadd på resa från Windau till Rendsburg med trävaror har 1 dennes strandat vid Gräsgård å Öland, Kapten Thomsen har af slutat kontrakt om bergning genom ångaren Carlsund. Däckslasten har man lyckats ilandföra och hoppas man äfven kunna rädda den öfriga delen af lasten, hvaremot fartyget, som är fyldt aft vatten och har ett dåligt läge, tros blifva vrak.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

Utfärdade patent.

(Meddelande från Stockholms Patentbyrå),
11 Mars.
Nr 106 Fredlund, Joh. Fr., 3 år å rullnagg.
Nr 107 Larsson, P., 5 år å inrättning, benämd sjelfsignalerande elektrisk ringledning vid inträffande eldsvåda.
Nr 108 Lindberg, H. F., 5 år å s. k. säkerhetsstol att begagna vid tvättandet af fönster.
Nr 109 Nyström, J. Es, 5 år å förbättring af plog.
Nr 110 Ouchterlony, J. V., 5 år å soffa.
Nr 111 Paijkull, 8. R., 4 år å cement för utfyllning af tänder.
Nr 112 Seibel, G., 8 år å ugn för beredande af koks.
Nr 113 Åkerlund, Karl U., 5 år å soffa.
Nr 114 Ählström, Oskar, 7 år å inrättning, benämd sjelfverkande timmerkontrollapparat för ramsågverk.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

Efterlyst

såsom åtaladför stöld är förre båtsmannen Karl Petter Alfred Pettersson Fualltupp.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

I konkurs

försattes i förgår f. landtbrukaren och bagaren J. Sjöberg. Stadsfiskal Jansson förordnades att taga hand om och förrätta uppteckning af boet.
— F. handlanden Lars Bachér, som var kallad att yttra sig öfver en å honom gjord konkursansökan, hade ej med kallelse kunnat anträffas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30

Följande lagfarter

hafva under sistl. Mars månad, beviljats hos Visby rådhusrätt:
å hus och tomt nr 11 i Klinterotans 2:dre qvarter, sålda af sjömannen Valter Fredrik Jacobsson till husbonden Oskar Petter Nilsson, Bjers i Endre, för 7,000 kronor.
å hus och tomt nr 14 och 17 i Norderrotans 1:sta qvarter, sålda af kapten A. Pihl till kapten Klas Ternsteds för 7,000 kronor;
å hus och tomter nr 17, 18 och 25 i Norderrotans 2:dre qvarter, värderade till 3, 100 kronor samt öfverlåtna genom arf från afl. skomakaren O. J. Vettergren och hans jämväl aflidne hustru till omyndige Karl Johan Vettergren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 April 1882
N:r 30