Gotlands läns hushållningssällskap

har i dag varit samladt talrikare än vanligt, till firande af sällskapets högtidsdag. De allvarligare förhandlingarne öppnades kl. 11 af ordföranden grefve Horn, som helsade ledamöterna välkomne.
Då vi sistlidne år på samma dag möttes, yttrade talaren, var det med oblandade känslor af gäckade förhoppningar. Den lofvande skörden var till en del alldeles förstörd, till en annan del af dålig beskaffenhet. Nu åter mötas vi under motsatta förhållanden: en rik gröda, rikare än i mannaminne, hade fylt våra lador och genom afsättningen beredt landet en rik inkomst. Försynen har på dessa båda år gifvit oss omvexlande onda och goda dagar; må dess visa anordningar mana oss att-ställa os3 de samma till efterrättelse, så att vi från den goda dagens öfverskott spara något för den onda.
Hushållningssällskapets ekonomiska förhållanden vore tyvärr sådana att något nytt ej kan uträttas för en hastig utveckling af näringarne. Tillgångarne vore ej större, än att de beböfdes för bestridande af de löpande utgifterna och underhållet af landtbruksskolan.
Ea ogynsam omständighet låge för öfrigt deruti att här i länet fannes så få välbergade och i landtmannanäringar kunnige män, som genom goda föredömen, nya redskap och bättrade arbetsmetoder kunde föregå allmogen.
Ett annat hinder för utvecklingen förefunnes deruti att landtmännens lefnadssätt här voro mera yppigt och att arbetstiden ej vore så utsträckt som annorstädes, hvilket inverkade ej obetydligt på näringarnes förkofran. Och för öfrigt vore det stränga fasthållandet vid fars och farfars brukningssätt och motviljan mot det nya icke det minst hinderliga för jordbrukets framåtskridande. Exempelvis anfördes motståndet mot vändplogen och jordens djupdikning. Slutligen borde icke heller, då man talar om orsakerna till att Gotland icke går framåt, glömmas den ringa offervilligheten, som drager sig för en ringa utgift, äfven om dermed stora fördelar skulle kunna beredas. Sä t. ex. landstingets afslag på anslag, under förutsättning afstatsbidrag, till skogskulturens upphjelpande. Talaren ansåg det i all välmening vara sin plikt att uttala de fel och svårigheter, som han för sin del ansåg lägga hinder i vägen för provinsens framåtgående.
— Till skattmåstare för 2 år utsågs kamrer J. Ihre.
— I förvaltningsutskottet återvaldes hr J. N Viman och nyvaldes landtm. Fegræus.
— I landtbruksskolestyrelsen omvaldes landshöfding R. Horn.
— Till revisorer af sillskapets kassor utsågos ingeniör O. Warfvinge och löjtn. O. Ericsson med kapten Kruse till ersättare samt af landtbruksskolans råkenskap och förvaltning major Cronstedt och jägm. Sylvan.
— I nämden för prisbelönande af hästar invaldes f. ryttmästaren, fängelsedirektör Sparre.
— Sekr. H. Gustafson hade föreslagit att för insamlande af jordbruksstatistiska primäruppgifter ett anslag af 600 kronor årligen under 4 år skulle ställas till landtbruksingeniör H. Steinmetz förfogande. m. Förvaltningsutskottet hade tillstyrkt förslaget, hvilket åter bekämpades af hrr K. V. Gardell, Sylvan och Kyllander, hvaremot det försvarades af motionären. Sällskapet stälde, med afslag på motionen, 600 kronor för detta år till förvaltningsutskottets förfogande att på lämpligaste sätt för det afsedda ändamålet användas.
— Då i samband med uppgörande af utgiftsstaten för detta år fråga förekom om anslag af 1,500 kronor för uppgörande af planer till afdikningar, yrkade hr Gardell på anförda skäl, att inga andra afvägningar på sällskapets bekostnad borde utföras än sådana, som ståisamband med laga skiften. Sällskapet biföll emellertid förslaget om 1,500 kr. årligen i 3 &r utan detta vilkor och beslöt derjämte, alldenstund detta anslag visat sig otillräckligt, att ingå till landstinget med anhållan om hidrag af samma summa under samma tid.
— Till utförande af agrikulturkemiska undersökningar vid kemiska stationen i Kalmar anvisades på utskottets förslag för året ett förslagsanslag af 500 kronor.
— I öfrigt godkändes förslaget till stat oändradt.
— Efter förhandlingarnes slut vid tvåtiden hafva sällskapets ledamöter intagit gemensam middag på stadshotellet, hvarvid tal hafva hållits och skålar tömts för sällskapet, dess ordförande, dess tjenstemän m. fl.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

Att skottpenningar

för dödade rofdjur fortfarande under innevarande år utbetalas hos handl. Rudolf Kolmodin vid Österport, varder härmed tillkännagifvet.
Visby den 24 Jan. 1883,
Gotlands Skarpakytte. och Jägaregille.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

Genom offentlig auktion,

som lördagen den 10 instundande Februari kl. 11 f.m. kommer att förrättas vid Skymnings i Fleringe, låter husbonden Petter Jakobsson derstädes. till den högstbjudande försälja sitt egande ett åttondels mantal kronoskatte Skymnings, med åbygnader, höstutsäde och öfriga tillydenheter. Denna hemmansdel, som undergåttjlaga skifte och är försedd med rymliga, i godt skick varande man- och ladugårdsbygnader samt fri från undantag, består af 68,60 qv.-ref åker, 31,22 qv.ref ängsmark, 28 qv.-ref odlingsmark, 50,75 qv.-ref myrmark, 1,525 qv.-ref bättre och sämre skog och betesmark. Skogen mer än tillräcklig för husbehof, och finnes släketägt under hemmanet. Närmare upplysningar om hemmansdelens beskaffenhet meddelas af egaren på stället, och blifva tillträdes och betalningsvilkoren före utropet tillkännagifna.
Othem den 20 Januari 1883.
Efter anmodan,
J. A. SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

I anseende till ämnad afresa från orten,

låter hemmansegaren Johan Karlsson, Bander i Mästerby, medels offentlig frivillig auktion, som förrättas hos bemälde Karlsson lördagen den 3 instundande Februari och börjas kl. 10 f.m., till den högstbjudande försälja sin såväl fasta som lösa egendom, den senarö bestående af möbler, såsom: 2:ne byråar, 2:ne sängar, ett dussin stolar, bord, en kommod, speglar och klädkistor; kreatur, såsom: 1 god och felfri arbetshäst, 1 nyburen mjölkko och 4 st. får; kör- och-&kerbruksredskap, såsom: res- och arbetsvagnar, kälkar, en ressläde, klös- och jernpinnharfvar, vänd- och spetsplogar, en mullfösa, en kornvält, ett tröskverk, en vindmaskin, en vrånghäck, flere par bättre och sämre selar, hötjugor och risslar, grepar, spadar, jernkettingar, hac-\’ kor och vedyxor samt ett parti halm jämte annan här ej närmare uppräknad egendom. Kl. 12 på dagen utbjudes fastigheten 1/4 mtl Bander med växande gröda. Denna hemmansdel, som har ett vackert läge ut: vid allmän väg, har goda åbygnader,omkring 35 tunnland åker, hvaraf större delen. är af god beskaffenhet, 4 tunnland ängsmark samt sl och betesmark för gårdens behof. En blifvande köpare kan få öfvertaga i hemmanet varande inteckningar till Gotlands Hypoteksförening 3,600 kronor samt en & 2,200 kronor, som innehafves af enskild person, hvarjämte öfriga betalningsvilkoren skola efter en reel köpares åstundan i betydlig mån blifva lämpade. Derest fastigheten icke blifver försåld, kommer densamma attutbjudas på arrende under 6 års tid först i mindre lotter och sedan i sin helhet.
För lösa egendomen lemnas endast godkände inropare 3:ne månaders anstånd.
Sanda den 24 Januari 1883.
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

Med anledning af afflyttning

från orten låter hemmansegaren M. Pehrsson onsdagen den 31 innevarande Januari från kl. 10 f. m. medels offentlig auktion försälja 9/16:dels mantal Öfverrese i Veskinde samt diverse lösegendom såsom bord, stolar, byråer, sängställen, tvättkommoder, bunnar, baljor, spann och drickskärl, en last-, res- och flere arbetsvagnar, en släde, flere par kälkar, en myllbom, klös- och jernpinnharfvar, en kornvält, vänd- och spetsplogar, vrång och foderhäckar, mullfösor och sladd, ett tröskverk, vindmaskin, par- och enbetsselar, svänglar, oxok och dragkettingar, yxor, spadar, skyfflar, grepar, tjugor och jernspett, yx- och sigdstenar; 2 par hästar, ett sommarföl, ett par feta oxar, flere goda kor deribland flere som snart skola kalfva, 2:ne qvigor, lamm och svin; ett parti potatis, blandsäd och korngryn samt omkring 40 kastar floved; upplysningsvis får nämnas, att hemmansdelen, som utbjudes kl. 11 f. m., är bebygd och besådd med 13 tunnor höstsäd, har undergått laga skifte, har omkring 90 tunnland åker och äng, 80 tunnland skog och hagmark, och 160 tunnland myr: mark, som i en driftig mans hand kan gifva flere tusen kronors årlig inkomst genom torfberedning, och kan köparen få öfvertaga de i hemmanet varande inteckningar, till Gotlands hypoteksförening 10,500 kr. samt en å 3,500 kr., och skall köparen vara beredd att ställa borgen för återstoden af köpeskillingen, som kommer att betalas terminsvis. Om hemmansdelen icke skulle blifva försåld, så kommer den att utbjudas på 10 års arrende och blifva vilkoren före utropet tillkännagifna.
För lösa egendomen lemnas godkände köpare 3 månaders anstånd med betalningen, men mindre vederhäftige persuner ställa borgen eller betala kontant.
Bro den 17 Januari 1883.
JOHAN EKELÖF.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

Dödsfall Hans Petter Kollberg

Att hemmansegaren Hans Petter Kollberg lugnt afled vid Kallarfve i Atlingbo måndagen den 22 Januari 1883, i en ålder af 62 år, 9 månader och 12 dagar; sörjd af maka, barn och barnabarn, varder på detta sätt tillkännagifvet.
Dav. Psalm 39: 5, 6, 7 v.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

Dödsfall Catharina Vadsten

Att Catharina Vadsten stilla afled å Gotlands Sjukhem den 20 Jan., i en ålder af 56 år; varder härmed slägt och vänner tillkännagifvet.
Sv. Ps. 480. Fil. 1:21. 1 Kor. 15:43.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

Dödsfall Maria Amanda Carlsson

Att Gud efter sitt Högsta och allvisa råd behagat hädankalla min ömt älskade maka, fru Maria Amanda Carlsson, född Sandelius, som stilla och fridfullt afled i Visby den 18 Januari kl. 1/27 e.m., i en ålder af 19 år och 19 dagar; djupt sörjd och saknad af efterlefvande make, föräldrar, syskon, slägt och vänner, varder härmed tillkännagifvet.
Carlsson.
Sv. Ps. 344 v. 2.

Jag är uppståndelsen och lifvet. Hvilken
som tror på mig, Han skall lefva om han
än död blefve, Och hvilken som lefver och
tror på mig, skall icke dö evinnerligen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För tillgrepp af bränvin, konjak, punsch, öl och bröd ur resande landtbors vagnar samt för tillgrepp af en termometer i en handelsbod voro ynglingarne August Ferdinand Brusell och Johan Emil Pettersson, båda förut straffade för snatteri, tilltalade af allmänna åklagaren. Brusell erkände sig skyldig, hvaremot Pettersson sade sig ej hafva föröfvat tillgreppen utan endast varit närvarande, då de begingos, och sedan delat rofvet med Brusell. För samtlige målsegarnes hörande uppsköts målet.

För våld och fylleri dömdes muraren Johan Holmgren till femton kronors böter.

För oljud och fylleri fäldes sjömannen Johan Stenbom att böta femton kronor.
— Arbetaren Karl Rörfelt, som i öfverlastadt tillstånd fört oljud, dömdes att härför böta femton kronor.

För oskickligt uppförande och fylleri vid nyligen förrättade mantalsskrifning blef slagtaren Olof Ölander dömd tilltjugufem kronors böter.

För otillåten kälkbackåkning och fylleri var plåtslageriarbetaren Per Axel Rehnström åtalad. Det upplystes nu, att Rehuström begifvit sig från orten.

Tvegifte. I detta långvariga, förut omnämda mål mellan åklagaren och judiske trosbekännaren, handlanden Rosenblatt företeddes ett intyg från judiske rabbinen i Stockholm, hvilken upplyste, att Rosenblatt såsom varande svensk undersåte ej hade rätt upplösa sitt äktenskap på annat sätt än svensk lag stadgar.
Utslag afkunnas 5 nästkommande Mars.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Januari 1883
N:r 7

Södra häradsrätten.

Måg mot svärfader. Samma Jakobsson var också instämd af sin måg, hemmansegaren Lars Gustaf Nyman, Bockes i Fröjel, hvilken yrkade strängt ansvar å sin svärfader, emedan denne skulle hafva med våld inträngt i Nymans rum, fört oljud, slagit Nymans hustru och benämt sin måg »skojare» och »tjuf», hvarjämte han äfven skulle hafva bestulit sin måg på en del sängkläder. Svärfadren nekade till allt och sade sig hafva blifvit på det orättvisaste och grymmaste sätt behandlad af sin måg, som kört bort honom från hans forna hem, hvilket han skänkt till Nyman, då denne gifte sig med dottren, med vilkor att få bo qvar vid sin förra egendom och der njuta ett >anständigt uppehåll. Ähörda vittnen berättade, att de väl hört måg och svärfader ofta gräla med hvarandra, hvarvid gubben ej just valde några vackra ord, hvarjämtelett par vittnen sett, att gubben. en gång skuffat omkull sin dotter, som å sin sida en gång förut tagit sin fader i bröstet och velat köra ut honom. Sängkläderna, som gubben hade med sig vid rätten och ändtligen ville förevisa, tillhörde enligt hvad han påstod ingalunda hans måg.
Rättens ordförande sökte på allt sätt att förlika de stridande parterna, som synbarligen voro häftigt förbittrade på hvarandra. Gubben vistas pu ej hos mågen utan måste inqvartera sig i granngårdarne,
Enär förlikning ej kunde åvägabringas, blef målet, som gjorde ett sorgligt intryck på de närvarande, uppskjutet till ett nästkommande sammanträde.
— Mågen yrkade vidare, att hans svärfader måtte åläggas att gå bouppteckningsed efter sin hustru. Gubben sade sig härtill vara villig och aflade den äskade eden.

Svärfader mot måg. I detta mål uppträdde ofvannämde Jakobsson, Bockes, såsom kärande mot sin måg Nyman med yrkande, att Nyman måtte åläggas betala till honom 600 kronor för resterande undantagsförmåner och för de kostnader Jakobsson utgifvit vid sin mågs bröllop. Härå svarade Nyman, att han vore sin svärfader ingenting skyldig och ville ej betala honom ett enda öre. Förhållandet är att då Jakobsson bortgifte sin dotter med Nyman, öfverlät han sitt egande 5/32 mantal Bockes till mågen utan att derför taga någon betalning; han förbehöll sig endast ett medelmåttigt undantag, med hvilket han skulle kunna försörja sig på gamla dagar. Emellertid har sedan sistl. sorfimar ett spändt förhållande uppstått mellan gubben och de båda unge, hvarför gubben, med hvilken det nog ej är lätt att komma öfverens, hvartill man kunde sluta af hans häftiga uppträdande inför rätten, sett sig tvungen lemna sitt gamla hem och i små omständigheter vistas hos andra.
Äfven i detta mål gjorde rättens ordförande flere förlikningsförslag, som dock alla strandade på båda parternas oböjlighet att gifva vika. Uppskof beviljades till annat sammanträde.

Sitt namn å en förbindelse förnekade Karl. Sandberg från Vestergarn, hvarför han var instämd af Jakob Vesterlund, Mafrids i Vestergarn, Sandberg hade emellertid funnit för godt att ej infinna sig. Arbetaren Karl Öberg, som tecknat” sitt namn å samma förbindelse, intygade, att Sandberg sjelf påskrifvit densamma. För att få Sandberg hörd uppsköts målet till ett nästkommande sammanträde samt förpliktades Sandberg att då personligen komma tillstädes.
Rättens ordförande yttrade, att målet var af den beskaffenhet; att allmän åklagare deri borde ingripa.

Inteckna sin egendom för att undgå utmätning af densamma ville hustrun Brita Hansdotter. Hennes man Petter Lönning, hörd öfver hustruns ansökan, vägrade bestämdt att gifva sitt bifall dertill ssmt sade sig vara okunnig om att hustrun hade några skulder.
Hustrun återtog då sin ansökan.

Tågvirke och en del inventarier å jakten Elisabet skulle hafva fattats, då hemmans, egare J. Löfqvist i Fröjel inköpt fartygethvarför han instämt befälhafvaren å detsamma skeppare Stengård i Klintehamn. Denne sistnämde påstod, att han enligt uppgjord och godkänd inventarielista aflemnat fartyget med alla dess tillbehör till egaren, ofvannämde Löfqvist, som deremot ville påskina, att Stengård utan uppdrag af L. varit ombord å fartyget efter dess öfverlemnande och att sakerna strax derefter befunnits vara försvunna. Stengård erkände, att han, fruktande att det förankrade fartyget skulle ryckas löst af stormen, i en båt rott ut mot detsamma, men måst återvända, innan han framkommit till fartyget, emedan ena åran blifvit afbruten af de påträngande vågorna; hap hade således ej med sin fot varit ombord på fartyget, sedan han lemnat detsamma från sig, hvadan han ej kunde vara ansvarig för hvad som saknades å detsamma. Löfqvist yrkade fall ersättning för det bortkomna och begärde uppskof för att styrka sina påståenden. Uppskofvet beviljades.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Januari 1883
N:r 7