Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Såsom misstänkt för barnamord blef, enligt hvad förut omnämts, ogifta Vendla Maria Augusta Hansson från Stora Velinge i Buttle sistl. julafton häktad af t. f. kronolänsman Boberg. Vid med henne i förgår å länsfängelset hållen ransakning, som leddes af v. häradshöfding Karl Herlitz, berättade hon under strida tårar, att hon i slutet af sistl. November månad hemma i sitt rum framfödt ett foster, som ej visade något tecken till lif och hvilket hon, för att fördölja sin skam, insvept i ett linne samt inlagt i ett skrin, som hade sin plats i ett i hennes rum befintligt skåp. Efter omkring 6 dagar började en svår stank sprida sig från skåpet, hvarför hon uppbränt fostret i en jernkamin i den tron, att det ej vore störra synd att uppbränna det än att nedgräfva det ijorden, samt att hon sedan hopsamlat-askan efter liket och nedgräft den å kyrkogården. På förfrågan af rättens ordförande, hvarför hon, då hon framfödde barnet, ej tillkallade tvänne i ett rum, beläget näst intill hennes eget, vistande qvinnor, svarade hon, att hennes krafter ej voro alls medtagna, så att, hon icke varit i behof af hjelp.
Församlingens kyrkoherde, hvilken hördes såsom vittne, berättade, attsvaranden, då han uppmanat henne att bekänna sanningen, först yttrat att hennes krafter vid förlossningen varit till den grad nedsatta, att hon ej bestämdt kunde försäkra, om barnet varit vid lif eller ej, men att hon derpå återtagit denna uppgift och sagt, att barnet vore dödfödt, hvarjämte vittnet tillade, att hennes ord och uttryck varit af så sväfvande beskaffeuket, att han ej trott henne tala sanning. Vidare omnämde vittnet, att en person förmält för vittnet, att svaranden för några år sedan i Buttle födt ett barn, hvilket också enligt då gängse rykten \’skulle hafva blifvit afdagataget. På detta vittnesmål svarade den häktade, att hon ej kunde minnas, att hon sagt sig hafva varit oviss om barnet vårit vid lif eller ej, hvarjämte hon lifligt försäkrade, att hon ej födt mer än ett barn i Buttle, utan hade dessa rykten satts i gåug af elaka menniskor, som hatade henne. Vidare hördes såsom vittne en barnmorska, som ungefär tre veckor efter barnets födelse undersökt svaranden och dervid kommit till den fulla öfvertygelsen, att barnet på grund af den i modrens bröst befintliga stora mängd af mjölk måste hafva varit lefvande i moderlifvet, men kunde hon ej afgöra, om det egt lif vid födseln eller ej.
Om sina lefnadsomständigheter berättade den häktade, att hon är född 1852 i Buttle af oäkta börd och att hon ända till 1878 vistats hos sin moder, som då gifte sig, Sedan omkring elfva år hade hon stått i intimt förhållande till den person, som vore fader till det sistl. November månad födda barnet; för nio år sedan hade hon i hafvande tillstånd begifvit sig till Stockholm för att söka arbete och hade der framfödt ett barn, hvilket inackorderades hos en arbetarefamilj och till hvilket äfven samme mansparson vore fader.
Efter några månaders vistelse i Stockholm återvände hon hit till Gotland på grund af uppmaningar af barnets fader samt erhöll en kort tid derefter underrättelse, att hennes barn aflidit i Stockholm, Namnet på den familj, till hvilken hon lemnat barnet, hade fallit henne ur minnet. Ssdan sistl. midsommar hade hon varit sorgsen och sjuklig dels af svartsjuka, enär mannen sagt sig vilja öfvergifva henne, och dels emedan man började hviska om, att hon vore i hafvande tillstånd.
I hennes prestbetyg omnämdes, att hon vore ansedd att på senaste tiden hafva fört ett sedeslöst lefnadssätt.
För målets närmare utredande begärde och erhöll åklagaren uppskof, och förklarades att den tilltalande fortfarande skulle qvarhållas i häkte.

Inbrottsstölder. Ofvannämde dag hölls å länsfängelset ransakning med ynglingarne Sven Andersson och Lars Oskar Karlström, båda från Tjouls i Lummelunda, af hvilkaAndersson, som erkänt sitt brott, 7 den blifvit häktad af kronolänsman Håkansson.
Andersson berättade fritt och otvunget, att han i slutet af sistl. December månad tillsam mans med Karlström begått inbrottsstöld i Augusta Mellins salubod, hvarvid tobak till sju kronors värde och sex kronor i kontanta penningar tillgripits. Det stulna hade så fördelats, att Karlström erhållit 4 kronor kontant samt Andersson 2 kronor och tobaken.
Vidare erkände A., att han 6 dennes ånyo föröfvat inbrottsstö\’d & samma ställe, hvarvid hans rof bestått i en portmonne och en plånbok med deri inneliggande 40 kronor. Af det stulna har målsegerskan återfått en del af tobaken samt portmonnen, plånboken och 40 kr.
Karlström sade sig vara helt och hållet oskyldig och påstod, att Andersson pådiktat honom brottet; han medgaf dock, att han varit tillsammans med Andersson samma afton första inbrottsstölden begåtts och att han varit innehafvare af penningar; för hvilkas åtkomst han ej nöjaktigt kunde redogöra. Tvänne åhörda vittnen hade dock åtskilligt för Karlström graverande att berätta på grund hvaraf han förklarades skyldig träda i häkte.
Andersson, som är född 1865 i Söfde socken i Malmöhus län, hitflyttade till Gotland 1878 jämte sina föräldrar, ett torparefolk.
Karlström, som är 17 år gammal, är född i Sjonhems socken.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Södra häradsrätten.

Vårtingets första sammanträde öppnades i måndags med af kyrkoherden i Levide L. Bolin i tingssalen bållen predikan, som åhördes af rättens ordförande, tvänne åklagare och en mycket talrik menighet; de fleste af nämdens ledamöter infunno sig först vid predikans slut. Predikanten, som uppstälde till text för sina betraktelser Luce evangelium 6 kap. 27—28 v. (men Eder, som hören, säger jag: Älsker edra ovänner; görer dem godt, som hata Eder. Välsigner dem, som Eder banna, och beder för dem, som Eder orätt göra), tog till ämne för sitt föredrag. »Om den kristliga brödrakärleken».
Rättens ordförande tillkännagaf derefter för tingsmenigheten, att en uppropslista, angifvande den ordning i hvilken målen skulle förekomma, nu enligt en kunglig förordning komme att spikas på rättens dörr samt anmodade parterna att uttrycka sina önskningar angående den dag de vil: le hafva sina mål handlagda, hvarjämte omnämdes, att sammanträdet på grund af många och invecklade mål komme att räcka under tre dagar. Sedan parterna framstält sina önskningar, hvarvid nästan alla ville hafva sina mål före den första dagen, och uppropslistan efter många jämkningar blifvit uppsatt, tillkännagaf rättens\” ordförande, att denna lista hädanefter kommer att spikas kl. 8 f. m. första rättegångsdagen å hvarje sammanträde.
Under sistl. hösteting har nämden ge nom dödsfall förlorat tvänne ledamöter, i hvilkas ställe landstingsman O. N. Bolin, Gandarfve i Alfva, och hemmansegare Karl Hägg, Petes i Hablingbo, valts till nämdemän. Inför rätten afsade sig nu hemmansegare Kristoffer Larsson, Isums i Atlingbo, nämdemansskapet på grund af sitt från tingstället långt aflägsna hemvist; rättens ordförande betygade honom &å egna och nämdens vägnar sin synnerliga högaktning för den redbara och sjelfständiga verksamhet han såsom bisittare i rätten utöfvat under tre års tid.
Rättens förhandlingar togo derpå sin början, och redogöra vi härnedan för de mera märkliga målen.
Tillsättande af expropriationsnämd. För Gotlands jernvägs behof vid Etelhems station skall exproprieras en ängsmark, hörande under ett Etelhems kyrkoherdeboställe tillhörigt annexhemman. För bestämmande af expropriationssumman utsågs en nämd, till hvilken jernvägen och k. m:t och kronan hvardera valde sex samt domstolen fem ledamöter, Jernvägen valde förste landtmätare L. T. Jacobson, löjtnant O. Ericsson, fanjunkare O. Kahlsröm, Atlingbo, kapten Arnelius, nämdeman P. Eadiell, Erdre, och hemmansegare J. Hägg, Gerum, (de tre sistnämde uteslutna af kronoombudet); kronans ombud valde kapten F. Valgrén, kyrkoherde M. S. Kolmodin, nämdeman Lars Jakobsson, Halvans, landtbruksskoleföreståndare L. Bäckström, konsul L. Cramér och hemmansegaren Karl Skönlund, Etelhem, (de tre sistnämde uteslutna af jernvägens ombud; domstolen utsåg major F. Cronstedt, ingeniör K. O. Warfvinge (utesluten afjernvägens ombud), hemmansegare Hans Jakobsson, Rone, landtbrukare L. Norrby, Fardhem, och hemmansegere J. Söderdahl, Etelhem, (uteslutet af kronoombudet).

Å Hemse kommun hade styrelsen för Gotlands jernväg utiagit stämning med yrkande att kommunen måtte förpliktigas tillstyrelsen utbetala 2,500 kronor, hvilken summa styrelsen af Visby rådbusrättj ådömts utgifva till egare af inom Hemse socken belägen jord, hvilken enligt kommunalstämmobeslut socknen skulle hafva förbundit sig att kostnadsfritt npplåta. Kärandeombudet, auditör Eagström ansåg kommunen ovilkorligen vara skyldig utgifva den äskade summan, enär på allmän kommunalstämma beslut blifvit fattadt att kostnadsfritt upplåta för jernvägens behof inom kommunen erforderlig jord på så sätt, att kommunen i sin helhet förband sig att ersätta egarne till denna jord. Emellertid hade kommunen underlåtit att utgifva någon ersättning till dessa jordegare, hvilka af denna orsak till Visby rådhusrätt instämt jernvägen, som ådömts utgifva betalningen.
Kommunens ombud, v. häradshöfding Karl Herlitz bestred käromålet men förklarade sig hafva uppdrag att förlikningsvis erbjuda hälften af den fordrade summan, hvilket anbud kärandens ombud afslog; svarandeombudet förklarade då, att hans hufvudmän voro villiga att betala halfva summan hvilken utgång målet än kunde få. Såsom grund för bestridandet anfördes af svaranden, att sträckningen af jernvägen varit bestämd att gå vester om Stånga myr, då kommunen iklädde sig förbindelsen, men att denna sträckning sedan ändrats så, att jernvägen dragits öster om myren, hvarigenom ej obstydligt mer jord inom Hemse kommun måst öfverlemnas, samt att jord vid Hemse station tagits i vida större grad än behöfligt varit; för öfrigt kunde ifrågasättas om den år 1875 med Gotlands jernvägsbolag ingångna förbindelsen vore af gällande laga kraft, enär något bolag då ännu ej vore bildadt.
Härå genmältde käranden, att sträckningen af jernvägen vid förbindelsens ingående ej varit bestämd samt att k. m:t faststält planen omkring Hemse station, hvadan således mer jord än hvad varit af behofvet påkalladt ej blifvit derstädes uttagen. För målets vidare utredning erhölls uppskof till Aprilsammanträdet,

Ej små anspråk hade h:mmansegaren Lars OIsson, Isume i Väte, på hemmansegaren Johan Ronström dersammastädes. Olsson påstod nämligen, att Ronström förbundit sig att hålla Olsson skadeslös för alla borgesförbindelser, som O. ingått för Nils Björnlund: Svaranden Ronström förnekade på det bestämdaste att hafva förbundit till någonting dylikt. För målets närmare utredande begärdes och erhölls uppskof.

Ärekränkningsmål. B. Sandström, Busarfve i Fröjel, yrkade ansvar å Jakob Petter Jakobsson, Bockes i Fröjel, emedan denne skulle hafva kallat honom »tjuf, skojare» m, m. i samma stil. Svaranden bedyrade häftigt sin oskuld; ett vittne intygade dock riktigheten af kärandens påståenden, Målet uppsköts.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Från sjön.

Boargningsångarne Naptun, Hermes och Eol hafva från Raval inkommit till Slite.
Borgningsångaren Freja ligger för närvarande i Visby hamn.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Ångf. Sofia

låg under en del af sommaren och hösten år 1879 i Norrköping, då, bland annat, en del målnings- och tapetseringsarbeten ombord å fartyget utfördes. Fartygets redogörare, befälhafvaron, hade i räkenskapen affört 453 kr. för hyra och bostad åt sig och maskinisten un: der den tid dessa arbeten pågingo. Postrevisionen tyckte, att den remmoan ur postverkets hud var för bred, och yrkade på medlens återgäldande. Poststyrelsen gaf sin revisor rätt på den grund, att arbetena icke varit af den omfattning, att hinder mött att under tiden bo ombord. Och kammarrätten, der besvär anförts, har icke gjort ändring i poststyrelsens beslut.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

En tredje sökande

till adjunkturen i matematik, fysik och modersmålet vid Visby högre allmänna läroverk har nu anmält sig, nämligen filosofio kandidat Nils Torpson, skåning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Goodtemplarnes antal

härstädes ökas allt mer. I söndags intogos 32 nya medlemmar i orden, som nu räknar omkring 225 ledamöter.
De båda logerna härstädes lära vara betänkta på att skaffar sig egen lokal.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Förberedande åtgärder

för uppbyggande af ett nytt fyrtorn (det tredje) på Gotska Sandön samt för utläggande instundande vår af ett med ångmistsirén försedt fyrskepp vid grundet Koppårstenarne hafva under förlidet år vidtagits.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Å första förslagsrummet

till lärarinnetjensten vid Hargs folkskola, Helgona socken i Södermanland, har lärarinnan Berta Berglund härifrån Visby uppförts. Valet eger rum i morgon.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Till ledamöter

af direktionen öfver Visby hospital samt Gotlands läns lasarett och kurhus under tre år, räknadt från 1 dennes, har k. m:t förordnat fabrikör M. N. Siltberg och handlanden J. O. Hederstedt i Visby.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6

Till ordförande

hafva valts i Halla sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansegare Johan Smedberg, Möllbos;
i Tofta sockens kommunalnämd husbonden Petter Carlsson, Dyple;
i Tofta sockens fattigvårdsstyrelse skollärare L. Valdemar Andersson;
i Fårö sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansegare Johannes Carlberg, Möllner;
i Ekeby sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansegare O. P. Arvidsson, Lindarfve;
i Endre sockens kommunalnämd landt: brukare Johan Larsson, Endregårda;
i Björke sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse fanjunkare J. P. Häglund, Harqvie;
i Ardre sockens kommunalnämd husbonden Jakob Jacobsson, Botvalde;
i Lye sockens kommunalnämd landtbrukare K. Carlsson, Bosarfve;
i Gammalgarns sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelso hemmansegare O. N. Häglund, Högstens.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 Januari 1883
N:r 6